Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal. Humorn upplevs vara en betydelsefull faktor för ett gott lagarbete samt en moderator för hierarkiska spänningar mellan yrkesgrupper och patienter-vårdpersonal. Som omvårdnadsteoretisk referensram valdes Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga kommunikationen där humor visade sig vara ett viktigt redskap. Studien ökar läsarens förståelse av humorns betydelse för patient, närstående och personal i omvårdnaden likaväl som för kommunikationen mellan berörda parter, med särskild tonvikt på sjuksköterskans profession.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation. Vidare framkom ett omvårdnadsbehov som vilade på måttligt vetenskapligt underlag: att få dela sina upplevelser med andra anhöriga i liknande situation. Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om empati eller förmågan att sätta sig in i den andres psykologiska tillstånd och sympati det vill säga förmågan att förmedla till patienten att han/hon inte är ensam i sin tunga situation. Med hjälp av föreliggande studies resultat kan sjuksköterskan få en bättre bild av sina omvårdnadsuppgifter och kan förankra sina insikter teoretiskt i Travelbees tankekonstruktion.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier. Coping kan delas upp i emotionellt inriktad och probleminriktad coping. Syfte Att belysa kvinnans copingstrategier efter missfall ur ett omvårdnadsperspektiv Metod Litteraturöversikt genomfördes som en samsökning via databasleverantören EBSCO. EBSCO innehåller följande databaser: Academic Search Elite, Academic Search Complete, CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO. I SveMed och PubMed genomfördes enskilda sökningar. Genomförda sökningar resulterade i 18 vetenskapliga artiklar som presenteras i en matris. Resultat. Kvinnor tillämpade emotionellt- och probleminriktad coping. Vanliga copingstrategier var att undvika, isolera, distansera, blockera och förneka känslor som uppstod vid missfall. Kvinnorna bekräftade att det sociala stödet hade betydelse för deras coping. Personcentrerad omvårdnad och information från kompetent vårdpersonal efterfrågades. Slutsats Copingstrategier varierar och är beroende på individ, miljö, påfrestningens natur och situation. Kvinnor vill ha bekräftelse från vårdpersonalen för att kunna acceptera och bearbeta psykologiska reaktioner som missfall orsakar. Professionellt bemötande, information och stöd kan bekräfta kvinnans känslor och reaktioner och eventuellt bidra till att stödja kvinnor till framgångsrik coping.

No description available.

Bakgrund: Behoven hos anhöriga tillgodoses genom ömsesidig relation där kommunikation anses vara en väsentlig del. Anhöriga beskriver att om sjuksköterskor visar respekt, en förmåga att samtala och lyhördhet bidrar det till upplevelser av stöd. Dock beskriver anhöriga frånvarande sjuksköterskor, bristande stöd och kommunikation, vilket bidrar till oönskade känslor som påverkar bearbetningen av sorgen. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskornas erfarenheter av möten med anhöriga i samband med döden. Metod: Allmän litteraturöversikt där ansatsen i artiklarna som valdes till resultatet var nio kvalitativa, två kvantitativa samt en mixed method. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman: betydelsen av kompetens, betydelsen av stöd, betydelsen av relationer samt vårdmiljöns påverkan. Sjuksköterskorna upplevde variationer av känslor vid möten av anhöriga i samband med döden. Att visa respekt och lyhördhet ansågs betydelsefullt, vilket medförde att anhörigas behov tillgodosågs. Sjuksköterskornas erfarenheter visade att faktorer som tidsbrist och stress var ogynnsamt för mötet, vilket resulterade i känslor som otillräcklighet. Slutsats: Det uppges betydelsefullt att visa förståelse och lyhördhet. Variationer av upplevelser ses där sjuksköterskornas kompetens inger trygghet hos anhöriga, dock upplevs bristande kompetens hos sjuksköterskorna där hinder försvårar mötet med anhöriga i samband med döden.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor i Sverige. Forskning har visat att barn till bröstcancerdrabbade kvinnor påverkas av mammans sjukdom eftersom relationen mellan mor och barn är speciell. Mamman ansvarar traditionellt för omhändertagandet av barnen och när hon insjuknar upplever barnen  oro inför framtiden och deras välmående blir påverkat. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Hen bör arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv, se till att familj och närstående är delaktiga så att de tillsammans med patienten bättre kan hantera den nya livssituationen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva erfarenheten och eller upplevelsen som mammor i åldrarna 19-65 år har av att vara sjuka i bröstcancer samtidigt som de har barn i åldrarna 0-30 år. Syftet är vidare att beskriva datainsamlingsmetoden för de inkluderade artiklarna som ligger till grund för den här studien. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Den sökstrategiska metoden som tillämpades var systematiska sökningar i välkända databaser med hjälp av söktermer. Kontrollerade ämnesord användes i första hand. 11 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Analys av data gjordes stegvis och data granskades både individuellt och i grupp innan konsensus uppnåddes och data kategoriserades under teman. Resultat: Den här studien visar att erfarenheten av bröstcancer för mammor i åldrarna 19-65 år med barn i åldrarna 0-30 år påverkas av det faktum att de är mammor. I resultatet framkom att mammor strävade att efter att bibehålla normalitet och inte låta bröstcancerdiagnosen påverka deras familjer, mer specifikt barnen,  mer än nödvändigt. Mammor prioriterade sina barns behov framför egna behov. Det framkom att det berodde på att det upplevdes vara en del av ansvaret som kommer med att vara kvinna och mamma. Artiklar som inkluderades i den här studien samlade in sin data genom olika intervjumetoder och frågeformulär. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad till den bröstcancerdrabbade modern och i sin tur till hennes familj är det viktigt att belysa hur hon inte enbart är en cancersjuk kvinna utan även ta in perspektivet att hon samtidigt är mamma, dvs. ta in hela hennes livsvärld. / Introduction: Breast cancer is the most common malignant disease among women in Sweden. Research has shown that the children of women with breast cancer are affected by the mother's disease due to the fact that the relationship between mother and child is special. The mother is traditionally responsible for the care of the children and when she falls ill the children experience anxiety about the future and their well-being is affected. The responsibility of the nurse is to promote health and prevent illness. The nurse should work from a holistic perspective ensuring that family and relatives are involved in order for all to cope better with the new situation. Aim of the study: The purpose of this literature review is to describe the experience of mothers between 19-65 years old with breast cancer while having 0-30-year old children. Furthermore, the purpose is also to describe the methodological aspect of data collection for the included articles of the study. Method: A descriptive literature review. Systematic searches on well-known databases using search terms was applied. Subject headings were used. 11 articles were included in the study. The data analysis was done gradually and the data was examined both individually and within the group before consensus was reached and the data categorized under themes. Findings: This study shows that the experience of breast cancer for mothers between 19-65 years old having children of 0-30 years is influenced by the fact that they are mothers. Results showed that mothers tried to maintain normality and to not let the breast cancer diagnosis affect their families, specifically their children, more than necessary. Mothers prioritized their children's needs before their own needs. The results showed that this is because of the mother´s conception of the children as being the woman’s and mother’s responsibility. The included articles in this study collected their data through different types of interview techniques and questionnaires.  Conclusion: In order to provide good care for the mother affected by breast cancer and her family, it is important for the nurse to highlight not only the patient as a woman, but also as a mother and thus considering her entire lifeworld.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana. Slutsatsen visade att det misshandlade barnets upplevelser av sin vardag och erfarenhet av vården innebär, att barnet helt måste avstå från sina rättigheter till - inte enbart ömsesidiga, utan även enklaste mänskliga - möten i hemmet och vården, att barnet då blir helt avskuret från andra människor, hemma, i vården, i skolan - övergiven åt ett omänskligt lidande med innebörder av smärta, skam, skuld, svek, att barnet, trots det totala nederlaget, hade en drivkraft, en önskan om en bättre framtid, vilket konkretiseras genom barnets tillfälliga fristad, sjukhuset, där barnet samlar mod, tillit och hopp. / The purpose of the study was to describe the abused children´s experience of everyday life  and encounters in hospital care. The method used was qualitative narrative analysis. Five autobiographic pathografies were analyzed. Results: in the analysis emerged five themes: ”the dysfunctional family”, ”lie as a strategy”, ”the lonely struggle of the child”, ”to be invisible in care situations” and ”from the abyss to sanctuary”. The discussion was based on a synthesis of the Human-to-Human Relationship Model by Travelbee and the findings, i e the five themes. The conclusion made it clear that the abused children´s experiences of everyday life and encounters in hospital care mean, that the child entirely must give up its rights to - not only mutual, but also simply human - meetings in the home and in hospital care, that the child then becomes entirely cut off from other people, at home, in hospital care, in school - abandoned to inhuman suffering with meanings of pain, shame, guilt, betrayal, that the child, despite the total defeat, had an inner force, a wish for a better future, which is made concrete through the child's sanctuary, the hospital, where the child gather courage, trust and hope.

Bakgrund: Sjuksköterskor förhåller sig till etiska och moraliska värderingar för att kunna ge en etiskt försvarbar vård till sina patienter. Grunden i det etiska vårdandet är att sjuksköterskor använder sina empatiska och sympatiska förmågor. Den etiska förmågan kan påverkas negativt av stress. Stress är ett begrepp med många olika innebörder, en typ av stress som sjuksköterskor utsätts för är den etiska stressen. Den är ofta svårbegriplig och svårhanterbar och uppstår när sjuksköterskor måste göra avkall på sina etiska värderingar. Etisk stress är emotionellt utmanande och kan få många konsekvenser i vårdandet av människor.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av etisk stress Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod där författarna sökte efter delar i artiklarnas resultat med betydelse för litteraturöversiktens syfte. Vilket gav ett resultat i form av teman och subteman. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Upplevda känslor vid etisk stress, Situationer där känslor av etisk stress uppstår, Möten som gör sjuksköterskan sårbar och Hantering av känslor vid etisk stress. Till det sistnämnda huvudtemat hör två subteman. Dialogens betydelse och Personliga förutsättningar och erfarenheter. Diskussion: I resultatet diskuteras upplevelsen av etisk stress utifrån Travelbees teori om sjuksköterskan och andra relevanta studier. Vikten av gemensamma etiska riktlinjer mellan sjuksköterskor och läkare diskuteras och behovet av etisk vägledning och stöd vid svåra möten i vården. Olika etiska problem diskuteras utifrån sjuksköterskors roll i vården. Betydelsen av kommunikation och dialog för bearbetning av etiskt stress hos sjuksköterskor diskuteras. / Background: Nurses act on ethical and moral values to be able to give their patient ethical care. The foundation of the ethical care that nurses provide is based on their empathic and sympathetic abilities. The ethical ability can negatively be affected by stress. The definition of stress is a wide concept with different meanings. One specific type of stress that nurses encounters is the moral distress which is hard to explain and difficult to handle. The moral distress emerges when nurses are unable to act according to their moral judgment. Moral distress is emotional challenging and may affect patient care. Aim: To illustrate nurses’ experiences of moral distress. Method: The study is a literature review containing ten articles of qualitative design. The articles were analyzed according to Friberg’s method. In which results relevant to the aim were categorized and subsequently referred to themes and sub-themes. Results: The analysis resulted in four major themes: Experienced emotions of moral distress, Situations where feelings of moral distress is experienced, Encounters that’s makes nurses vulnerable and Handle the emotions of moral distress. The latter major theme included two sub-themes: The importance of dialog and Personal abilities and experiences. Discussion: The results of the literature review have been discussed in relation to Travelbees nursing theory and perception of the nurse and other relevant studies. The importance of mutual ethical guide lines between nurses and doctors is discussed and the need of ethical guidance and support in difficult care situations. The meaning of dialog and communication to make moral distress manageable for nurses is discussed.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen uppskattar att 200 miljoner kvinnor lever med könsstympning världen runt. Könsstympning är en traditionell procedur som ger omfattande komplikationer för kvinnans kropp och psyke samt kränker mänskliga rättigheter. Den grundutbildade sjuksköterskan har huvudansvaret för omvårdnaden och bör erbjuda kvinnan god personcentrerad vård. Därmed är kunskap om olika aspekter av könsstympning nödvändig. Syfte: Att undersöka hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mötet med hälso- och sjukvården avseende bemötande, kunskap och stöd. Metod: Allmän litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: De könsstympade kvinnornas upplevelser utmynnades i nio subkategorier;“Positiva upplevelser av mötet med sjukvården”, “Negativa attityder från sjukvårdspersonalen”, “Upplevelsen av att känna sig annorlunda och som ett studieobjekt”, “Sjukvårdspersonalens kunskap om könsstympning,” “Sjukvårdspersonalens brist på kunskap, “Information om möjligheter och risker”, “Språket - en tillgång eller ett hinder”, “Anpassat stöd” och “Bristande stöd”. Resultatet visade ett behov av ytterligare teoretisk och praktisk utbildning inom könsstympning och även en utökad kulturell medvetenhet för att förbättra hanteringen av denna patientgrupp. Slutsats: Könsstympade kvinnor upplevde en trygghet när sjukvårdspersonalen toghänsyn till kvinnornas behov och hanterade mötet väl. Trots detta var de negativa upplevelser mest framträdande, dessa baserades på sjukvårdspersonalens bristande kulturell kompetens och kunskap om könsstympningen samt kommunikationssvårigheter. I takt med den ökade migrationen till Europa förväntas denna patientgrupp att öka, därmed behövs ytterligare forskning och utbildning inom detta fält för att förbättra vården för könsstympade kvinnor. / Background: World health organisation estimates that 200 million women are living with genital mutilation around the world. Female genital mutilation is a traditional procedure that causes extensive complications for the woman's body and mind and is a violation of human rights. The basic trained nurse has the main responsibility of the nursing care and should provide the woman with good patient-centered care. Therefore, knowledge about the different aspects of genital mutilation is necessary. Aim: To explore genital mutilated women’s experiences of the encounter with healthcare regarding approach, knowledge and support. Method: A literature review based on 9 qualitative scientific articles from the Pubmed and CINAHL databases. Result: The women’s experience culminated nine subcategories; “Positive experiences of the encounter with healthcare”, “Negative attitudes from the healthcare professionals”, “Theexperience of being different and being a subject of study”, “The healthcare professionals’ awareness regarding gender mutilation”, “The healthcare professionals lack of knowledge”, “Information regarding possibilities and risks”, “The language- a resource or an obstacle?”, “Customized support” and “Lack of support”. The results of this study demonstrated legitimate arguments for the necessity of broader understanding and training for health care professionals in order to improve the management of this patient group. Conclusion: Women with female genital mutilation experienced comfort when healthcare professionals took their needs into account and handled the encounter well. Regardless, the negative experiences were most prominent. These were based on healthcare professionals’ lack of cultural awareness and knowledge about genital mutilation as well as difficulties in communication. Due to the increased migration from countries where female genital mutilation is practised this patient group could be expected to increase in European healthcare, therefore more research and education within this field is needed in order to improve the care for genital mutilated women.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett allvarligt tillstånd hos en person där det sker en okontrollerad användning av en eller flera substanser. Sjuksköterskor träffar patienter med substansbrukssyndrom i olika situationer och omständigheter inom vården. Sjuksköterskorna har huvudansvaret över omvårdnaden och ska sträva efter att ge optimal vård till alla människor oavsett bakgrund. Resultatet av litteraturöversikten kommer att diskuteras utifrån omvårdnadsteorin omvårdnadens mellanmänskliga aspekter utformad av Travelbee. Syfte: Att sammanställa den senaste forskningsbaserade kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter och attityder till patienter med substansbrukssyndrom. Metod: Litteraturöversikt med inslag av en metodologi som används vid systematiska översikter av totalt 16 artiklar av kvalitativ- (n=11), kvantitativ- (n=2) och mixad design (n=3). Resultat: Resultatet har blivit uppdelat i två huvudkategorier och två underkategorier till varje huvudkategori. Den första huvudkategorin är “Professionskompetens är otillräcklig” med dess två underkategorier “Brist på utbildning och kunskap” och “Arbetserfarenhet och livssituation påverkar attityder till patienter”. Denna del fångar upp hur sjuksköterskors attityder påverkas av sjuksköterskornas personliga kompetenser som sjuksköterskorna får genom arbete eller utbildning. Andra huvudkategorin “Attityder påverkar omvårdnadsarbete” och dess underkategorier “Patientmöte bidrar till relationen”och "Varierande känslor och förhållningssätt inför sjukdomen". Denna huvudkategori fångar upp hur sjuksköterskornas attityder påverkas och påverkar det dagliga omvårdnadsarbetet med patienter med substansbrukssyndrom. Slutsats: Sjuksköterskor har delade erfarenheter och attityder till patienter med substansbrukssyndrom. När sjuksköterska-patientrelationen inte är välutvecklad kan det förenas med negativa attityder och tidigare negativa erfarenheter hos sjuksköterskorna. De negativa attityderna hos sjuksköterskorna kan bero på en kunskapsbrist på grund av bristande utbildning inom substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a serious condition for the person where there is uncontrolled use of one or more substances. Nurses meet patients with substance use disorder in different situations and circumstances in health care. The nurse has the main responsibility for nursing and must strive to provide optimal care to all people regardless of background. The results of the literature review will be discussed based on the humanto-human theory designed by Travelbee. Aim: To compile the latest research-based knowledge about nurses' experience and attitudes towards patients with substance use disorder. Method: Literature review with elements of a methodology used in systematic reviews, a total of 16 articles with a qualitative- (n=11), quantitative- (n=2) and mixed methods (n=3). Results: The result has been divided into two main categories and two subcategories for each main category. The first main category is "Professional competence is insufficient" with its two subcategories "Lack of education and knowledge" and "Work experience andlife situation influence attitudes towards patients". This part captures how the nurse's attitudes are influenced by the nurse's personal competence that she acquires through work or education. Second main category “Attitudes affect nursing work” and its subcategories “Patient meeting contributes to relationship” and “Varying feelings and attitudes towards the disease”. This main category captures how the nurse's attitudes are affected and influence the daily nursing work with patients with substance use syndrome. Conclusions: Nurses have shared experiences and attitudes towards patients with substance use disorder. When the nurse-patient relationship is not well developed it can be linked to negative attitudes and previous negative experiences at the nurse. The negative attitudes of the nurses are due to lack of knowledge duo to a lack of training in substance use syndromes.