Sammanfattning Syfte: Finna forskningsbaserade underlag för hur fysisk barn- och ungdomsträning bör bedrivas, från nybörjarnivå som barn (ca sex år) till avancerad nivå som ung senior (ca 18 år) och koppla detta till innebandy. Frågeställningar: Finns det perioder under uppväxten då unga idrottare är extra mottagliga för en viss typ av träning? Hur bör träningen utformas under uppväxten uppdelat i delkapaciteterna: aerobt, anaerobt, styrka, rörlighet och koordination/teknik? Metod: Systematisk litteraturöversikt av befintlig forskning inom det valda problemområdet. Sökningar i databasen EBSCOhost har utförts. Från sammanlagt i 713 st. artiklar har tolv artiklar sållats fram som gick vidare till dataextraktion. Inklusionskriterierna för artiklarna var: peer reviewed artiklar, publicerade på engelska januari 2003 – oktober 2012, population: 6-18 års ålder av båda könen. Exklusionskriterierna var: någon form utav diagnos, skada eller sjukdom hos populationen. Under tiden tillkom fyra relevanta artiklar från referenslistor hos de redan inkluderade artiklarna. Resultat: Utav de 16 st artiklar som ingick i dataextraktionen säger tolv att det finns perioder under uppväxten då idrottare är extra mottagliga för en viss typ av träning och två säger att det generellt inte finns sådana perioder. Två utav artiklarna säger både ja och nej på frågan. Inom den aeroba delkapaciteten, styrka/snabbhet och koordination sker utvecklingen kontinuerligt under hela uppväxten samtidigt verkar det också finnas perioder där utvecklingstakten i dessa delkapaciteter accelereras. Inom den anaeroba delkapaciteten finns det en acceleration av förmågan i samband med den ökning i muskelmassa som sker efter tillväxtspurten. Det finns motsägningar och oklarheter i forskningen gällande utvecklingstakten inom de olika delkapaciteterna. Slutsats: Den aeroba delkapaciteten, styrka/snabbhet och koordination/teknik är viktiga inom innebandy och i dem sker utvecklingen kontinuerligt under hela uppväxten. Därför bör de också tränas och ibland prioriteras under hela uppväxten. Det verkar även finnas perioder där utvecklingstakten i dessa delkapaciteter accelereras och därför kan en viss fokusering av träningen motiveras under dessa perioder även om övriga delkapaciteter inte skall försummas. En fokusering av träningen mot den anaeroba delkapaciteten innan muskelmassan börjar utvecklas skulle förmodligen ge begränsade resultat. Problemområdet behöver utforskas ytterligare för att kunna ge mer specifika rekommendationer om vilka träningssätt som är mest effektiva för barn och ungdomar. Forskning speciellt riktad mot flickor eftersökes. Nyckelord: Träning, utveckling, barn, ungdomar, pubertet, innebandy.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att analysera hur lagen i SSL spelar i numerärt överläge för att göra mål. Frågeställningar: Varifrån kommer avsluten som blir mål i numerärt överläge? Varifrån kommer de målgivande passningarna? Hur ofta blir det mål på första retur efter avslut? Hur många utav målen görs via direktskott? Metod: Försökspersoner: Inspelade powerplay från matcher under säsongen 2010/2011 i SSL med följande slutspel studerades. Lagen som ingick i studien var: AIK IBF, Caperio Täby FC, IBK Dalen, IBF Falun, FC Helsingborg, Hide-a-lite Mullsjö AIS, Pixbo Wallenstam IBK, Storvreta IBK, Umeå City IBK och Warberg IC, matcherna spelades mellan 2010-09-20 och 2011-04-16. Sammanlagt studerades 14 st. matcher och vilka dessa matcher var uppges i bilaga 2. Utrustning: Matchfilmerna kopierades från DVD-skivor i form utav VOB-filer till en extern hårddisk. Filerna spelades sedan upp i Windows Media Player. Upplägg: Filmerna hämtades hos Svenska Innebandyförbundet. När filmerna spelades upp noterades relevant data så noggrant möjligt i anteckningsblock för att senare sammanställas i detta dokument. Statistik hämtades på hemsidanwww.innebandy.seför att ta reda på när i matcherna de numerära överlägen som ledde till mål skedde. Resultat: Avsluten kommer från kanterna, från slottet eller i straffområdet. Passningarna kommer från pointspelare eller från kanterna. 7 % utav målen kom till på första retur. 90 % av avsluten som blev mål var direktskott. Slutsats: En absolut majoritet utav målen görs på direktskott. Avsluten tas ute på en kant, inne i slottet eller i straffområdet. De målgivande passningarna kommer antingen från en kant in till mitten av planen eller från pointspelaren ut till en kant. Det blir sällan mål på krosspassningar, skott från point eller genom förflyttningar inom laget som spelar PP.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur barn- och ungdomstränare på grön-, blå- och röd nivå tolkar och tillämpar Svenska Innebandyförbundets idrottspsykologiska utbildningsmaterial, med utgångspunkt ur Self-Determination Theory (SDT). För att besvara syftet har följande frågeställningar undersökts: 1) Tillämpas de idrottspsykologiska begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet av innebandytränare i praktiken för barn och ungdomar? 2) Tolkas de idrottspsykologiska begreppen inom SDT (autonomi, kompetens och tillhörighet) av innebandytränare på samma sätt i olika kontexter? 3) Skiljer sig användandet av de idrottspsykologiska begreppen inom Self-Determination Theory åt beroende på vilken åldersgrupp innebandytränaren tränar?  Metod För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvantitativ metod tillämpats. Urvalet bestod av innebandytränare för barn och ungdomar från hela Sverige som verkar på grön (6-9år), blå (9-12år) och röd nivå (12-16år). För att undersöka i vilken mån tränarna använder idrottspsykologiska begrepp användes enkäten; The validity of the Interpersonal Behaviors Questionnaire (IBQ) in sport. Enkäten översattes och modifierades något innan den skickades ut som webbenkät till respondenterna via mejl. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 27. Jämförelser inom varje specifik nivå i tre olika kontexter gjordes med en beroende envägs ANOVA. Jämförelsen mellan de tre olika nivåerna inom en och samma kontext gjordes med en oberoende envägs ANOVA. Signifikansnivån valdes till p=0.05 (5%).  Resultat De huvudsakliga resultaten av 280 enkätsvar visar att medelvärdet från likertskalan 1-7 inom alla grupper är lägre på grön nivå inom fem kategorier jämfört med blå och röd nivå. Endast kategorin relaterings hindrande på grön nivå har högre medelvärde jämfört med de övriga två nivåerna. Vidare visar resultatet att tränarna använder sig olika mycket av begreppen inom SDT beroende på vilken kontext tränaren befinner sig inom. Resultatet visar framförallt statistiskt signifikanta skillnader inom autonomi hindrande och kompetens hindrande på blå och röd nivå. Till sist jämfördes användandet av de tre idrottspsykologiska begreppen mellan innebandytränarna på de olika nivåerna, resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader i beteendet inom autonomi support samt kompetens support mellan tränarna på de tre olika nivåerna. Slutsats Slutsatsen från studien är att tränare på grön nivå ger mindre autonomi support till sina spelare jämfört med de två äldre åldersgrupperna blå och röd nivå. En gemensam nämnare på blå och röd nivå är att det finns statistisk signifikans, resultatet finns mellan kontexterna allmänhet och matchsituation samt mellan kontexterna träning och matchsituation. Tränare på röd nivå ger i större utsträckning positiv värdefull feedback, samt att tränare på blå nivå i högre utsträckning kommunicerar negativa saker till sina spelare. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Aim The aim of the study was to investigate how different types of small-sided games (SSG) for girls in the ages between 12–21 years and how it affects the number of technical actions. How does the number of the total technical actions affect based on different types of small-sided games among girls in floorball and wich technical action differ? Method The Swedish floorball federation recruited one association with three different types of teams,younger red-level, older red-level and black level were the number of participants amounted to 39 outfield players and seven goalies with varied experience of exercise within the game of floorball. Data collection happened under respective teams ordinary training times where four different game forms of SSG were filmed. Each team was recorded one time in each gameform and each player got six shifts in each SSG and the shift length was one minute. Then the collected data from the video analysis was determined into an excel document and from that we put in the data in jamovi to analyze it and to see if there were any significance between the groups. Result There was no significant difference between the groups in the total amount of technical actions. The study shows that younger red has the most technical actions in 5 vs 5. The study also shows that red older has the most technical actions in 4 vs 4. In black level arose thegreatest number of technical actions in 3 vs 3. Conclusion The study will not be generalizable because of a low number of participants and no significance was reached which also previous research indicates. The conclusion of the study was that two age groups generated the most total number of technical actions in SSG while one age group generated the most total number of technical actions in a full-sized rink. The authors see trends on SSG produce more technical actions compared to a full-sized rink. More research is needed around SSG in floorball to see if this is the case. / <p>Jacob Cedervall är student på tränarprogrammet.</p><p>Sebastian Celander är student på ämneslärarprogrammet, specialidrott.</p>