Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ”den kristna etiken och den västerländska humanismen” överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag. / We were intersted in finding out how some teachers interpreted a basic system of values and if their interpretation were similar or not. After having interviewed a number of teachers we found out that most of them interpreted the basic values similar.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid.

Syftet med vårt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhälsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhälsa för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrågas i en skola för alla. Resultatet i vår undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrågades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnåendemålen och den nationella proven. / Factors which control the commission of the special pedagog.

No description available.

Inledning Begreppet estetiska lärprocesser är ett svårdefinierat sådant. Denna studie syftar till att medhjälp av tidigare forskning förtydliga hur begreppet som pedagogisk arbetsmetod definieras och används i undervisning på fritidshem, samt utifrån hur fyra avdelningar på fritidshem tolkar begreppet. Syfte Syftet med denna undersökning är att bidra till en tydligare bild av hur olika avdelningar arbetar med estetiska lärprocesser i dagens fritidshem. Studiens frågeställningar har för avsikt att belysa lärprocessens gång från planerings- till utvärderingsstadiet. Fokus ligger på att studera hur olika avdelningar tolkar läroplanen och övriga styrdokument, samt vilket resultat de anser att detta arbete ger ifråga om sina elevers utveckling. Metod Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Det insamlade empiriska materialet har analyserats och bearbetats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet av studien visar hur fyra olika fritidshemsavdelningar arbetar med estetiska aktiviteter och uttrycksformer utifrån hur de beskrivs i fritidshemmets läroplan. Resultatet synliggör både likheter och skillnader i deras yrkesutövande och i deras tolkningar av läroplanens mål och riktlinjer, samt vad arbete med estetiska lärprocesser innebär. Studien visar också på hur avdelningarna arbetar med att täcka behov i sina respektive elevgrupper samt på vilka sätt eleverna utvecklas. I resultatet framkommer det också hur avdelningarna strävar efter att förbättra sitt arbete genom regelbundna grundliga utvärderingsprocesser.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ”alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt”. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet. Den enaskolan är en kommunal skola i Sverige och den andra en friskola som ligger i Spanien. Vårtresultat visar att tolkningarna är helt olika. Den ena rektorn ser målet som ett beteende och denandra ser det som en kunskap. Det beror bland annat på byråkratins grad, skolans resurser ocheleverna.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind. The increased globalization and the rapidly changing society places great demands on the individual in order to maintain a democratic society in future. The school staff within this study is very aware of the democratic education charge but points out that time for joint discussion and clarification of the charge towards the pupils would facilitate the work, this is confirmed by the pupils that to a large extent believes that the school system is working in accordance with what political papers says, but it does not take place in the same way and to the same degree among all the staff. There are also students who are not aware of the school democracy education mission. Pupils and staff have a common view of what democracy means and the skills required in future democratic society, especially communication skills. Something that indicates that the school system still manage to carry out its mission in spite of the fact that it is not expressed or evaluated. The staff carries out the democratic education charge on somewhat different ways could be interpreted as the school's view on the concept of democracy is alive and in accordance with the definition.

Denna studie behandlar tolkning av texter som läses högt i kyrkan under gudstjänst. Studien undersöker vilka utmaningar tolkar upplever och har erfarenhet av vid tolkning av texter i kyrkan, och vilka strategier tolkarna använder sig av för att hantera dem. Undersökningen genomfördes med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med tolkar som har god erfarenhet att tolka i kyrkan. Utmaningarna som identifierades kan delas in i fyra kategorier; yttre faktorer, läsning (utmaningar att ta in källtexten), språkligt (utmaningar att analysera källtexten) och semantiskt (utmaningar i den egna produktionen). Inom dessa kategorier finns det specifika utmaningar, totalt 11 stycken. Till utmaningarna finns 10 korresponderande copingstrategier. Den främsta strategin som identifierades var förberedelser, som fungerar som en övergripande strategi för att förebygga att utmaningar uppstår. Förberedelser lyftes fram som något särskiljande för tolkning i kyrkan, eftersom det finns möjlighet att få mycket av materialet i förväg. Det kunde även noteras att de olika utmaningarna och strategierna inte alltid går att särskilja, utan överlappar och påverkar varandra. / This study concerns the interpreting of texts read aloud in church service. It examines the challenges faced by interpreters when interpreting in these settings and which strategies they use to overcome them. For this purpose, four semi-structured interviews were held with interpreters who are accustomed to interpreting in church. Various challenges were identified and split into four categories: external factors, reading (challenges concerning the production of the source language), linguistic (challenges in analysing the source text) and semantic (challenges in own production of target language). Each category contains multiple challenges, 11 in total. The study also outlines 10 coping strategies used by the interpreters. The main strategy identified was preparation, which can be used as a preventative measure against all challenges. Preparation was said to be particularly useful in church interpreting as much of the material is available in advance. It could also be ascertained that the challenges and strategies do not always occur separately, but rather overlap and affect each other.

Studien behandlar teckenspråkstolkars agerande vid språkliga utmaningar som kan uppstå vid tolkning av predikningar med särskilt fokus på religiös terminologi, metaforer och liturgiskt språkbruk. Vidare undersöker studien vilka konsekvenser tolkarnas handlande har på det religiösa budskapet. Med två predikningar som källtext baseras studien på åtta inspelade tolkningar gjorda av fyra teckenspråkstolkar med erfarenhet av tolkning i religiösa miljöer. Relevanta passager transkriberades och analyserades med hjälp av diskursanalys. De främsta strategier som identifierades vid förekomst av religiösa termer var användandet av ekvivalent tecken och bokstavering. Vid metaforer var avbildande verbkonstruktioner konsekvent förekommande bland samtliga tolkar. Två andra strategier som identifierades vid metaforer var formbaserad tolkning och tillägg. När det kom till dessa strategier fanns det skillnader gällande hur explicit metaforen ska tolkas där både formbaserad tolkning och strategiska tillägg lyftes som strategi till samma utmaning. Medan de inom tidigare nämnda kategorier fanns mönster i tolkarnas agerande visade analysen att det inte fanns någon konsensus i tillvägagångsätt för att hantera liturgiskt språkbruk vilket ledde till att tolkningar av samma källtext kunde generera helt skilda måltexter. Detta leder till att tolkningarna utgår från hur enskilda tolkarna uppfattat källtexten, något som i värsta fall får som konsekvens att den döva personen tar till sig felaktigt teologiskt budskap i tron att detta är vad som förkunnas av predikanten. Studien kommer således fram till slutsatsen att det saknas standardiserade metoder för att hantera de lingvistiska utmaningar som finns vid teckenspråkstolkning av predikningar, något som har en potentiell negativ påverkan på överförandet av det religiösa budskapet. / The study investigates the actions of sign language interpreters when faced with linguistic challenges that may arise during the interpretation of sermons, with a particular focus on religious terminology, metaphors, and liturgical language. Furthermore, the study examines the consequences of interpreters’ actions on the religious message. Based on two sermons as source texts, the study draws on eight recorded interpretations conducted by four sign language interpreters experienced in church interpreting. Relevant passages were transcribed and analyzed using discourse analysis. The primary strategies identified in the presence of religious terms were the use of equivalent signs and fingerspelling. In the case of metaphors, depictions through verb constructions were consistently observed across all interpreters. Two other strategies identified with metaphors were form-based interpretation and strategic additions. Regarding these strategies, there were disagreements on how explicitly the metaphor should be interpreted, with both form-based interpretation and strategic additions being suggested as approaches to the same challenge. While patterns in interpreters' actions were evident in the previously mentioned categories, the analysis revealed no consensus or standardization in approaches to handling liturgical language, resulting in interpretations of the same source text yielding vastly different target texts. This suggests that interpretations are based on how individual interpreters perceive the source text, potentially resulting in the deaf individual receiving incorrect theological messages, believing them to be the preacher's intended message.

The study examines potential opportunities from reading fictional stories. It is focusing on different ways to use fiction as a tool when dealing with difficulties in life, such as death, bullying, injustice, racism, etc. Furthermore, the study investigates in what way the teachers consider how to process what has been read. The examination is based on qualitative interviews of six teachers, including three librarians, all with different workplaces. From the result it can be concluded that fiction is a versatile tool in many areas. Reading can be used as an aesthetic and relaxing activity, but has often a pedagogical design including an educational motive. A majority of the teachers use fiction to form pupils to good and respectful human beings. In addition, fiction is used to develop a positive approach to people’s differences and to multiculturalism. The results show that the single most important factor in reading is processing the read, and a majority of the teachers state that understanding is created when pupils discuss with others.