Purpose: The purpose of this degree project was to redesign Härnösand's square called Stora Torget. Method: To complete this degree project, a literature study, case study, and analysis of various documents were performed. A site visit was accomplished and four different interviews with experts, and a survey for Härnösand residents was also done. Results: The results showed that a redesign of a square means a change. This change can be an upgrade of the square both visually and functionally. Physical elements such as seating and greenery affect the experience when visiting a square. There were some differences between the residents and experts in several opinions about how a square is designed best. The design proposal was developed with the help of Autodesk Revit, and the proposal has taken into account the opinions of both the experts and the residents of Härnösand. The proposal creates opportunities for a stronger meeting place but also a more well-utilized square for both residents and visitors, by implementing physical elements such as several seats where people can meet and socialize. Conclusions: The work concludes that physical elements affect the design of the square and that the design proposal can be a basis for future changes to the square.

Four years after the opening of Täby Torg, the municipality is already investigating what has led to the square often being empty. The design were meant to inspire social activity and turn Täby Torg into a place where the inhabitants of Täby would gather. This never happened, and this thesis project will, in collaboration with the municipality, aim to deepen the knowledge of why this public space is not working as intended. What can be done to transform this square into the vital core of urban public life that the people can feel proud of?

Mitt projekt bemöter ett småstadstorg där flera av förutsättningarna byggts bort eller med tiden inte underhållits, och där platsen och de gamla butikerna samtidigt har svårt att hitta en ny roll i ett allt mer urbaniserat land. Torgets kvaliteter finns i olika skalor och dimensioner, därför har jag valt att hantera projektet på tre nivåer: stad, torg och byggnad. Platsen är det sk. Skvallertorget i Kisa, Östergötland, med omgivande befintliga hus och butiker från tiden 1890-1910, varav många idag är delvis stängda eller med eftersatt underhåll. Utgångspunkten är att återuppväcka den gamla torg-platsen och byggnaderna som ramar in det. Projektet handlar om att genom hänsynsfulla förändringar och tillägg kunna väcka de kvaliteter som glömts bort, och skapa nya i samma spår genom restaurering och referenser i den egna staden. Jag vill också med detta projekt väcka frågor kring omsorg, kvalitet och identitet och hur detta finns med i vår hantering av befintliga och nya byggnader. / My project deals with a small town square where many of the qualities and requirements have been deconstructed or not maintained over time, and where the square and the old stores have trouble finding its place in an increasingly urbanized country. The qualities of a town square are found in different scales and dimensions, and I have therefore decided to approach the project on three levels: town, square and building. The site is the so called Skvallertorget in Kisa, Östergötland, with its surrounding existing houses and stores from the time 1890-1910, out of which many are now partly closed and neglected. To revitalize the old town square and the buildings surrounding it was my starting point, and the project is about awakening the forgotten qualities with careful alterations and additions, and to create new in the same style through restoration and references in the town. With this project I also want to ask questions about care, quality and identity and how this is part of our way of dealing with existing and new environments and buildings.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

Under 1950- och 1960-talet byggdes det många stadsdelstorg och centrum i Sverige tack vare den växande ekonomin som rådde i landet. Ett flertal av dessa platser är idag folktomma och ödsliga. Agö torg som ligger i Brynäs centrum är ett exempel på ett stadsdelstorg och centrum som byggdes under denna perioden och har sedan dess i stort sett förblivit oförändrat. Torget är ingen naturlig mötesplats i Gävle och det utnyttjas idag dåligt. Torget fungerar till största del som transportsträcka för de boende i stadsdelen för att komma till den service som finns i direkt anslutning till torget. Ett bra utformat torg är en plats där möjligheten för möten mellan människor är god och där det finns en attraktion och en funktion som inspirerar till att besöka och vistas på platsen. Torg är en del av det offentliga stadsrummet och är viktiga ingredienser i en stad för att öka livskvalitén. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur torget och centrumet kan utvecklas till en levande och användbar plats för de boende i stadsdelen och besökare. Två gestaltningsförslag har tagits fram. Ett gestaltningsförslag är baserat på mina egna kunskaper och ett gestaltningsförslag togs fram med hjälp av litteratur inom ämnet samt en inventering, enkät och observationer. Observationerna utfördes enligt Gehl och Svarres metoder. Förslagen jämfördes sedan mot nollalternativet, d.v.s. hur torget ser ut idag och hur det används idag. Detta gjordes med hjälp av multikriterieanalys (MKA) i form av analytisk hierarkisk process (AHP), observationer och en enkät som delades ut till besökare till torget. Resultatet efter AHP visar att både mitt förslag och förslaget som bygger på teori och metodik är en klar förbättring mot hur platsen är idag. Viktiga faktorer för att göra torget till en attraktiv mötesplats är tillgänglighet, trygghet, grönska, attraktioner samt kontemplation. Med den teoretiska bakgrunden och den insamlade empirin som underlag till ett gestalningsförslag som enligt den gällande landskapskonvetionen tar vara på natur och kulturvärden förefaller det finnas goda möjligheter att genomföra en förändring av Agö torg till en attraktiv mötesplats med gestaltningsförslagen som utgångspunkt. En förutsättning för att lyckas är att medborgarna fortsätter att engageras i utforming och framtida användning av Agö torg. / During the 1950s and 1960s, many urban squares and centers in Sweden were built thanks to the growing economy prevailing in the country. A number of these places are today desolate. Agö Square, located in Brynäs, is an example of a district square and center built during this period and has since then largely remained unchanged. The square is not a natural meeting place in Gävle and is currently being poorly used. The square works largely as the distance of transport for the residents of the district to get to the service that is directly adjacent to the square. A well-designed square is a place where the opportunity for meetings between people is good and where there is an attraction and a function that inspires to visit and stay on site. Squares are part of the public realm and are important ingredients in a city to enhance the quality of life. The purpose of this study is, therefore, to find out how the square and the center can be developed into a vivid and useful meeting place for residents of the district and visitors. Two proposals have been produced. The first proposal is based on my own knowledge and the second proposal were made using literature and an inventory, survey and observations. Observations were conducted according to Gehl and Svarre’s methods. The proposals were compared with the zero alternative, i.e. what the square looks like today and how it is used today. This was done using the multicriteria decision analysis (MCDA) through analytic hierarchy process (AHP), observations and a questionnaire that were distributed to visitors to the square. The result of the AHP shows that both my proposal and the proposal based on theory and methodology are a clear improvement in the way the site is today. Important factors for making the square an attractive meeting place are accessibility, security, greenery, attractions and contemplation. With the theoretical background and the collected empirics as the basis for a proposal which, according to the current landscape convention, takes on nature and cultural values, there seems to be good opportunities for implementing a change of Agö square into an attractive meeting place with the design proposals as a starting point. One prerequisite for success is that citizens continue to be engaged in the design and future use of Agö Square.

<p>In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning. To be able to map whether or not urban planning matter I have done a thorough research on two cases of urban planning in two of Sweden’s smallest municipalities. Both of them have fairly recently rebuilt their urban centres and my research will try to show how this new urban planning has influenced the democracy in those regions. This research will show to you that thoughts, that urban planning affects the democracy, actually exist and affect the ones who execute and plan the urban centres in the municipalities. On the question whether or not there exist a correlation between urban planning and a well functioning democracy this research will show that no such link is recognizable and that urban planning, for the two cases, did not matter.</p>

The 21st century presents the urban environments with challenges in the form of demo- graphic changes, new urban economies and international and culturally diverse cities. These challenges exist within a globalized context that together with digital technology has created rapidly shifting environments. As a result there is a need for constant innovation in a constantly shifting environment. There is a need for temporary exploratory solutions in the built environment in order to highlight tendencies, visualize unseen conflicts and explore new urban forms in order for cities to grow with their residents and users. By analyzing current local regulation in Stockholm regarding public space, temporary structures, usage as well as social factors and an in-depth analysis of three case studies, this project explores and outlines how temporary user projects can act as a compliment to traditional planning practices. The project also explores the role and the limitations of urban entrepreneurship and examines a clear set of values for urban entrepreneurship within temporary spaces. The final synthesis is a framework that seeks to ensure equal access and achieving solutions that are flexible and local. / Det 21:a århundradet presenterar en rad utmaningar för de urbana miljöerna i form av demografiska förändringar, nya urbana ekonomier samt internationella och mångkulturella städer. Dessa utmaningar sker ur ett globaliserat sammanhang som tillsammans med digitala teknologier har skapat snabbt skiftande urbana miljöer. Därmed finns det ett behov av en kontinuerlig innovationsprocess i kontinuerligt skiftande miljöer. Det finns ett behov av temporära, utforskande lösningar, i den byggda miljön för att kunna påvisa tendenser, åskådliggöra osedda konflikter samt utforska nya urbana former för att städer ska kunna växa med sina innevånare och användare. Genom att analysera rådande regelverk i Stockholm gällande offentliga utrymmen, temporära konstruktioner, användande samt sociala faktorer och ingående analyser av tre fallstudier, utforskar detta projekt temporära användarprojekt i den urbana miljön som ett komplement till traditionella planerings praxis. Projektet utforskar urbant entreprenörskaps roll samt begränsningar och undersöker en tydligen värdegrund för urbant entreprenörskap gällande temporära platser. Slutsyntesen är ett ramverk som ämnar till att säkerställa jämlik åtkomst samt skapa flexibla och lokalt relevanta lösningar.

The starting point of the project was threat that commercial forces pose to the identity of today’s suburban centers. The value of a square or a non-commercial space to meet seems somehow forgotten since shopping malls and internet are our new meeting spaces. In the anonymous suburb Barkarby northwest of Stockholm the project aims to question the barrier often dividing commuter railway suburbs. The project realizes the urban values that the train inhabits and embraces the very artery that supplies the city with people. It is a first step towards a dense development enhancing the identity and status of the suburb, not trying to imitate the inner city core. Instead it competes with big scale commercial activities by suggesting qualities extracted from the suburb itself. An amphitheatre which questions the space between the highway and train, an activity path with more or less spontaneous activities and an multihall under the train tracks  altogether enriches each other and through visual guidance attracts people on a piece of ground otherwise difficult to exploit. / Utgångspunkten för projektet är det hot som kommersiella krafter utgör mot dagens förortscentrum. Vikten av ett torg eller annan icke kommersiell plats att mötas på glöms bort då gallerior och internet fungerar som våra nya mötesplatser. I den anonyma förorten Barkarby, belägen nordväst om Stockholm, strävar projektet efter att ifrågasätta den barriär som så ofta delar av området kring pendeltågsstationer. Projektet anammar de urbana kvaliteerna som tåget representerar och omfamnar själva anledningen till områdets befolkande. Det är ett första steg mot en tät stadsväv utanför stadskärnan, vilken också förstärker den lokala identiteten. Utan att härma innerstadens typlogi så förstärker projektet platsens status. Istället konkurrerar projektet med storskaliga kommersiella aktiviteter genom att erbjuda ett extract av förortens redan inneboende kvaliteter. En amfiteater som ifrågasätter utrymmet mellan motorvägen och tågspåren, ett aktivitetsstråk med mer eller mindre spontana aktiviteter och en multihall under tågspåren berikar varandra och genom visuell ledning attraherar folk på en plats som annars aldrig skulle utnyttjats.

Athens is today at the epicentre of fast and disruptive societal changes in a dramatically altered economic reality. Meanwhile, there is a growing sense of responsibility for the public space among its citizens. Polysporous Varvakios aims to catalyze these societal changes by creating a communal space and creative platform on Varvakios square, in the heart of Athens. Inspired by the notion of the agora, the project promotes social and urban cohesion by adding public space with different functions, on multiple levels of the city. In an area characterized by diversity and heterogeneity, both socially and architecturally, a homogeneous structure is placed. It aims to establish connections between areas previously isolated from each other. The design proposes an open workshop space at the elevated level and an opening of the square underneath, extending the existing market place and stimulating activity at all hours of the day. / Aten befinner sig idag i epicentrum för snabba och omvälvande samhällsförändringar i en dramatiskt ändrad ekonomisk verklighet. Samtidigt har de senaste åren sett en sorts kollektiv anda och gemensamt ansvar för stadens offentliga rummet träda fram och växa bland medborgarna. Polysporous Varvakios ämnar att katalysera dessa sociala skiftningar genom att skapa ett offentligt rum och kreativ plattform på Varvakios torg, i hjärtat av Aten. Inspirerat av idén om agoran främjar projektet social och urban sammanhållning genom att addera offentligt rum med olika funktioner, på olika nivåer i staden. I ett område kännetecknat av mångfald och heterogenitet, såväl socialt som arkitektoniskt, placeras en homogen struktur. Den syftar till att upprätta kopplingar och förbindelser mellan områden som idag är isolerade från varandra. Designen föreslår en öppen workshopyta på den upphöjda nivån, en kreativ plattform, och en öppning av torget nedanför, något som förlänger den befintliga marknaden och stimulerar aktivitet vid alla tider på dygnet.

Arbetet syftar till att förstå vilka arkitektoniska designkvalitéer som ingår i ett socialt hållbart torg och hur dessa kvalitéer kan appliceras på Stora Torget i Södertälje. Huvudmålet med arbetet är att producera ett detaljerat utvecklingsförslag som både är förankrat i litteraturen och folkviljan, men även det tidigare kommunala arbetet som ägt rum på torget. Med detta syfte i åtanke har följande frågeställningar besvarats: - Hur kan miljön för de som vistas på Stora Torget utvecklas på ett socialt hållbart sätt? Fördjupande frågeställning:  - Hur ser stadslivet och utomhusmiljön ut på Stora Torget idag?  - Hur skulle Stora Torget kunna vidareutvecklas för att främja ett socialt hållbart stadsliv? För att svara på dessa frågeställningar har en trianguleringsmetod applicerats. Denna inkluderar en litteraturstudie, en enkätundersökning besvarad på av personer på torget och en intervju med en tjänsteman på kommunen Litteraturstudien gav insikt gällande de kvalitéer som finns i en god stadsmiljö samt hur dessa kvalitéer bör implementeras i planförslaget. Enkätundersökningen visade åsikter och önskemål från de som i slutendan skulle bli de som kommer att ta del av det nya torget. Genom en intervju med en tjänsteman på kommunen kan arbetet grunda sig i och bygga på det arbete som redan genomförts på platsen Resultatet består av ett detaljerat planförslag som inkluderar sju kategorier av förändringar som ämnar att utveckla torget när det gäller dess sociala hållbarhet. Förändringarna som föreslås består av platser för lek, sport och vilande, vegetation och grönska, belysning, dedikerade gång- och cykelvägar med mera. Det kan inte dras en slutsats som konstaterar att detta planförslag är det enda sättet att utveckla platsens sociala hållbarhet. Rapporten drar dock med säkerhet slutsatsen implementeringen av vissa av planförslagets förändringar kan ge en positiv påverkan för ett socialt hållbart stadsliv. / The purpose of this report is to explore what kind of architectural design qualities are included in socially sustainable squares and how these qualities can be applied to Stora Torget in the municipality of Södertälje. Furthermore, the work also seeks to produce a detailed development proposal for the square through anchoring the work in the literature, the will of the people and the prior municipal work. In doing so the following questions have been answered: - How can the environment for those strolling through and staying at Stora Torget be developed in a socially sustainable way? In-depth questions: - What does city life and the outdoor environment look like on Stora Torget today? - How could Stora Torget be further developed to promote a socially sustainable city life? To answer these questions, a triangulation method has been applied which includes a literature study, a survey with the people on the square and an interview with a representative from the municipality. The literature study provided great insight into the qualities of a good civic environment and how these qualities ought to be applied to the development proposal. The survey brought forth the opinions and wishes of the people who in the end would be the ones that indulge in the square. By interviewing a representative from the municipality, the report manages to ground itself and build on the previous work of the municipality. The study has resulted in a detailed development proposal that includes seven sections of improvements that seek to further develop the square in a socially sustainable fashion. The sections of improvements include places for play, sports and resting, vegetation and greenery, lighting, dedicated walking and cycling paths to name a few. The study does not conclude that the development proposal is the one and only way of improving the square's social sustainability. The study is however confident that the implementation of at least some of these qualities would garner a net positive in the work of a more socially sustainable city life.