Brommaplan är en viktig trafiknod i Stockholm i stort behov av upprustning. I andra jämförbara förorter har gallerian en dominerande position. Till skillnad mot innerstadens torg flankeras alla förorters (de av staden utnämda till s.k. "tyngdpunkter") torg av en galleria. Alla. Hur ska man förhålla sig till detta när man planerar Brommaplan? Hur ska Brommaplans nya torg utformas och vad ska flankera det?

The thesis is a case study that deals with public space based on how people use them. Public spaces are an important part of our city life and everyday life. Quality public spaces and places are due to its design and use, which are the primary aspects of this study. Hässleholm has been the location for the case study inventory items. Five different methods have been the basis for the study, and through them it has been possible to study what makes a room usable and unusable and what criteria is necessary for people to want to stay in the public rooms. The study concludes with a design proposal based on the results of all methods, where one of the inventoried rooms are selected, which needed to be developed to fulfill its function. The design proposal is based on empirical data on how a room can be designed for it to be perceived as public. The design proposal is presented through plans, sections, images and illustrations. / Uppsatsen är en fallstudie som behandlar offentliga rum utifrån hur människor använder dem. Offentliga rum är en viktig del av vårt stadsliv och vår vardag. Kvalitativa offentliga rum beror på dess utformning och användning, vilka är de primära aspekterna i studien. Hässleholm har varit platsen för fallstudiens inventeringsobjekt. Fem olika metoder har varit till grund för studien, och genom dem har det kunnat studeras vad som gör ett rum användbart respektive oanvändbart samt vilka kriterier som krävs för att människor ska vilja vistas i de offentliga rummen. Studien avslutas med ett gestaltningsförslag utifrån resultatet av samtliga metoder, där ett av de inventerade rummen valts ut, vilket behövde utvecklas för att fylla sin funktion. Gestaltningsförslaget baseras på empirin om hur ett rum kan gestaltas för att det ska uppfattas som offentligt. Förslaget presenteras genom planer, sektioner, bilder och illustrationer.

Luleå -          Såsom stad, i naturen, med rum, så, som människan Strikt rutnätsplanerat, belägna inom de givna tomtgränserna är byggnaderna i Luleå stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frånkopplat nätet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata får himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material är varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En känsla av nybyggaranda råder. Tre minuters lugn promenad från stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invånare. En tomt som jag i detta projekt har planerat för exploatering med syfte att skapa en offentlig mötesplats såväl sommar som vinter, inomhus som utomhus. Människans möte med naturens grundläggande element i kontrast mot stadens vilja och minne har varit den starkaste drivkraften i projektet. Vidare har denna strävan flyttat in i byggnadens rum där naturen betraktas som en människans skapelse och staden blir dess förutsättning. Jag har definierat rummet enligt de abstrakta benämningarna; den kristallina-, den amorfa- och den diafana-rumsnaturen vilka tar sig olika uttryck i de kategorier av rum som byggnaden rymmer: salen, korridoren, labyrinten, terrassen, trappan och ljusschaktet. En väv har skapats mellan rummets-naturens-stadens-människans krosande; löpande; mönsterbildande; irrationella relationer. / Luleå -          As city, in nature, with space, as; like people Strictly designed according to a grid, located within its given boundaries the buildings in Luleå city is transparent or perforated whit a freedom of movement disconnected from the web. The ortagonal planning gives every street a background of the heaven or the sea. The character of the buildings and its materials reminds of a collage. A frontier spirit appears. A three minutes serene walk from the city-center and main street Södra Hamnplan is located, a building plot disused by the citizens of Luleå. In my project I have planned this site for exploitation with the purpose of creating a public meeting place in summer as well as wintertime, indoors and outdoors. The connection between people and the basic elements of nature in contrast to the will and memory of the city has become the strongest impulsion of this project. This endeavor later moved in to the rooms of the buildings where nature is considered as a human creation and the city becomes its postulate. I have defined space according to the abstract denominations; the crystalline- , the amorphous- and the diaphane nature of space which will take on different expressions according to the rooms the buildings holds: the sal, the corridor, the labyrinth, the terrace, the staircase and the light shafts. A weave has been created between space-nature-city-people intersecting; ongoing; pattern formation; irrational relationship.

The purpose of this work is to investigate how the urban planning in Karlstad worksand to study how they work with common areas, specifically squares. To investigatethis and how the square contributes to social sustainability, two case studies havebeen done on two selected squares, Stora torget and Våxnäs torg. A literature studyhas also been done to achieve the purpose of the work. The literature study describesdifferent theories that focus on sustainable public spaces, including important aspectsregarding the design of the square. In our case studies two methods were used: On-site observations and an online survey.The survey was also partly answered by the people who were on the square. Duringthe observation the design of the square was analyzed and also how the square wasused by the people. Many people were waiting for the bus at Stora torget, but somepeople were also sitting down on the benches around the fountain having their lunch.At Våxnäs torg some people were sitting on the benches, but in general it was very fewpeople at the square. Our on-site observations at Stora torget and Våxnäs torg showed that many peopleseem to pass the square on their way to other things. However, our survey showed thatmany people want to use the square environment in several different ways, forexample for events and as a marketplace. Further more, based on the survey, it wasconsidered that the most important aspects for creating a functioning square areseating, lighting, greenery and market trade, which is something that both Stora torgetand Våxnäs torg partially fullfill but it is also somehing that can be improved. / Syftet med detta arbete är att undersöka hur stadsplaneringen i Karlstad ser ut ochstudera hur de arbetar med gemensamma ytor, specifikt torg. För att undersöka dettasamt hur torget bidrar till social hållbarhet har två fallstudier gjorts på två utvaldatorg, Stora torget och Våxnäs torg. En litteraturstudie har också gjorts för att uppnåsyftet med arbetet. Där har delvis olika teorier som fokuserar på hållbara offentligarum tagits upp och beskrivits, bland annat beskrivs vilka aspekter som är viktigagällande torgets utformning och design. I våra fallstudier användes två metoder: observationer på plats och enenkätundersökning som lades ut online. Enkäten besvarades också delvis av demänniskorna som befann sig på torgen. Under observationen analyserades det hurtorget var utformat och hur torget användes av människorna. Många personer väntadepå bussen på Stora torget, men det fanns även de som åt lunch på bänkarna runtfontänen. På Våxnäs torg satt en del människor på bänkarna, men det var generelltytterst få människor som befann sig på torget. Våra observationer på plats på Stora torget och Våxnäs torg visade att mångamänniskor verkar passera torget på väg till annat. Dock visade vår enkätundersökningatt många människor vill utnyttja torgmiljön på flera olika sätt exempelvis till eventeller torghandel. Vidare utifrån enkäten ansåg flera att de viktigaste aspekterna för attskapa ett bra fungerande torg är sittplatser, belysning, grönska och torghandel, vilketär något som både Stora torget samt Våxnäs torg delvis har uppfyllt men som kanförbättras.

I Skolverkets läroplan (2011) för ämnet geografi nämns det att fältstudier och exkursioner ska integreras i geografiundervisning på gymnasiet och i grundskolans senare år årskurs 7-9. Geografi är ett skolämne som är relativt nytt i sin nuvarande form och har under en period varit uppdelad inom naturkunskaps- och samhällskunskapsämnena i skolan. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt fältstudier och exkursioner används inom geografiämnet av lärare i gymnasiet och i årskurs 7-9 i grundskolan i Kalmar kommun. Studien är kvalitiativ där semistruktuerade intervjuer av geografilärare och litteraturstudier har varit till hjälp för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Egenkonstruerade fallstudier användes för att ge en fördjupning till studien, där torg och järnvägsstationen i Kalmar valdes ut, för att undersöka om det är platser i närområdet som lärare eventuellt kan använda i sin geografiundervisning med fokus på fältstudier och exkursioner. I studiens resultat framkommer det att alla lärare i undersökningen är positiva till att använda sig av fältstudier i deras undervisning, men att det krävs planering i god tid, samt att man för en god dialog med kollegor för att kunna vara flexibel i om det finns ett behov av att flytta lektioner. De uppger alla en positiv bild av närområdet i Kalmar som plats för utförande av fältstudier och exkursioner, och fältstudier är något de använder sig av i olika utsträckning inom sin geografiundervisning. Två lärare nämner att de låter eleverna studera bostadsområden i närområdet och hur Kalmars framtida stadsutveckling planeras. En lärare nämner närheten till kusten där eleverna får studera erosion och vittringsfenomen. Alla talar positivt om närheten till Öland och att det är en bra plats för fältstudier och exkursioner.

Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

Kandidatarbetet behandlar offentliga platser med inriktning på torg utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön. Arbetet riktar in sig på vilken påverkan torgens fysiska utformning har på människors val av att vistas på och använda torgen. Camillo Sitte, Jan Gehl, Kevin Lynch och Gordon Cullens arbeten om rums- och gestaltningsprinciper samt två äldre torgs fysiska utformning i Europa, Piazza del Campo i Italien och Praça do Comércio i Lissabon i Portugal studeras med syftet att ta fram begrepp som påverkar människors vistelse på och användning av torgen. En fallstudie görs på tre offentliga platser i centrala Stockholm; Hötorget, Sergels torg och Kungsträdgården med syfte att undersöka de begrepp som har tagits fram i jämförelse med de tre offentliga platsernas fysiska utformning och människors användning av platserna. För att konkretisera de begrepp som tas fram kring den fysiska utformningen kopplat till människors vistelse på och användning av torgen gestaltas ett antal utvecklingsförslag över en av de tre offentliga platserna som anses, utifrån fallstudien, brista i den fysiska utformningen när det gäller appliceringen av begreppen på platsen.

Purpose: Today, there are common places in cities that were once used for social interactions but no longer fulfil these functions. This has led to the loneliness of the population as well as unused places. The aim of the study is to create a design model that will achieve social sustainability in public places. The model will then be used as a basis for two design proposal in Jönköping Method: The methods used in this research are case studies in form of observation and site analysis based on Jan Gehls’ 12 quality criteria and a survey for public opinion. Findings: The survey resulted in a design model that was based on Gehl's 12 criteria and the public's priorities and preferences. The model contains the nine most prioritized criteria and various aesthetic principles as well as activity-based functions. The model can be used as an aid in early planning of public places to achieve social sustainability. Developed design proposals have been designed to test the model's usability and provide an illustration of what public space can look like. Two proposals were presented when considering the design model. The first proposal for a future esplanade and the second for an already existing square. Implications: This study has contributed to the knowledge of how public places should be designed for social interactions to take place again with the help of the developed design model. Limitations: One of the limitations that has made the study more difficult has been the Covid-19 pandemic that went on for most of the study. The given time period has been another limitation which has affected the completeness of the study. Keywords: Public places, quality criteria, squares, design model, social sustainability / Syfte: Idag råder folktomma platser i städer som en gång i tiden användes till sociala interaktioner men som längre inte uppfyller dessa funktioner. Detta har både lett till ensamhet hos befolkningen och outnyttjade platser. Målet med undersökningen är att uppnå social hållbarhet hos offentliga platser genom att skapa en utformningsmodell. Modellen ska sedan användas som underlag till två utformningsförslag i Jönköping. Metod: De metoder som har använts i denna undersökning är fallstudie i form av observation och platsanalys utifrån Jan Gehls 12 kvalitetskriterier samt enkätundersökning av allmänhetens prioriteringar. Resultat: Undersökningen resulterade i en utformningsmodell som grundades utifrån Gehl 12 kriterier och allmänhetens prioriteringar och preferens. Modellen innehåller de nio mest prioriterade kriterier och olika estetiska principer samt aktivitetsbaserade funktioner. Modellen kan användas som hjälpmedel vid tidig planering av offentliga platser för att uppnå social hållbarhet. Framtagna utformningsförslag har gestaltats för att testa modellens användbarhet och ge en illustration av hur offentlig plats kan se ut. Två förslag gestaltades vid prövning av utformningsmodellen. Det första förslaget för en framtida esplanad och de andra för ett redan befintligt torg. Konsekvenser: Denna undersökning har bidragit med kunskap om hur offentliga platser bör utformas för att sociala interaktioner igen ska ske med hjälp av den framtagna utformningsmodellen. Begränsningar: En av begränsningarna som har försvårat undersökningen har varit Covid-19 pandemin som pågick större delen av studien. Den givna tidsperioden, våren 2020, har varit en annan begränsning som har påverkat undersökningens fullständighet. Nyckelord: Offentliga platser, kvalitetskriterier, torg, utformningsmodell, social hållbarhet

No description available.

No description available.