För att kunna kommunicera idéer relaterat till urbana projekt så behövs verktyg för att kunna framföra detta i en visuell miljö på ett sätt som människor från många olika fält kan förstå. Digitala 3D-miljöer är därmed något som efterfrågas allt mer. För att bygga ett sådant verktyg så finns licensierade teknologier, men dessa verktyg kommer med en ekonomisk implikation. Rapporten undersöker om det är möjligt att bygga en applikation för att kunna representera stadstrafik i en 3D-visualiseringsmiljö från grunden, utan att använda externa licenser eller bibliotek i den mån som är möjligt. En applikation som håller en prestanda som gör det möjligt att interagera med i realtid och som har möjlighet att representera en stad från verkligheten. Detta utforskas genom att endast använda Direct3D tillsammans med C++. Analys av 3D-visualisering ställs mot ett tidigare forskningsarbete av Carnegie Mellon University. Mjukvaruarkitektur och prestanda är delar som också har analyserats under utvecklingen. En stor del av projektet vilar på implementationsdelen, där en arkitektur som innefattar grafikrendering, simulering och en allmän programstruktur har utvecklats. Arbetet resulterade i en applikation som kan visualisera en stadsmiljö i 3D, med en trafiksimulering som kan representera över 100 000 fordon, med en prestanda som gör det möjligt att interagera med i realtid. Det konstaterades att applikationen fungerar som en grund att utveckla vidare på, baserat på de parametrar som sattes upp för projektet. För att öka förståelsen kan det finnas en fördel med att ha en 3D-visualisering med en representation som inte helt avspeglar verkligheten, men som ändå har en tillräcklig koppling för att kunna vara ett användbart verktyg för kommunikation av idéer. / To communicate ideas related to urban projects, tools are needed, to be able to convey this in a visual environment. This must also be done in a way that people from many different fields can understand. Digital 3D environments are thus something that is increasingly in demand. To build such a tool there are licensed technologies, but these tools also come with a financial implication. The report investigates whether it is possible to build an 3D visualized application to represent a city with simulated traffic from scratch, without using external licenses or libraries to the extent possible. An application that keeps a performance level that allows it to be interactable in real time and that can represent a city from the real world. This is explored by using only Direct3D with C++. Analysis of the 3D visualization is compared to a previous research work by Carnegie Mellon University. Software architecture and performance are parts that have also been analysed during development. A large part of the project rests on the implementation part, where an architecture that includes graphics rendering, simulation and a general program structure has been developed. The work resulted in an application that can visualize an urban environment in 3D, with a traffic simulation that can represent over 100,000 vehicles simultaneously, with a performance that makes interaction in real time possible. It was found that the application can serve as a basis for further development, based on the parameters set for this project. To increase the understanding there may be an advantage of having a 3D visualization with a representation that does not fully reflect the real world, but which still has a sufficient connection to be a useful tool for communication of ideas.

Traffic simulation is a growing research field which enables study and evaluation of the dynamics of a traffic system with the help of today’s various traffic simulation models. Rural roads with separated oncoming lanes and alternating lanes for overtaking, so-called 2+1 roads, are becoming increasingly common in Sweden due to its positive safety effects. In Sweden, there is today only one traffic simulation model developed for simulation of these road types, RuTSim (Rural Traffic Simulator). RuTSim is a research tool which makes it difficult to apply for others than the developers. This study therefore investigated whether the more accessible open-source code traffic simulation model SUMO (Simulation of Urban MObility) developed for urban and motorway traffic can be modified for modeling of traffic operations on 2+1 roads. Simulations of a virtual 2+1 road section were examined qualitatively and quantitatively using various comparison metrics aimed at capturing the characteristic traffic operations and human driver behavior on 2+1 roads. The results were further compared with an identical road section simulated in RuTSim. By adjusting parameters in the SUMO model and using its source code in its original form, the results show that it is to some extent possible to reflect the traffic operations and human driver behavior on 2+1 road, while some important mechanisms cannot be fully captured. By further modifying the source code in such a way that the speed of overtaking vehicles is temporarily increased, some of these missing mechanisms are successfully captured. The conclusion is that SUMO to some extent can model 2+1 roads, but the simulation model still lacks some basic mechanisms for capturing some of the traffic operations. For future studies, it is recommended to focus on further developing the sub-models for the merging behavior at the end of the two-lane sections, which differs compared to merging at on-ramps or lane closures since merging on 2+1 roads are part of an overtaking process.

<p>Sammanfattning</p><p>Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser.</p><p>Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:</p><p>Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats.</p><p>En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt.</p><p>Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen.</p><p>I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten.</p><p>I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat.</p><p>Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.</p>

Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring cirkulationsplatser. Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar: Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats. Litteraturen som använts hämtades främst från studier gjorda utomlands. Där fanns överbelastade cirkulationsplatser i hårt trafikerade områden där långa köer ofta uppstod vid rusningstrafik. Vidare studerades möjligheterna med att använda mikrosimulering för att modellera och utvärdera en trafiksignalreglerad cirkulationsplats. En enkät genomfördes via mail och telefonsamtal. Genom mail bildades snabbt en uppfattning om vilka problem som existerar och därefter kontaktades de personer som besitter intressanta kunskaper och information via telefon. Enkätsvaren ledde till att en rad intressanta cirkulationsplatser lokaliserades varav två i Lund valdes ut som testobjekt. Den trafikmätning som genomfördes gav god kunskap om den trafik i området som sedan simulerades. Trots att mätningen endast genomfördes under en dag så gav den all nödvändig indata för uppbyggandet av simuleringsmodellen. I simuleringsdelen bearbetades först all indata för att kunna användas i mikrosimuleringsprogramvaran AIMSUN. Sedan byggdes en modell upp över cirkulationsplatserna som kalibrerades för att överrensstämma så bra som möjligt med verkligheten. I experimentdelen prövades de kapacitetshöjande åtgärder som valts att undersökas för att förbättra rondellen och det visade en del intressanta resultat. Det visade sig att trafiksignaler i detta fall inte ger någon förbättring av cirkulationsplatsens funktion. Däremot blev det stora förbättringar vid förändring av den fysiska utformningen. Det behövdes inte omfattande ingrepp för att öka effektiviteten utan en förändring av körfältsmålningen gav stora förbättringar. Slutsatserna är att man i Lund bör prova möjligheterna att förändra målningen, bygga separat högerkörfält eller utöka antalet cirkulerande körfält i cirklationsplatsen. Trafiksignaler i cirkulationsplatser bör dock undersökas noggrannare i Sverige, särskilt där trafikflödena är mycket höga, då denna regleringsform har givit bra resultat utomlands.

Noise emissions from transportation remain one of the greatest environmental issues of modern day. Inhabitants in urban environments are especially exposed, with almost 80 million people in the European Union exposed to noise levels exceeding the recommended limits set by the World Health Organization (WHO). While the health-related effects from exposure of traffic noise are problematic and of utmost importance to reduce, availability to efficient transport is also an essential necessity. These conflicting requirements on transportation calls for a more holistic approach to traffic analysis, and  to understand the relation between these effects from the traffic. This work investigates properties of traffic, such as the exposure of noise emissions, the vehicle-specific energy demand and duration, to analyse the sustainability of transport. The traffic simulation software SUMO is used to provide a discrete traffic model with individual vehicles, combined with the European vehicle noise source model IMAGINE used to model discrete sound sources that allow for directivity in the sound field and is speed- as well as acceleration-dependent. The resulting cost related to the exposure of noise is then evaluated at several measurement points in the network using a willingness-to-pay (WTP) model. This allows for an analysis of the relation between noise exposure cost and energy efficiency through the estimation of the vehicle-specific energy demand. A time-varying traffic demand is added to analyse the effects of a varying traffic density and congestion to the relation between the different properties. Additionally, the concept of allocating the noise exposure cost down to individual vehicles by means of contributed acoustic energy is expanded to take the main contributing vehicles and time-segments into consideration, and to allow for a non-linear weighting factor. These allocation strategies also allow for a bias to assign a higher cost to noisier vehicles, as vehicles that contribute more to the overall noise exposure than others may be more easily identified. Lastly, the relation between the traffic properties are analysed by means of correlation. Initial studies indicate that the correlation is dependent on the traffic density and the amount of vehicle interaction. / Trafikbuller är en av de största miljöproblemen idag. Invånare i stadsmiljöer är särskilt utsatta, där nära 80 miljoner personer i Europeiska Unionen är utsatta för bullernivåer som överskrider Världshälsoorganisationens (WHO) angivna gränsvärden. Medan de hälso-relaterade effekterna från exponering av buller är på en ohållbar nivå och bör reduceras, så är även tillgänglighet till effektiv transport en nödvändighet. Dessa motstridiga krav på transportnätverket kräver en mer holistisk syn på trafikanalys, för att förstå relationen mellan dessa effekter från trafiken. Detta arbete undersöker de effekter som uppstår från trafiken, såsom bullerexponering, det fordons-specifika energibehovet och tiden i trafiken, för att analysera hållbarhetsaspekter för transporter. I detta arbete används trafiksimuleringsprogrammet SUMO för att erhålla en diskret trafikmodell med individuella fordon, i kombination med den europeiska fordonsbullermodellen IMAGINE som används för att modellera diskreta bullerkällor som tar hänsyn till direktivitet i ljudfältet samt fart- och accelerationsberoende. Den resulterande kostnaden för bullerexponeringen beräknas därefter för ett stort antal mätpunkter i nätverket genom en modell för betalningsvilja (WTP). Detta tillåter en analys av förhållandet mellan kostnad från bullerexponering och energieffektivitet baserat på det fordonsspecifika energibehovet. Ett tidsvarierande trafikflöde läggs på för att analysera effekterna från en varierande trafiktäthet och trängsel på förhållandet mellan de olika egenskaperna. Dessutom expanderas konceptet att allokera den buller-relaterade kostnaden ner till enskilda fordon baserat på deras enskilda bullerbidrag. Detta för att potentiellt kunna allokera en större del av den totala kostnaden till fordon som bidrar särskilt mycket till den totala bullernivån eller till särskilda tidsegment med höga bullernivåer, samt att tillåta en ickelinjär viktfunktion. Dessa allokeringsstrategier ger också möjligheten att allokera en högre kostnad till bullriga fordon, då fordon som bidrar mer till den totala bullernivån kan lättare identifieras. Slutligen analyseras förhållandet mellan trafikegenskaperna utifrån korrelation. Inledande studier visar att korrelationen beror på trafiktätheten och mängden fordonsinteraktion i trafiken.

Microscopic traffic simulation has become an important tool to investigate traffic efficiency and road safety. In order to produce meaningful results, incorporated driver behaviour models need to be carefully calibrated to represent real world conditions. In addition to macroscopic relationships such as the speed-density diagram, they should also adequately represent the average risk of accidents occurring on the road. In this thesis, I present a two stage computationally feasible multi-objective calibration process. The first stage performs a parameter sensitivity analysis to select only parameters with considerable effect on the respective objective functions to keep the computational complexity of the calibration at a manageable level. The second stage employs a multi-objective genetic algorithm that produces a front of Pareto optimal solutions with respect to the objective functions. Compared to traditional methods which focus on only one objective while sacrificing accuracy of the other, my method achieves a high degree of realism for both traffic flow and average risk. / Mikroskopisk trafiksimulering har blivit ett viktigt verktyg för att undersöka trafik effektivitet och trafiksäkerhet. För att producera meningsfulla resultat måste inbyggda drivrutinsbeteendemodeller noggrant kalibreras för att representera verkliga förhållanden i världen. Förutom makroskopiska relationer, såsom hastighetsdensitetsdiagrammet, bör de också på ett adekvat sätt representera den genomsnittliga risken för olyckor som uppträder på vägen. I denna avhandling presenterar jag en tvåstegs beräkningsberättigbar mångsidig kalibreringsprocess. Det första steget utför en parameterkänslighetsanalysför att bara välja parametrar med stor effekt på respektive objektiv funktioner för att hålla kalibrerings komplexiteten på en hanterbar nivå. Det andra steget använder en mångriktig genetisk algoritm som ger framsidan av Pareto optimala lösningar med hänsyn till objektivfunktionerna. Jämfört med traditionella metoder som fokuserar på endast ett mål, samtidigt som man offrar den andra, ger min metod en hög grad av realism för både trafikflöde och genomsnittlig risk.

Currently, the road cargo system with low or zero CO2 emission is under rapid development. Heavy-duty trucks with electrified driveline systems will be the workhorse of future freight. But developing such a brand new and very complex system and adapting it to various application scenarios, such as long-haul freight, city distribution or construction loading, is still a big problem, because there is no previous experience to refer to. There is no standard development procedure or constraint framework for uncertainty either. Simulation on a massive scale with thousands of truck agents will be of great use for developing such a road-cargo system. System engineering will be the guiding methodology for this thesis project about developing a high-performance and multi-adaptive electrified driveline system. Referring to the classical V-shape development methodology, the complex concept will be divided into different levels of subsystems, from the large application scenarios to traffic simulation, driveline system simulation, electric motor and controller blocks development, and the system integration, performance verification and output of the results. The massive scale of traffic simulation will be implemented in AnyLogic, which does not contain any accurate agent model with vehicle dynamic motion during simulation. Thus, a precise vehicle agent model needs to be developed and embedded into AnyLogic’s simulation scenario, so as to make the simulation very close to reality, and to be able to evaluate vehicle concepts as well. The driveline system will be developed in Matlab/Simulink while the information communication between them will be realised in the form of computational calculation functions through the C language program. The development of the driveline model is also progressive. First, an equation-based full glider model was constructed. It simulates the scenario of a heavy-loaded truck driving on a steep slope (30% grade), decelerating from the initial 70 km/h to 0 km/h and then remaining stationary. The second model added the functionality of velocity input and output, enabling information exchange with AnyLogic. It will judge the real-time speed and the desired speed to decide whether to accelerate or decelerate and it uses the “Bang-Bang” control method of the electric motor. But this control mode results in a massive and frequent change in the electric motor output power, leading to extremely high energy consumption and in real life significantly shortened motor lifetime. So a powerful PI controller was introduced to the third Simulink model. The PI controller is embedded in the electric motor and it will replace the “Bang-Bang” control method. The “PID” control method provides a more stable power output so that the truck’s real-time speed can approach the target speed more smoothly. This control system can adapt to a variety of speed inputs and it can decide whether to output full power or partial power, depending on the speed difference. The third version of the Simulink model with PI controller has been verified as an acceptable model through various inputs of different speeds, and it will be converted into a C language program to be embedded in AnyLogic for massive traffic simulation. / Utveckling av godstrafiksystem på väg med låga eller noll CO2-utsläpp är under snabb utveckling. Tunga lastbilar med elektrifierade drivlinesystem kommer förmodligen att vara dominerande i framtiden för vägfrakt. Att utveckla ett helt nytt system med hög teknisk komplexitet och anpassning till olika tillämpningsscenarier, som fjärrtransport, distribution eller bygg och anläggning, är en stor utmaning på grund av kritiska begränsningar i exempelvis erfarenhet. Det finns heller ingen etablerad utvecklingsmetodik baserad på tidigare erfarenhet eller ramverk för att hantera osäkerheter. Simuleringar med tusentals lastbilsagenter kan vara till stor nytta och stöd för att utveckla lastbilssystem. Systemteknik kommer att vara den vägledande metodiken för detta examensarbete för att utveckla ett avancerat och multiadaptivt elektrifierat drivlinesystem. Med hjälp av den klassiska "V"-utvecklingsmetodiken kommer drivlinemodellen delas in i olika nivåer av delsystem utifrån de tidigare nämnda olika tillämpnings-scenarierna för trafiksimulering för att sedan utföra simulering av komplett drivlinesystem, utveckling av elmotor och reglersystem till systemintegration, prestandaverifiering och analys av resultat. Trafiksimulering är tänkt att implementeras i AnyLogic, som inte innehåller någon modell baserad på fordonsdynamik där drivlineegenskaper beaktas. Därför måste en specifk fordonsdynamikmodell utvecklas för fordonsagenten och bäddas in i AnyLogics simuleringsscenario för att göra simuleringen närmre verkligheten. Drivlinesystemet har utvecklats i Matlab/Simulink för att sedan realiseras i form av beräkningsfunktioner i C. Utvecklingen av drivlinemodellen görs iterativt. Först konstruerades en ekvationsbaserad full s.k. glidermodell. Den simulerar scenariot för en tung lastad lastbil som kör i en brant sluttning (30\% lutning), bromsar in från de ursprungliga 70 km/h till 0 km/h och förblir stillastående. I den andra modellen lades till gränssnitt för agentens begynnelsevärden och tillstånd vid tidsstegets slut, vilket möjliggjorde informationsutbyte med AnyLogic. Modellen analyserar realtidshastigheten och den önskade hastigheten för att sedan avgöra om agenten ska accelerera eller bromsa. Den använder "Bang-Bang"-reglermetoden för elmotorn. Men denna reglermetod resulterar i en frekvent och stor förändring av elmotorns uteffekt, vilket leder till hög energiförbrukning och i verkligheten avsevärt förkortad motorlivslängd. Därför introducerades en PI-regulator i den tredje Simulink-modellen. PI-regulatorn är inbäddad i elmotorn och ersätter "Bang-Bang"-reglermetoden. "PID"-regulatorn ger mer stabil effekt, så att lastbilens realtidshastighet mjukare kan närma sig målhastigheten. Detta reglersystem kan anpassas till en mängd olika begynnelsehastigheter och kan bestämma om full eller deleffekt ska matas ut beroende på skillnaden mellan realtidshastighet och målhastighet. Den tredje versionen av Simulink-modellen med PI-regulator har verifierats som en acceptabel modell genom olika begynnelsehastigheter och konverterats till ett C-program för att bäddas in i AnyLogic för trafiksimulering.

When roadworks are performed, one of the impacts is delays in the traffic. Partly because of reduced speed limits past the work zones but mainly because of the facility's limited quality of service. This could result in significant delays for the road users with lost work and spare time as a consequence. The lost time in congestions could have been used more efficiently. It is therefore of interest to estimate these delays for different types of roadworks to calculate its macro economical impact. The estimations may be a factor in different types of planning, for example in roadwork planning, in work zone scheduling or in life cycle assessments. The estimations can be conducted using different methods, such as analytical, queuing theory or macrosimulation. However, to include the details of specific work zones an analysis method of higher detail is required. First to include varying geometric details, secondly due to the higher level of detail in the representation of the traffic. Therefore may microsimulation be a suitable analysis method. The purpose of this master thesis was to investigate microsimulations suitability for work zone analysis, by using the software AIMSUN. AIMSUN were different work zone types modeled, first of highways. Later was a 2-lane road modeled for which the traffic control was a fixed signal, then controlled by a simpler extension developed in C++ that simulated a flagger control. Using a developed helper program, the work zone models could be simulated for a large set of daily flow levels and heavy vehicle ratios. Together with corresponding results for normal conditions, it was possible to calculate the delays. The results were relationships between the total delays, for various heavy vehicle ratios. A concern with the results was deviations of the delays for different daily flows and heavy vehicle ratios. Even if the deviations will not have any greater impact on the total cost, they may be unwanted in decision models. Processing of the result may therefore be necessary. This master thesis has showed that microsimulation may be a suitable method to analyze work zone impacts. Using the high level of detail, work zones special character can be captured. Possible future work is to improve the reliability of results by performing validations of results with real work zone data to compare speeds, headways and queue lengths. Additional work may include to consider the diversion delays. / När vägarbeten utförs uppkommer fördröjningar i trafiken. Delvis på grund av reducerade hastigheter förbi arbetsområdet men i huvudsak på grund av minskad framkomlighet. Det kan resultera i betydande fördröjningar för trafikanterna med förlorad arbets- och fritid som följd.  Den förlorade tiden i köer kunde då ha använts effektivare. Det är då av intresse att kunna uppskatta fördröjningarna vid olika typer av vägarbeten för att beräkna dess samhällsekonomiska påverkan. Uppskattningarna kan då vara en faktor vid beslut inom olika typer av planering, till exempel vid vägarbetsplanering, schemaläggning eller livscykelanalyser. För att göra dessa uppskattningar kan olika metoder användas, till exempel analytiskt, med köteori eller makrosimulering. Men för att kunna inkludera detaljerna vid olika vägarbeten krävs en analysmetod med högre detaljnivå. Dels för att få med geometriska detaljer, dels detaljnivån i representation av trafiken. Då kan mikrosimulering vara en lämplig metod. Syftet med det här examensarbetat var att undersöka mikrosimulerings användbarhet vid vägarbetesanalyser, det genom att använda programvaran AIMSUN. I AIMSUN modellerades olika typer av vägarbeten, först för motorvägar. Sedan modellerades en 2-fältsväg där trafikkontrollen dels sköttes av en skyttelsignal, sedan utvecklades ett enklare tillägg i C++ som simulerade en flaggvakt som istället skötte trafikkontrollen. Med hjälp av ett utvecklat program kunde modellerna simuleras för en stor mängd olika dygnsflöden och andel tung trafik. Tillsammans med motsvarande grundscenario kunde fördröjningarna beräknas. Resultaten blev samband mellan totala fördröjningen under dagen beroende på dygnsflödet, det för olika andelar tung trafik. Ett bekymmer med resultaten var variationer i fördröjningarna mellan olika dygnsflödesnivåer och andelar tung trafik. Även om variationerna inte ger så stort utslag på totala kostnaden, så kan variationerna vara icke önskvärda i till exempel beslutsmodeller. En viss bearbetning av resultaten kan då vara nödvändig. Det här examensarbetet har visat att mikrosimulering kan vara en lämplig metod för att analysera vägarbetens påverkan. Med dess höga detaljnivå har vägarbetenas olika karaktär kunnat återskapas. Möjligt framtida arbete är att öka pålitligheten i resultaten genom validation med trafikdata från verkliga vägarbeten med jämförelser mellan hastigheter, avstånd och kölängder. Ytterligare arbete kan vara att uppskatta fördröjningar av att fordon väljer omvägar för att undvika vägarbetenas köer.