Denna uppsats studerar naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika naturtyper.

Tove Jansson was born in 1914 and died in 2001. She was a Finnish, though Swedish-speaking, novelist and painter. She wrote many books of which the Moomin books were the most popular. She wrote in total eight Moomin books (picture books not counted) of which some were rewritten one of more times. The first Moomin book appeared in 1945 and the last as late as 1970. Two Moomin books, Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa, deals especially with the father in the Moomin family which is the character I have been most interested in. Several other studies have been done of the Moomin books, but none of them have had the dad and the gender relations between him and the mum as its focus. No earlier study has looked at the Moominpappa with masculinity studies as a tool for analysis. The main aim of this study was to find out how masculinity, unmanliness, femininity and gender relations are staged and problematized in two books by Tove Jansson: Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa. I have also studied the construction of gender differences between the Moominpappa and the Moominmamma. The books have been read and then analyzed with psychoanalysis and masculinity studies as the main analyzing tools. The psychoanalysis has in parts been feministic. The result is that Moominpappa at Sea tells about a masculinity that is not working and about gender relations that has to be rebuilt in order to give the Moominpappa a sense of masculinity. The Moominmamma is oppressed and mostly fits herself into that gender relation, but she also makes her own world by painting the walls of the lighthouse tower and even manages to escape into her painting. The growing Moomintroll tries to find his own ways by moving away from the family and starts coming close to the frozen Groke which makes her dance and melt. In my analysis she is an abjected version of the Moominmamma and The Lighthouse Keeper as an abjected version of the Moominpappa.

Denna uppsats utvecklar Sigmund Freuds begrepp "unheimlich" till ett litteraturvetenskapligtbegrepp och analysverktyg utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. "Unheimlich"framkallas av grundläggande kategoriseringsproblem som uppstår i konfrontation med omvärlden.Begreppet används för att rama in och förstå kategoriseringsproblem i Tove Janssons bokTrollvinter utifrån den litterärt framställda protagonistens perspektiv. Analysen består i attundersöka kategoriseringsproblemens förekomst och funktion för berättelsen. Den visar hur dessakategoriseringsproblem skapar en spänningsladdad dynamik i Trollvinter och hur "unheimlich"berättartekniskt kan utnyttjas för att driva berättelsen framåt. Berättelsen kan ses som ett saktalärande av att hantera grundläggande kategoriseringsproblem och därmed iordningställande avrelationen till omvärlden. Denna uppsats visar således hur "unheimlich" kan användas som ettlitteraturvetenskapligt analysverktyg på litteratur av detta slag för att göra systematiskaundersökningar av dess förekomst och funktion för berättelsen. / In dieser Magister-Arbeit wird Sigmund Freuds Definition von "unheimlich" mit Hilfe eineshermeneutisch-phänomenologischen Ansatzes zu einem literaturwissenschaftlichen Analyse-Hilfsmittel weiterentwickelt. Jemand oder etwas kann dann als "unheimlich" verstanden werden,wenn wesentliche Kategorisierungsprobleme bestehen, welche in Konfrontation mit der Umwelthervorgerufen werden. Der Begriff "unheimlich" wird genutzt um beschriebene Erlebnisse derHauptfigur Mumin in Tove Janssons Buch Trollvinter einzurahmen und zu verstehen. Die Analysebesteht darin, das Vorkommen und die Funktion von Kategorisierungsproblemen innerhalb derGeschichte zu untersuchen und zu zeigen, wie diese eine spannungsgeladene Dynamik inTrollvinter erzeugen. Es wird gezeigt, wie "Das Unheimliche" erzähltechnisch genutzt werden kann,um die Handlung der Geschichte voranzutreiben. Trollvinter kann als ein langsames "in Ordnungbringen" der Beziehung zur Umwelt verstanden werden. Somit zeigt die vorliegende Magister-Arbeit, wie das Vorkommen und die Funktion von "unheimlich" innerhalb einer Geschichtesystematisch untersucht, verstanden und in größeren Zusammenhang gebracht werden kann.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på Småtrollen och den stora översvämningen. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i Småtrollen och den stora översvämningen? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag? Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör subjektivitet, avsaknad, förfall, undergång, olösbarhet och labyrintism. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin subjektivitet verkar förekomma mest frekvent i Småtrollen och den stora översvämningen, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin undergång, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten. / The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood). The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in Småtrollen och den stora översvämningen? How are these gothic influences portrayed and to what purpose? Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: subjectivity, loss, decay, ruin, insolvability, and labyrinthism. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the subjectivity category seems to be most frequent in Småtrollen och den stora översvämningen where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the ruin category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka ett tidigare outforskat område, nämligen de gotiska dragen i Tove Janssons Muminböcker, med fokus på <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>. Skräckgenren har tidigare kopplats samman med både Jansson och hennes Muminböcker, fast aldrig förr genom ett gotiskt perspektiv. Därför lyder frågeställningen som följer: Vilka gotiska drag förekommer i Tove Janssons Muminböcker, framförallt i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? Hur framställs, och vilket syfte har, dessa gotiska drag?</p><p>Gotiska drag står i fokus för närläsningen, vilket är metoden jag använder mig av i min analys. Jag använder en definition av termen gotik, presenterad av Mattias Fyhr, som innebär att jag kommer att söka efter drag som berör <em>subjektivitet</em>, <em>avsaknad</em>, <em>förfall</em>, <em>undergång</em>, <em>olösbarhet</em> och <em>labyrintism</em>. Dessa sex kategorier innefattar olika gotiska egenskaper. Analysen visar att gotiska drag är vanligt förekommande i samtliga av Janssons Muminböcker. Samtliga kategorier finns representerade, även om mängden inslag varierar mellan böckerna. Det visar sig även att flera av exemplen jag lyft fram ur böckerna, innehåller gotiska drag som sammanfaller under flera olika kategorier samtidigt. Min uppfattning är att kategorin <em>subjektivitet </em>verkar förekomma mest frekvent i <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>, där omvärlden ofta skildras utifrån karaktärernas känslotillstånd (melankoli och rädsla). Dock verkar enligt min tolkning kategorin <em>undergång</em>, som innefattar det ”yttre hotet” och är något som ofta tidigare förknippats med Muminböckerna, vara den kategori som utmärkte sig tydligast om man ser till hela Muminsviten.</p> / <p>The aim of this essay is to study a topic that has not been researched before, namely the gothic influences in Tove Jansson’s Moomin books, with a focus on <em>Småtrollen och den stora översvämningen (The Moomins and the Great Flood)</em>. The Horror genre has previously been linked to both Tove Jansson and her Moomin books, but never with a gothic perspective. That is why we ask: What gothic influences can be found in Tove Jansson’s Moomin books, especially in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em>? How are these gothic influences portrayed and to what purpose?</p><p>Gothic influences is the focus for the close reading, which is the method I used for my analysis. I use the definition of the term gothic, proposed by Mattias Fyhr, which means that I will search for these subject matters: <em>subjectivity</em>, <em>loss</em>, <em>decay</em>, <em>ruin</em>, <em>insolvability</em>, and <em>labyrinthism</em>. These six categories contain different gothic characteristics. The analysis shows that gothic influences are common in all of Jansson’s Moomin books. All the categories are represented, even though the instances vary between the books. Numerous examples that I used from the books happen to fall in several different categories at the same time. To my understanding, the <em>subjectivity</em> category seems to be most frequent in <em>Småtrollen och den stora översvämningen</em> where to surrounding world is portrayed by the characters' states of mind (melancholy and fright). Yet it seems, according to my interpretation, that the <em>ruin</em> category, which contains the “outer threat” and has earlier been associated with the Moomin books, is the most distinguishing in the Moomin oeuvre.</p>

At a time when changing habits are advocated for both personal and collective goals, knowledge from several scientific disciplines can be used for communication. In order for people to break old habits and create new ones, they may in some cases need a push in the right direction. With nudging one can in different ways help people take decisions more easily and make choices with the goal that it will benefit the individual or the collective, but in some cases there’s a risk that the one who initiates the nudge uses it for their own benefit. Through a case study of the #OURSEA campaign, initiated by Moomin Characters Ltd., in collaboration with the John Nurminen Foundation, this thesis intends to investigate and identify how nudging is used to convey information and change behaviors. The analysis is based on the behavioral science theory nudging. To go in depth, suggestions are given on how the campaign can develop communication based on the theoretical framework in relation to graphic design. Throughout the text, a critical discussion is held about the material and about how and when the graphic designer has a responsibility regarding the use of the theories. The results show how nudging can also be used in graphic design, despite the fact that the subject and the connection between the two disciplines have not previously been thoroughly explored in regards of each other.

Syftet med min uppsats är att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sätt att skriva ur ett barns perspektiv. Utifrån mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förändring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sätt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spänningen mellan trygghet, skräck och den gränslösa fantasin. Min uppsats är uppdelad i två delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmässigt etablerade teorier, som är relevanta för min senare analys. I den andra delen, den analytiska undersökningen, förenar jag de teoretiska delarna med min analys kring Tove Janssons språkanvändning och termer som föder hennes stilgrepp.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten. Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta. De analyserade böckerna har i större omfattning en antropocentrisk syn än en ekocentrisk syn på naturen. Utrymme finns för att diskutera människans relation till naturen och synen på naturen i relationen till läsning av böcker. Det finns således stor potential att använda sig av Janssons böcker inom ramen för utbildning för hållbar utveckling. Studien visar också på ett stort behov av ökad forskning om barnlitteraturens betydelse för utbildning för hållbar utveckling inom förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever. I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup. Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk". I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.

<p>Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever.</p><p>I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup.</p><p>Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk".</p><p>I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.</p>