Torgen har under en väldigt lång tid i människans historia spelat en viktig funktion i människors liv. Stadens öppna platser har fungerat som en social mötesplats och detta ända sedan antikens dagar. Under mitten av 1800-talet fram till vår tid har torgen dessvärre börjat att alltmer tappa fokus som en social katalysator med liv och rörelse. Torgen blev snarare politiska platser och mer en maktsymbol än en mötesplats. Under 1900-talet uppkom andra motkrafter till torgens existens som en social plats. Mycket av detta berodde på bilen, men även på grund av nya levnadsvillkor och estetiska ideal. Som följd av den moderna stadsutvecklingen har dessutom små butiker flyttat från torget för att bilda större enheter.  Men hur kan man transformera ett äldre torg till hur det en gång var eller borde ha varit? Under arbetets gång med detta omgestaltningsförslag av Davidhallstorg har det visat sig att dagens torg till stor del skiljer sig från torgens ursprungliga funktion. Gestaltningen försöker därför lösa problemet med problem som dagens storstadstorg kan ställas inför, såsom alldeles för dominerade av biltrafik och bilens behov och för lite aktiviteter. Förr i tiden ansågs städernas torg vara deras mittpunkter, och de var fulla av liv och rörelse. Arbetet i denna studie har fokuserat på att hitta en mer lämplig design för ett torg i centrala Malmö och därigenom försöka ge det tillbaka mer liv och rörelse som en social mötesplats.  Resultatet visar sig att torg är sociala mötesplatser som måste finnas kvar för att skapa sociala mötesplatser utomhus för människor i storstadsmiljö. Därför är det inte lämpligt eller rekommenderat att ”slösa” bort torgyta till stora bilparkeringar. Studien visar att funktionen som torgen har trots allt är viktig än idag att skapa en bakgrund till formella och informella möten mellan människor, en social mötesplats för människor. Bara för vi lever i nya moderna tider betyder det inte att vi ändå inte är beroende av att möta och umgås med andra människor. Torgen utgör en utmärkt plats för detta. Torg behöver uppdateras med sina ändrade invånare, dvs. återupplivas så att de åter fyller en funktion som passar dagens krav och behov. Gestaltningsförslaget visar på vikten av att låta torgen leva upp tills sin rätta funktion och placera bilen i kanten eller under torget.  Det går inte att glömma bort att bilen trots allt ännu är en stor del av vår vardag. Gestaltningsförslaget försöker hitta en lösning där både människa och maskin kan ta plats och vistas utan att den andra tar över för mycket, detta är av stor vikt. / For a very long time in human history, squares have played an important role in people's lives. The city's open spaces have functioned as a social meeting place since the days of antiquity. During the middle of the 19th century until our time, the squares have unfortunately begun to lose focus more and more as a social catalyst with life and movement. The squares became rather political places and more a symbol of power than a meeting place. During the 20th century, other counterforces arose to the existence of the squares as a social place. Much of this was due to the car, but also due to new living conditions and aesthetic ideals. As a result of modern urban development, small shops have also moved from the square to form larger units. But how can one transform an older square into what it once was or should have been? During the work on this redesign proposal of Davidshallstorg, it has turned out that today's square is largely different from the squares' original function. The design therefore tries to solve the problem with problems that today's metropolitan squares can be faced with, such as being far too dominated by car traffic and the car's needs and too few activities. In the past, the town squares were considered to be their centers, and they were full of life and movement. The work in this study has focused on finding a more suitable design for a square in central Malmö and thereby trying to give it back more life and movement as a social meeting place. The result shows that squares are social meeting places that must remain in order to create social meeting places outdoors for people in a metropolitan environment. Therefore, it is not appropriate or recommended to "waste" square space to large car parks. The study shows that the function that the squares have, after all, is still important today to create a background for formal and informal meetings between people, a social meeting place for people. Just because we live in new modern times does not mean that we are still not dependent on meeting and socializing with other people. The squares are an excellent place for this. Squares need to be updated with their changed inhabitants, ie. revived so that they again fulfill a function that suits today's requirements and needs. The design proposal shows the importance of letting the squares live up to their proper function and placing the car at the edge or under the square. It is not possible to forget that the car is still a big part of our everyday life after all. The design proposal tries to find a solution where both man and machine can take place and stay without the other taking over too much, this is of great importance.

Botulfsplatsen, en central plats i Lund som tidigare fungerade som en knutpunkt för bussar, genomgårför närvarande en omvandling där Lunds kommun ämnar att skapa en ny mötesplats i staden. Idagbestår platsen av en temporär utformning och bussarna har omlokaliserats till Lunds Centralstation. Vårtarbete har som syfte att undersöka hur Botulfsplatsen kan bli en ny, social mötesplats där användarnasbehov och deltagande hamnar i fokus. De valda metoderna för arbetet bygger på att uppnå en djupförståelse för platsen där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts, däribland etnografiskafältstudier, intervjustudier samt litteraturstudier. Dessa metoder används som utgångspunkt förresearch by design som ligger till grund för ett forskningsbaserat gestaltningsförslag. Arbetets teoretiskaramverk visar flera studier inom stadsplanering, bland annat Jan Gehls teorier som stöds av RonaldWiedenhoeft. Dessa teorier betonar vikten av ett människocentrerat samhälle och ligger till grundför gestaltningsförslaget. Resultatet av undersökningarna visar att Botulfsplatsen har god potentialatt bli en aktiv och social mötesplats, däremot har medborgarna olika synpunkter på hur detta skauppnås. Intervjuer med användare av platsen och Nelson på Gehl People visar att torget bör erbjudaattraktiva aktiviteter som uppmuntrar människor att använda platsen. Det framgår även att temporäraevenemang är ett uppskattat inslag i staden och är effektiva för att bjuda in nya eller återkommandebesökare. Arbetets slutsats visar att flexibilitet i gestaltningen är avgörande för att anpassa platsen tillolika aktiviteter beroende på säsong. En kombination av permanenta och temporära aktiviteter krävs föratt platsen ska locka besökare året runt. Med ett centralt läge kan Botulfsplatsen bli en knutpunkt i Lundgenom att erbjuda fler sittplatser, mer grönska och utrymme för evenemang. Det är även avgörande attinvolvera medborgarna i processen för att skapa en lyckad gestaltning. / Botulfsplatsen, a central location in Lund that previously served as a hub for buses, is currentlyundergoing transformation where the Lund Municipality aims to create a new meeting place in thecity. Today, the site consists of a temporary design, and the buses have been relocated to Lund CentralStation. This thesis aims to investigate how Botulfsplatsen can become a new, social meeting place whereuser needs and participation are a priority. The selected methods for the thesis are based on achievinga deep understanding of the site, where both qualitative and quantitative methods have been used,including ethnographic field studies, interview studies, and literature review. These methods serve as thebasis for research by design resulting in a research-based design proposal. The theoretical framework ofthe thesis shows several studies in urban planning, including Jan Gehl’s theories supported by RonaldWiedenhoeft. These theories emphasize the importance of a people-centered city and form the basis forthe design proposal. The results of this study show that Botulfsplatsen has good potential to become anactive and social meeting place. However, citizens have different views on how this should be achieved.Interviews with the users on site and Nelson at Gehl People indicate that the square should offerappealing activities that encourages people to use the site. It also appears that temporary events are anappreciated feature in the city and are effective to invite new or returning visitors.The conclusion of thestudy indicates that flexibility in design is crucial for adapting the space to various activities throughoutthe seasons. A mix of permanent and temporary activities is necessary to attract visitors year-round. Withits central location, Botulfsplatsen has the potential to become a hub in Lund by offering more seating,greenery, and event spaces. Additionally, involving citizens in the design process is essential for creatinga successful public space.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.

Svenska förskolor har tidigare utformats med separataoch identiska avdelningar i vilka samtliga aktiviteter tarplats. Idag finns ett annorlunda synsätt vid byggnationerav förskolor som nu gestaltas med små hemvisten för olika åldersgrupper tillsammans med gemensamma rumför lek, skapande, vetenskap, musik och måltider. I dettaarbete utförs en konceptuell gestaltning av en förskola för144 barn i samhället Sävast i Bodens kommun utifrån ett redan framtaget lokalprogram och en given tomt. Syftetär att gestalta en förskola i ett plan med större gemensamt utnyttjade torg och undersöka hur god rumslighet skapas itorgen. Samtidigt ska trivseln i inomhusmiljön beaktas medhänsyn på barnen och pedagogerna. Arbetet påbörjas genom en inledande litteraturstudiedär arkitektoniska kvalitéer, barnets behov och utvecklingbeaktas kopplat till förskolor med ett gemensamt utnyttjat torg. Litteraturstudien följs av tre stycken fallstudier på förskolor i Luleå och Umeå där både platsbesök och intervjuer genomförs. Därefter syntetiseras resultatet från litteraturstudien och fallstudierna med hjälp av metodenProblem Seeking vilket går ut på att identifiera behov ochlösningar. Det resulterar i en syntes bestående av sex styckenlösningar som uppfyller flest identifierade behov för barn och pedagoger, vilka i sin tur ligger till grund för det framtagna konceptet. Syntesen resulterar i följande sex kvalitéer: Öppen planlösning, Utmanande och varierande, Nivåer och krypin, Färg, material och texturer, Ljus och transparenta ytor samt Skapa aktivitetsrum i rummet. Detta resulterar efter en platsanalys, flödes- och sambands-skisser samt volymstudier i en rödfärgad förskola med skiftande tak innehållande ett större och ett mindre torg som tillsammans med restaurangen skapar en cirkulation kring en innergård. Torgen resulterar i öppna utrymmenmed snedställda innerväggar, varierande takhöjder samt utstickande och oregelbundna fönstersättningar. Mindrerumsligheter i torgen skapas främst med hjälp av olika typer av lös inredning där både transparenta och opaka material med olika texturer förekommer. Huruvida god rumslighet har skapats i torgen för att forma en trivsam inomhusmiljö är svårt att svara på då rumslig upplevelse är individuell. Vilka medel som kan användas för att skapa god rumslighet i en inomhusmiljö har däremotkunnat identifieras, vilket skapar goda förutsättningar för attuppnå det syfte torgutformningen tillgivits. / Preschools in Sweden have previously been designed with separate and identical departments where all activities take place. Today, there is a different approach when designing preschools. They are now shaped with small units for different age groups, along with common spaces for play, creation, science, music and meals. In this work, a conceptual design of a preschool for 144 children is carried out in Sävast, part of the municipality of Boden, on the basis of an alreadydeveloped local program and a given site. The purpose isto form a preschool in one level with larger common used squares and explore how good spatiality is created in the squares. At the same time, the indoor environmental comfort is taken into consideration with regard to both the childrenand the educators. The work is initiated by a literature study in which architectural qualities, child needs and development is taken into account regarding preschools with a common used square. The study of literature is followed by three case studies at preschools in Luleå and Umeå, where both site visits and interviews are conducted. Thereafter, the results of the study of literatureand the case studies are synthesized using the ProblemSeeking method, which has a purpose of identifying needsand solutions. This results in a synthesis consisting of sixqualities which meet the most identified needs for childrenand educators. This in turn underlies the developing ofthe design concept. The synthesis leads to the following six qualities: Open plan, Challenging and varying, Levels and nests, Colour, material and textures, Light and transparentsurfaces and Creating activity spatiality’s in a bigger space. After a site analysis, flow and connection sketches and volume studies the result is a red-colored preschool withvarying roofs. The preschool contains a larger and smallersquare which together with the restaurant creates a circulation around a courtyard. The squares results in an open space with oblique interior walls, varying ceilings, and protruding and irregular windows. Smaller spaces in the squares are mainly created using various types of non permanent furnishings, where both transparent and opaque materials with differenttextures are present. Whether good spatiality has been created to form a pleasantindoor environment is difficult to answer when spatial experiences are individual. On the other hand, the meansthat can be used to create good spatiality in an indoorenvironment have been identified, which creates goodconditions for achieving the purpose of the design of the squares.

Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. / This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others.

In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning. To be able to map whether or not urban planning matter I have done a thorough research on two cases of urban planning in two of Sweden’s smallest municipalities. Both of them have fairly recently rebuilt their urban centres and my research will try to show how this new urban planning has influenced the democracy in those regions. This research will show to you that thoughts, that urban planning affects the democracy, actually exist and affect the ones who execute and plan the urban centres in the municipalities. On the question whether or not there exist a correlation between urban planning and a well functioning democracy this research will show that no such link is recognizable and that urban planning, for the two cases, did not matter.

My project is about the library of Kungsholmen, spaces for interaction and theactivity of reading. In the beginning of the 20th century The public libraries of Sweden was born out of the idea that the “people” needed to be educated. Collective public education became the instrument by which the people would become more involved in creating a modern society. Throughout the 20th century the library grew stronger and together with the idea of “Folkhemmet” they turned into strong and distinctive symbols of the collective civic value and democracy. The access of knowledge and a built environment for everyone is two of the fundamental values when speaking of the library. At Kungsholmens the library is cramped away within the rumbling noise of the intersection of SanktEriksgatan / Drottningholmsvägen. Here you find the entrance to the third most visited library in the Stockholm region with about 2000 visitors/day. There has been a decision made for transforming the property that the library is a part of into a new large Shopping mall. As the early plans show, one of the entrances to the mall will cut straight through the library space leaving the visitors to pass through the shopping mall when moving within the library space. The library holds a tempo and carries a certain atmosphere, an atmosphere that I find difficult to combine within a shopping mall environment. But also thefundamental thought that Valfrid Palmgren had, the author of the public library inSweden in the beginning of the 20th century, that the library was to be free from external and commercial forces. I therefor find it somehow problematic having to pass through a shopping mall to be able to access the public space of the library. I therefor propose a new site and a new context for the library of Kungsholmen. / Biblioteket på Kungsholmen är på väg att bli en del av ett nytt shoppingcenter. Som de tidiga planerna visade skulle en av entreerna till gallerian skära rakt genom bibliotekets verksamhet. Man skulle därför vara tvungen att röra sig genom gallerian då man tog sig inom bibliotekets sfär.  Det går emot den grundläggande tanken som Valfrid Palmgren hade i början av 1900 talet då grunden till våra folkbibliotek idag lades - Biblioteket ska stå fri från komersiella påtryckningar och tankar, då som nu. Jag föreslår en alternativ plats för Kungsholmens bibliotek i direkt kontakt med ett nytt offentligt torg. Platsen är nuvarande Brandstationen vid Hantverkargatan.

With a grant from Sida I went to Odisha, to learn about women’s local conditions and try to find out how a building could somehow ameliorate it. Through Architects Sans Frontières I got in touch with Urban and Development Resource Centre, working with upgrading slum areas. They had a budget for a new Community Centre in Nayapalli in Bhubaneswar, but no architect. The Community Centre includes a playschool, a medical centre and community meeting spaces. The building permit for this is currently with the municipality of Bhubaneswar. Today alcoholism is a major problem among the Nayapalli men. Most of them are unemployed and the young men lack alternatives. The women are the main providers for their families, working as house maids. My second proposal is a merely theoretical addition – a Launderette. It will not cure alcoholism, but it will employ a few people and give them possibility to support their families. It will relief some women from time-consuming hand wash and give them time to do something they find more interesting.  And maybe it can give some repute to the area, and make its community proud of it. / Med ett stipendium från Sida åkte jag till Odisha för att studera kvinnors situation och försöka komma på hur den kunde förbättras genom en byggnad. Genom Arkitekter utan gränser kom jag i kontakt med Urban and Development Resource Centre som arbetar med uppgradering av slumområden. De hade en budget för ett nytt Community center i Nayapalli i Bhubaneswar, men ingen arkitekt. Community centret innehåller förskola, medicinsk mottagning och möteslokaler, och bygglovet behandlas nu av kommunen. Idag är alkoholism utbrett bland männen i Nayapalli. De flesta är dessutom arbetslösa och de unga saknar alternativ. Kvinnorna försörjer familjerna. Mitt andra förslag är ett rent teoretiskt tillägg – ett tvätteri. Det kommer inte att bota alkoholism, men det kommer att kunna anställa några personer och ge dem möjlighet att försörja sina familjer. Det kommer att befria åtminstone några kvinnor från mödosam och tidskrävande handtvätt och ge dem tid att göra något de hellre vill. Och kanske kan det göra området mer känt och dess invånare stolta över det.

Some public squares experience large amounts of human activity and some experience very little, even though external conditions between them create comparable opportunities for public life. The field of public life studies observes the human activity of public spaces and presents principles that predicts human public behaviour to gain a better understanding for what elements of space people are attracted to. The human staying activity at two central public square in Stockholm – Kungsträdgården and Sergels Torg – was studied with the methodology of public life studies as outlined in Gehl & Svarre (2013) How to Study Public Life. A stationary activity mapping was performed for the two squares where female, male, sitting and standing activity was registered. The result show that Kungsträdgården attracts more than twice the staying activity as Sergels Torg, and that the two squares are mirror images of each other in terms of gender and activity proportions, with Kungsträdgården being predominately female and sitting and Sergels Torg male and standing. The principles, theories, previous observations and hypotheses from a selection of the most seminal works within the public life studies field frame the seven themes used to analyse the human stationary activity at the two squares; Sitting, Standing, Thermal Comfort, Psychological Comfort, Sensory Comfort, Aesthetics and Human Interaction.

Denna uppsats fokuserar på förortstorgens potentiella bidrag till en hållbar stadsutveckling i den postindustriella staden. I uppsatsen problematiseras ett särskilt torg, Hermodsdalstorget i stadsdelen Fosie i sydöstra Malmö.I Malmö Stads senaste översiktsplan betonas att den sociala utvecklingen av Malmö, inte varit positiv på senare år och att en viktig utmaning ligger i att integrera de marginaliserade områden med innerstaden.Av dessa anledningar satsas det bland annat på länkande gång- och cykelstråk som binder samman stadsdelar och utgörs av väldefinierade gaturum och attraktiva mötesplatser. Hermodsdalstorget väntas utgöra en sådan mötesplats i ett framtida Fosiestråksom kommer att länka Malmös sydöstra förorter med innerstaden.Torget är idag en bortglömd plats som varken erbjuder egenskaper för att upplevas som attraktivt eller innehar förutsättningar för social interaktion och integration. Tillståndet är så dåligt att torget, i en tidningsartikel från 2002, till och med kommit att kallas för ”Malmös tristaste torg”. På grund av torgets dåliga skick har det funnits mer än tio år gamla omvandlingsplaner för utvecklingen av platsen. Trots detta har en omvandling uteblivit, framförallt på grund av bristen på samverkan och en delad vision mellan privata fastighetsägare kring torget och kommunen.Avslutningsvis, i denna uppsats, presenteras ett praktiskt genomförbart projektförslag, som fokuserar på ett första steg, i ett större omvandlingsprojekt av Hermodsdalstorget, och som har som syfte att göra ett nytt försök till samverkan och dialog mellan de aktörer som i dagsläget har mandat över torget.Förhoppningen är att projektförslaget banar väg för en omvandling av detta torg och att torget i framtiden fungerar som en attraktiv mötesplats längst med Fosiestråket; i ett mindre segregerat Malmö. / This thesis focuses on the potential of suburban squares to contribute to sustainable urban development in post-industrial cities. In the thesis a particular square is in focus: Hermodsdal’s square in the Fosie-district in southeastern Malmoe(Malmö).In the last general development plan for Malmoe it is emphasized that the social development of Malmoe has not been positive in recent years, and that an important challenge lies in integrating the marginalized suburban areas with the inner city. One solution, for integrating the city, is the creation of linking pedestrian and bicycle paths that connect neighborhoods; paths that consist of well-defined street-areas and attractive meeting places. Hermodsdal’s Square is expected to form such a meeting place in a future Fosie Path, which will link Malmoe’s southeastern suburbs with the inner city. Hermodsdal’s square is today a forgotten place that does not offer features to be perceived as attractive nor meets the conditions needed for social interaction and integration. The actual condition of the square is so bad that Hermodsdal’s Square has, in a newspaper article from 2002, even been called ”Malmoe’s dullest Square”. Because of the square’s poor condition, there have been more than ten years old conversion plans for the development of the site. Despite this, the conversion has not become reality, mainly because of lack of synergy and a shared vision between private property owners around the square and the municipality. Finally, a central purpose of this thesis is presenting a practical project proposal, which focus on the first step in a major transformation project of Hermodsdal’s Square; a project which aims to make another attempt to collaboration and dialogue between the private actors around the square and the municipality. The expectation is that the project proposal paves the way for a transformation of this square; a square which in the future will act as an attractive meeting lace along the Fosie Path, in a less segregated Malmoe.