Forskningsfråga: Hur kan informationsbrus identifieras i organisationer? Syfte: Avsikten med uppsatsen är att identifiera och få kunskap om varför brus uppstår i den interna formella informationskommunikationen. Syftet är även att identifiera vilka faktorer som kan störa informationsflödet och påverkar mottagarnas/medarbetarnas tolkning av information ifrån sändaren/ledningen. Metod: En kvalitativ fallstudie med en deduktiv forskningsansats. Slutsatser: För att identifiera brus krävs medvetenhet om vad som orsakar brus och att budskap kan tolkas olika. Undersökt organisation arbetar idag strategiskt med internkommunikation och nyligen implementerat internkommunikationsstrategier, vilket har gjort att vi har haft svårigheter med att identifiera brus i organisationen. Brus på Stena Recycling identifierades kunna uppstå i situationer där det blir överflöd av information, där medarbetare blir stressade och riskerar att missa relevant information. Vidare kan brus förekomma i organisationen genom missförstånd, viss ryktesspridning och att morgonmötenas korta tidsram vilket inte ger utrymme för djupa diskussioner. Missförstånd kan dessutom förekomma som brus i form av att inte uppfatta informationen som tydlig.

Elektrokardiogram (EKG) är en av de viktigaste undersökningsmetoderna för upptäckt och diagnostisering av hjärt- och kärlsjukdomar. Med hjälp av elektroder som placeras på kroppen efter väldefinierade system kan hjärtats elektriska aktivitet registreras och observeras i ett EKG. Syftet med studien var att undersöka om EKG påverkades om man använde distal eller proximal armelektrodplacering, om skillnaderna var kliniskt signifikanta och om skillnader uppstod mellan mjukvarans respektive läkarens tolkning av EKG. EKG togs på 100 patienter med medelålder på 66 år, 44 kvinnor och 56 män. Sex elektroder placerades på bröstkorgen och extremitetselektroderna placerades distalt för ett EKG och förflyttades därefter upp proximalt för ytterligare ett EKG. Utifrån erhållna EKG jämfördes den distal och proximala placeringen för R-amplitud, PQ-tid, QRS-duration, elaxel, mjukvarutolkning, läkartolkning och muskelstörningar. Jämförelse gjordes för helgrupp (n=100) och i undergrupperna: normala (n=28), grenblock (n=19), repolarisationsavvikelser (n=14) och hypertrofi (n=15). Statistiskt signifikanta skillnader observerades för R-amplitud i avledning I och III, för PQ-tid och elaxel. 80% av mjukvarutolkningarna erhöll samma tolkning respektive 98% för läkartolkade EKG. Muskelstörningar blev oförändrade för 78%, mer störningar uppstod distalt för 21% och mer störningar proximalt uppstod för 1% I denna och andra liknande studier erhölls större R- amplitud i avledning III vid en proximal placering av extremitetselektroderna vilket kan bero på placeringen närmre hjärtat. En större R-amplitud kunde även observeras i avledning I, men vid distal placering jämfört med proximal för denna studie vilket är svårförklarat. Mindre muskelstörningar observerades vid en proximal armelektrodplacering vilket troligtvis beror på den kortare mätsträckan. Slutsatsen blir att för en proximal armelektrodplacering uppstod statistiskt signifikanta skillnader, men som endast har ringa klinisk betydelse i den studerade populationen då avvikelserna låg inom normalvärden och att placeringen gav reducering av muskelstörningar.

I västvärlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lär oss att läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa en bok. Hur är det med studeranden som aldrig gått i skolan? Möter de några bilder och lär de sig att tolka dem? Är sfi-lärare medvetna om vilka bilder man bör använda i skolan och använder sig alfabetiseringslärar av ”enklare” bilder i sin undervisning jämfört med andra lärare? Studien har haft en kvalitativ utgångspunkt med intervjuer av både lärare och elever. Det har visat sig att lärare i alfabetiseringsklasser i större utsträckning använder sig av ”enkla” bilder än vad lärare i andra klasser gör. Trots att eleverna möter bilder varje dag, framgår det att 50% av lärarna inte har någon utbildning för hur man ska använda bilder i skolan.

No description available.

No description available.

Pedagogik och lärande handlar i hög grad om kommunikation och kommunikation är näraförbundet med tolkning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka tolkningensförutsättningar inom ramen för en iscensatt kommunikationsprocess som är uppbyggd som enmultimodal version av en klassisk så kallad "visklek". Verket Viskleken ställdes ut på Konstfacksvårutställning 2017 och bestod av bidrag från 39 st deltagare som visades upp efter den kedja sominnehållet i den första bilden, ursprungsbilden, hade vandrat. I arbetet undersöks hur innehållettransformeras i övergången från en person till en annan och utifrån deras arbete med olika medieroch material. Analysen, som utgår från begrepp från multimodal socialsemiotisk teoribildning, visarpå stora skillnader i hur olika människor tolkat ett material och hur innebörden successivt förskjutspå olika vis i förhållande till den bild som inledde denna visklek. I slutdiskussionen behandlas ocksåhuruvida resultaten av arbetet kan relateras till hur lärare kommunicerar de kunskapskrav somSkolverket har satt upp, och hur eleverna i sin tur tolkar dem i relation till betygssättning.

Denna uppsats söker svar på frågan: Hur kan arbete med analys av ett stycke påverka den musikaliska tolkningen av musiken? Detta har jag valt att undersöka på första satsen ur solo sonat no 2 i a moll BWV 1003 av J.S Bach. Jag använder mig av traditionella analysmetoder och undersöker främst form, motiv, baslinje och harmonik. I uppsatsen redovisar jag för praktiska tillämpningar av analyserna. Resultatet diskuteras sedan och en diskussion av ämnet förs. / <p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: (Ljudfil Gabriel Coxner). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen är arkiverad och kan komma att kompletteras</p>

I kursplanerna för ensemble i gymnasiet framgår tydligt att tolkning, gestaltning och uttryck ska ingå i undervisningen. Det finns inga entydiga definitioner av dessa begrepp och hur de omsätts i praktiken varierar. Musikalisk interpretation kan handla om gestaltning genom text, musik och kropp. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver arbetet med interpretation i ensembleundervisning och för att ta reda på detta har intervjuer genomförts med fyra musiklärare som undervisar i ensemble på gymnasium. Resultatet visar att undervisningen kan innehålla exempelvis textanalys, arrangering och kommunikation och ger en inblick i de möjligheter och svårigheter lärare kan uppleva i detta sammanhang.

Denna kandidatuppsats handlar om den österrikiske tonsättaren Franz Schubert (1797 - 1828) och hans pianosonat i a-moll, D 845. Mer specifikt har sonaten i fråga analyserats, med syftet att göra en tolkning av den i synnerhet och Franz Schuberts konstnärskap i allmänhet, utifrån ett perspektiv där Schuberts roll och relation till musikhistorien och idéhistorien undersöks. För att få bättre förståelse för musiken har Schuberts liv, samt några av hans sånger och idéer som kan ha påverkat honom, studerats. Jag har även gjort en analys av verkets fyra satser, där jag tittat på sonatens genomgående teman och motiv. På så sätt har jag försökt tolka musikens underliggande mening. Förhoppningen är att kunna skapa inblick i Schuberts mänskliga erfarenhet och en medvetenhet om vad han vill säga med sin musik, samt att detta ska hjälpa mig i min förståelse och tolkning av musiken. Intentionen är också att det ska vara till hjälp för alla som önskar ta del av Schuberts musik mer på djupet eller låta sig inspireras av den. Resultatet av undersökningen har inneburit en djupare förståelse för Schuberts musik, och i synnerhet för just denna sonat.

This study means to interpret two vase-painting and document the vases as they are unpublished. The method used to interpret is Panofsky’s three stage iconographic analysis. Different part of the motifs has been analyzed to see if the paintings should be interpreted in a context of wool-working or if another interpretation would be better suited. Kalathoi are a type of basket normally used to store wool and is depicted in the context of wool-working, and both vases in this study depict women with kalathoi. The interpretation is based on the various parts of the motifs, the wool baskets, an object that can be either a mirror or a spindle, a headdress, and the clothes the women in the paintings wear. At first glance there is no obvious reading of the paintings. Because of this, ambiguous motifs are discussed. The study’s theory is based on the idea that pictures have a deeper meaning than simply aesthetically pleasing. The vases are dated to the fifth century BC and are believed to be Attic in origin. Other vases from the time period and of the same vase type and motif has been compared to those in the study. A possible context for the vases is discussed as the original is unknown and who could have owned those vases. The study results in that the interpretation of the vase-paintings most likely is not directly related to wool-working. Instead, they are meant to represent the respected wife’s responsibilities in the household. Wool-working is an activity strongly connected to the household and kalathoi have because of that become a marker for the home. However, the motifs do not lose their connection to wool-work, it has been grouped together with the other responsibilities. The studied vases also were most likely owned by women and because of the history of the vase type in funerary context they are interpreted to have been originally deposited in graves.