Hur förenar man på bästa sätt två skilda funktionsprogram, privata och allmänna intressen på en central plats i Stockholms citykärna?

Offentliga rum som torg har en potential att att åter bli stadens huvudsakliga mötesplatser. De sociala utbyten som sker på torg, att se och bli sedd, är viktigt för människors välmående. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som möjliggör att torg fortsätter upfylla sin viktiga funktion som mötesplatser i städer.  Metoderna som användes var litteraturstudie, fallstudie, och referensstudie.  Litteraturstudien resulterade i en kunskapsöversikt som vi tog med oss genom arbetets gång. I referensstudien undersöktes hur tre olika städer analyserar sina torg och vilka analysmetoder som användes. Städerna som valts för referensstudien är, Borås, Skellefteå och Lund. Valet av dessa gjordes för att de tre städerna har stor geografisk sridning och dess analyse kan generera riktlinjer som kan användas oavsett klimatzon eller geografiska läge i Sverige. Utifrån resultatet av referensstudien valde vi analysmetoder för våra valda torg och dess platsanalyser.   Platsanalys utfördes på Stortorget i Karlskrona och Stortorget i Örebro. Gemensamt för dessa torg är deras storlek samt att en stor yta i dagsläget upptas av parkeringsplatser, samt att motortrafik skapar barriärer för fotgängare och cyklister. Följande är riktlinjer som vi kommit fram till i vårt arbete vilka vi anser är grundläggande för torg som mötesplatser: Identitet - Arbeta med platsens identitet för att öka attraktiviteten. Omgivning - Använda ett holistiskt förhållningssätt och planera torget i samklang med staden. Utformning - Utgå från människans dimension och behov. Möblering - Flexibel möblering för social interaktion och välmående. Användning- Ett torg för alla tillfällen. Tillgänglighet - med grundoffentlighet.

Examensarbetet syftar till att presentera ett gestaltningsförslag för att förbättra livskvaliteten i Tensta Centrum, ettområde som kämpar med negativa rykten och social utsatthet. Studien undersöker tidigare åtgärder och undersökerarkitektoniska möjligheter för att förbättra den offentliga miljön i området.För att uppnå detta har rapporter om tidigare åtgärder undersökts och platsbesök har genomförts för att förståområdet och identifiera både positiva och negativa områden. Två fallstudier har också analyserats för att hämtainspiration, och intervjuer med invånare och aktörer har genomförts för att få ytterligare insikt.Som ett resultat av undersökningen föreslås att översta våningen på parkeringshuset i Tensta Centrum rivs för att geplats åt en utbyggnad av en torgyta. Detta nya torg förväntas förbättra den offentliga miljön och skapa en öppnareatmosfär, särskilt genom att koppla samman med Tenstagången. Det nya torget kommer att erbjuda utrymme för nyaverksamheter och inkludera en trädgård som invånarna kan vårda.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tryggheten och säkerheten påverkas av denfysiska planeringen av offentliga platser med inriktning på torg. För att uppfylla detta syftehar en litteraturstudie samt två fallstudier av Skogås torg och Turebergs torg gjorts. Ilitteraturstudien har Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED),kameraövervakning, grönska och belysning undersökts och beskrivits och effektiviteten avdessa som brottsförebyggande åtgärder har analyserats. Fallstudierna utfördes i två delar där den första delen bestod av ett platsbesök på respektivetorg. Torgen analyserades utifrån hur väl den fysiska utformningen bidrar till att ökatryggheten och säkerheten på respektive torg. På de båda torgen var belysningen bristfälligoch avsaknaden av grönytor och växtlighet var märkbar. Vid Turebergs torg finns det gott ommötesplatser i nära anslutning till torget medan bristen på mötesplatser kring Skogås torg ären av torgets stora svagheter. Den andra delen bestod av en enkätundersökning där enkäter skickades ut till boende iområdet där de fick besvara frågor om sig själva och hur de upplever torget ur etttrygghetsperspektiv. De övergripande resultaten som erhållits för de båda undersökningarnavar att de allra flesta personer kände sig som mest otrygga under kvällar och nätter. Denstörsta bidragande orsaken till otrygghet var att det befinner sig för mycket gäng på torgenoch de flesta personer är mest rädda för att utsättas för personrån. Högre närvaro av poliseroch väktare var den åtgärd som flest personer ville se för att deras trygghet skulle öka mest.Vid Skogås torg tyckte även ett flertal personer att torget är för ödsligt och att flermötesplatser bör skapas kring torget för att tryggheten ska öka. / The purpose of this work is to investigate how safety and security are affected by the physicalplanning of public places with a focus on squares. To fulfill this purpose, a literature studyand two case studies, of Skogås square and Turebergs square, have been done. In theliterature study, Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED), camerasurveillance, greenery and illumination have all been investigated and described and theireffectiveness as crime prevention measures has been analyzed. The case studies were executed in two parts, where the first part consisted of a site visit oneach square. The squares were analyzed on the basis of how well the physical designcontributes to increasing the safety and security of each square. In both squares, theillumination was deficient and the lack of green spaces and vegetation was noticeable. AtTurebergs square, there are plenty of meeting places in close proximity to the square, whilethe lack of meeting places around Skogås torg is one of the square's major weaknesses. The second part consisted of a survey where questionnaires were sent out to residents in thearea where they had to answer questions about themselves and how they experience thesquare from a security perspective. The overall results obtained for the two surveys were thatthe vast majority of people felt most insecure during the evenings and nights. The biggestcontributing factor causing insecurity was that there were too many gangs occupying thesquares and most people were most afraid of being exposed to robbery. Increased presence ofpolice and security guards was the measure that most people wanted to see to increase theirsense of security. At Skogås square, several people also thought that the square was toodesolate and that more meeting places should be created around the square for security to beincreased.

Projektet ligger beläget på Medborgarplatsen, på centrala Stockholms södra ö, i Sverige. Jag ville i någon form skapa arkitektur där de huvudsakliga brukarna, snarare än människor, var fåglar. Eftersom platsen är kraftigt dominerad av större fåglar på grund av dess utsatta, hårda geometrier, medan småfåglar är förpassade till de mer skyddade utrymmena mellan de omgivande byggnaderna, blev projektet så småningom en studie i sätt att använda arkitektonisk form för att uppmana småfåglar till att våga nyttja detta offentliga rum där människor och storfåglar redan går sida vid sida (eller, huvud om fot).Det är inte ett ekologiskt projekt. Dess syfte är inte att ta in naturen i staden eller skapa nya expansiva livsmiljöer för fåglar inom dess gränser, utan snarare att hantera en existerande, i dagsläget undangömd, demografi inom stadens invånare och ta upp en fråga om vad för social dynamik kan komma av det. / The project is located on Medborgarplatsen, on the southern island of central Stockholm, Sweden. I wanted to in some way make architecture where the primary users were birds rather than people. Since the site is heavily dominated by larger birds due to its exposed hard geometries, whereas smaller birds are delegated to the more sheltered spaces between the buildings in the surrounding area, the project became a study in ways to use architectural form to entice smaller birds to make use of this public space where humans and larger birds are already walking side by side (or head to feet).It is not an ecological project. Its purpose is not to bring nature into the city or create expansive new habitats for avians within its limits, but rather to manage an existing, hidden demographic of the city’s population and raise the question of what social dynamics may arise from it.

No description available.

Torg har genom historien varit en viktig del av stadslivet och fortsätter att vara en central del i städer världen över. Detta arbete syftar till att belysa hur torg planeras idag och vilka teorier som finns för utformandet av offentlig plats. En fallstudie av två torg ligger som grund för arbetet. De studerade torgen är: Norra och Södra torget i Kristinehamn och Fristadstorget i Eskilstuna. Dessa torg befinner sig i olika stadier av omvandling. Fristadstorgets omvandling är slutförd, Norra och Södra torget pågår.

Det här projektet presenterar hur inredningsarkitektur skulle kunna ta hand om efterlämnade exteriöra stadsrum och undersöker detta mer specifikt genom att ta sig an Hägerstens torg i Axelsberg – ett senmodernistiskt förortstorg i Stockholm, som historiskt varit mer attraktivt och livligt men idag står och förfaller. Projektet arbetar följaktligen med rumskategorin torg, vilket är viktiga mötesplatser och rumsliga uttryck för de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på. Genom plats- och rumsanalyser, gestaltande undersökningar och formstudier, ritningar samt visualiseringar, presenterar rapporten tre gestaltningsförslag som med sina kontemplativa inslag önskar få människorna på torget att få syn på sig själva och på varandra. De tre gestaltningsförslagen stärker varandra och fungerar som en integrerad helhet. Nya skulpturala möbler blir ett tillägg som möjliggör social interaktion på platsen. En omgestaltad yta på en redan existerande cirkulär markbeläggning gör platsen mer iögonfallande och uppmärksammar passerande på platsen, sig själva och varandra. Den mur som finns på torget utvecklas med cirkulära reflekterande material som aktiverar rummet genom att reflektera platsen och människorna som befolkar den. Därigenom förbättras torgets och befolkningens rumsliga upplevelser, även den tid som spenderas på platsen kan då förlängas. Designförslagen vill återaktivera torgets centrala roll i samhället, som social och demokratisk plats för mellanmänskliga möten. Projektet belyser således vikten av inredningsarkitektur i planeringen av våra stadsrum, och hävdar att inredningsarkitekter behöver, i högre utsträckning än idag, erövra gestaltandet av våra urbana livsmiljöer för att främja mellanmänskliga möten, den rumsliga upplevelsen och lusten av att vara i ett rum.

No description available.

Detta arbete syftar till att undersöka betydelsen av begreppen trygghet och säkerhet inom den fysiska planeringen samt vilka gestaltande egenskaper som gör ett offentligt rum tryggt. När begreppen undersökts skapas två gestaltande förslag med åtgärder för att göra ett offentligt rum tryggare. Arbetet är uppdelat i två delar, den första genomförs gemensamt och är teoretisk. Med hjälp av metoden kvalitativ textanalys undersöks ett urval av litteratur om trygghet och säkerhet i den fysiska planeringen. Med textanalysen har litteratur tagit fram som stöd för att formulera teorin ”trygghet och säkerhet” som används i arbetet. Med teorin presenteras olika gestaltningsprinciper som är till hjälp i den andra delen av kandidatarbetet. Del två består av varsitt gestaltande förslag som redogör trygghetsåtgärder i ett befintlig offentligt rum. Det ena förslaget innefattar Karlskrona Stortorg, gjort av Hugo Håkansson. Det andra förslaget omfattar Ronneby torg samt Rådshusparken, också beläget i Ronneby stad, gjort av Henrik Vik. Åtgärderna som presenteras i förslagen grundar sig i litteraturen som granskats, samt metoden PSPL, Public Space Public Life, en platsbesöksmetod som grundar sig i att ställa frågor till det offentliga rummet. I den avslutande delen av arbetet förs diskussioner om de gestaltande förslagen och litteraturen som studerats.