Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1999. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 289-335). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1999. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 289-335). Also available on the Internet.

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1987. / Also available in print.

No description available.

This thesis is situated at the intersection of trans, lesbian, and women’s history. It is an exploratory study that has sought to combine the disparate strands of the social movements organised around the identity categories trans, lesbian, and woman. Using a semibiographical and intersectional approach, the study follows in the footsteps of the transsexual lesbian woman Eva-Lisa Bengtson as she navigated the trans, lesbian, and women’s movements between 1964–1999. The analytical focus is on mapping Eva-Lisa’s presence in the movements, dissecting the production, reproduction, and negotiation of identities within and between the movements, and identifying identity-based conflict. The study finds that similar mechanisms of differentiation and the creation of new normativities occurred across all three movements in a recognisable pattern.

Thesis (M.A.)--University of Alabama at Birmingham, 2007. / Description based on contents viewed Oct. 5, 2007; title from title screen. Includes bibliographical references (p. 99-102).

This thesis will consider the art and persona of Grayson Perry in relation to ideas of national identity. In particular, it will argue that Perry has been occupied with ideas of class and national identity throughout his career, but that these underlying concerns have often been subsumed, or obfuscated, by the foregrounding of other more obvious aspects of his work, such as his transvestism. At the centre of this thesis is the argument that Perry's vision of England, and the purportedly ambivalent way in which he presents it, functions as a way of negotiating - and repatriating - English national identity at a time of crisis. I want to further argue, however, that this has been complicated by Perry's self-positioning, and I propose that he has cultivated an air of subversion and transgression that has tempered the more affirmative aspects of his work. This half-subversive, half-affirmative stance allows him and his work to resonate with both those critical of the usual institutions of contemporary art - including many sections of the public and certain newspapers, tabloid and broadsheet alike - as well as the institutions themselves. This stance has implications not only for Perry's engagement with contemporary art but for his considerations of national identity as well, enabling an enquiry into, and ultimately a restitution of, 'Englishness' (and, to a lesser extent, 'Britishness'), by framing it within a rhetoric of ambivalence and diminishment rather than overt nationalism, the latter of which would have more problematic associations. Similarly, I want to suggest that it is this stance and its mediatory properties, coupled with his earlier self-positioning and his subtle but consistent foregrounding of domestic and demotic issues of national identity throughout his career, that has made Perry such a popular candidate to take on the task of reinvigorating this identity now.

Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig. / <p>Med sammanfattning på engelska</p>

Thesis (M.A.)--Florida State University, 2004. / Advisor: Dr. Barry Faulk, Florida State University, College of Arts and Sciences, Dept. of English. Title and description from dissertation home page (viewed June 16, 2004). Includes bibliographical references.

The premise of this study is to investigate homonormative concepts in the works of Edward D. Wood, Jr. Following a contextualisation of the time period he was active in, the thesis interacts with camp as a concealed queer discourse and a political voice. Concepts of crossdressing as challenges to heteronormativity are observed in relation to Woods cinematic canon and persona. Case analyses of Glen or Glenda (1953) and Take It Out in Trade (1970) observe how mentioned methodologies are applicable.    The conclusions relate data exhibiting queer discourses held by Wood. Camp as a signifier of queer representation and counter oppression is identified as a discourse within Wood’s films. Examples given demonstrate how this is obscured within the agency of narrators, dialogue and metaphors. As camp evolves post-Stonewall, an adherence to camp as a parody of heteronormativity is acknowledged in later Wood pieces. Exploring concepts of crossdressing in Wood’s cinema, drag and transvestism can be excluded. Through crossdressing we find a stage for gender performativity as to reunite with the heteronormative challenges of his debut film. This reunion progresses to a compliance with homonormativity in his final feature films.