Abstrakt Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa sjuksköterskans upplevelse och erfarenheter av  samtal med om sexualitet och sexuell hälsa med patienter vid en cancerdiagnos. Genom att belysa sjuksköterskans upplevelse kan man öka medvetenheten om de problem som sjuksköterskan upplever att samtala med patient och anhöriga om sexualitet och sexuell hälsa och på så vis övervinna svårigheterna och implementera kunskap på onkologiska kliniker. Bakgrund: Årligen insjuknar tusentals människor i en cancer, en sjukdom och behandling som påverkar såväl kropp som själ, inte minst den sexuella hälsan. Många onkologisjuksköterskor upplever ämnet sexualitet och sexuell hälsa svårt och undviker det, vilket lämnar patienten med obesvarade frågor. Design: Kvalitativ intervjustudie Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades sedan med inspiration av tematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 12 subteman och 3 teman – Sjuksköterskans behov av ökad kompetens och utbildning, Kommunikation – hinder och förutsättningar, och Sjuksköterskans individuella inställning till sexualitet och sexuell hälsa påverkar samtalen. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet sexualitet och sexuell hälsa. Många upplever även att sexuell hälsa är ett obekvämt ämne som är svårt att samtala om. Även sjuksköterskornas individuella uppfattning var en avgörande faktor, man prioriterade bort ämnet då sjuksköterskan ansåg patienten hade många andra problem man var tvungen att lösa. Konklusion: Sjuksköterskan behöver mer utbildning inom ämnet men även få tillgång till kommunikationsverktyg. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen öppnar upp för förbättringsarbeten inom kliniken.

No description available.

Bakgrund: I slutet av 1990-talet beräknades 185 miljoner människor missbruka narkotika runt om i världen. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att narkotikamissbrukare har svårt att få vård liksom att vården kring dessa patienter fungerar otillfredsställande. Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukande patienter i vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. För kvalitetsbedömning av artiklarna användes ett granskningsprotokoll. Som teoretisk referensram användes Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fem grupper av sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukare identifierades. De uppfattades vara problematiska, karaktärslösa, bärare av särskilda egenskaper, svårvårdade och berättigade till vård. En grupp om att förändra sjuksköterskors uppfattningar identifierades också. Slutsats: Sjuksköterskors negativa uppfattningar om narkotikamissbrukare riskerar att leda till att omvårdnadsbehoven för dessa patienter inte tillgodoses. Nyckelord: Litteraturöversikt, narkotikamissbruk, narkotikamissbrukare, omvårdnad, sjuksköterskor, Travelbee, uppfattningar. / Background: 185 million people around the world were estimated to abuse drugs in the end of the late 1990´s. Drug abuse can cause acute deaths or organ injuries and infections, such as hiv and viral hepatitis. Data from the Institution of Public Health and the Swedish National Board of Health and Welfare show that drug abusers experience difficulties receiving care and that care given to these patients is unsatisfactory. Aim: The purpose of this literature overview was to examine nurses´ perceptions of patients who abuse drugs within health care. Method: A literature overview based on nine quantitative and one qualitative study was carried out. Articles were searched for in the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo. The quality of the studies was estimated by using a review protocol. As a theoretic frame of reference Trvelbee´s nursing theory was used. Results: Five groups of nurses´ perceptions of drug users were identified. They were perceived to be problematic, spineless, bearers of certain qualities, difficult to nurse and entitled to care. One group of nurses´ change of perceptions was also identified. Conclusion: There is a risk that nurses´ negative perceptions of drug abusers lead to unmet care needs for these patients.

Bakgrund: Det är vanligt att det uppstår svårhanterliga känslor och tankar hos sjuksköterskan vid palliativ vård, även om mötet med döende patienter kan ses som ett naturligt inslag i arbetet. För att hantera den emotionella belastningen använder sig sjuksköterskan av både medvetna och omedvetna copingstrategier. Om sjuksköterskan inte har fungerande copingstrategier kan patients omvårdnad bli lidande då emotionellt engagemang beskrivs som viktigt för god omvårdnad av omvårdnadsteorietikern Travelbee. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av sjuksköterskors copingstrategier vid vård av patienter i livets slutskede. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika copingstrategier för att klara den emotionella belastningen som kunde uppstå vid palliativ vård. Utifrån resultatet kunde tre kategorier urskiljas: emotionell barriär, stöd i känslohanteringen och förändrat tankesätt. Sjuksköterskan beskrev att copingstrategierna kunde ha betydelse för omvårdnaden och varje patientfall ledde till ny kunskap hos sjuksköterskan och med erfarenhet blev sjuksköterskan mer trygg i att hantera sina känslor. Diskussion: Emotionellt engagemang leder enligt Travelbee till utsatthet och sjuksköterskan bör inte låta sina egna känslor påverka omvårdnaden. För att utföra sina arbetsuppgifter samt ge stöd till patienten upplevdes sjuksköterskan behöva hålla en emotionell distans. Copingstrategierna upplevdes ha varierad inverkan på omvårdnaden och sjuksköterska bör därför vara uppmärksam i varje unikt patientmöte. Slutsats: Copingstrategier har inverkan på omvårdnadsupplevelsen och sjuksköterskan bör vara lyhörd på patientens behov och vara beredd på att reglera sitt copingbeteende. Vidare studier med fokus på patienternas upplevelse behövs. / <p>2023-03-23</p>

Alaraj, M & Andréasson, E. Information och stöd till vuxna med gliom och deras anhöriga. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fa-kulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012.Gliom är en allvarlig tumörsjukdom där möjligheten till tillfrisknande är be-gränsad. Sjukdomen har en djup inverkan både på patient och anhöriga i var-dagen. Information och stöd är omvårdnadsåtgärder som kan påverka patient och närstående att hantera sin situation och öka deras välbefinnande. Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att beskriva de behov av information och stöd som patienter med gliom och deras anhöriga upplever. Metoden var en sys-tematisk litteraturstudie där medicinska och omvårdnadsdatabaser genomsöktes. Resultatet bygger på tretton bearbetade kvalitativa studier. Två huvudkategorier och sju subkategorier framkom efter analysen. Resultatet visade att information och stöd var viktigt för både patienter och anhöriga under hela sjukdomsförloppet. Behoven skiljde sig åt under sjukdomsprogressen och både patienter och anhöriga uttryckte ett behov av individuell anpassning av dessa åtgärder. Information och stödåtgärder vid insjuknande, diagnos och kirurgi var betydelsefullt. Stöd att han-tera rollförändringar och existentiella frågor upplevdes också som viktigt. Slutsat-ser: Rätt information och rätt stödåtgärder bidrar till att patient och anhöriga får möjlighet att bibehålla hoppet och finna mening i den emotionellt stressande situ-ationen. Nyckelord: Anhörig, Gliom, Information, Patient, Stöd, Travelbee / Alaraj, M & Andréasson, E. Information and support for adults with Glioma and their relatives. Degree Project, 15 credits. Malmo University: Faculty of Health and Society, School of Health Sciences, 2012.Glioma is a serious malignancy where the possibility of recovery is limited. The disease has a profound impact on both the patient and family in everyday life. Information and support are nursing interventions that may affect the patient and families cope with their situation and improve their wellbeing. The aim of this systematic literature review was to describe the needs for information and support that patients with glioma and their caregivers are experiencing. The method was a systematic literature review in which medical and nursing databases were searched. The results were based on thirteen processed qualitative studies. Two major categories and seven sub-themes emerged after the analysis. The results showed that information and support measures were demanded by both patients and families throughout the course of the disease. The needs differed during the disease trajectory and both patients and families expressed a need for individual adaptation of these measures. Information and support operations at the onset and at diagnosis and surgery were valuable. Support to cope with existential issues and role of changes were also seen as important. Conclusions: The right information and the right support interventions contribute to patient and relatives are able to maintain hope and find meaning in the emotionally stressful situation.Keywords: Family, Glioma, Information, Patient, Support, Travelbee

Bakgrund: På senaste åren har Sverige sett en stor invandringsökning, och som konsekvens har behovet av tolkar inom hälso- och sjukvården ökat. Migrantgrupper har flera vårdbehov som inte är adresserade vilket resulterat i en belastning på hälso- och sjukvården. På grund av språkbarriärer resulterar det till att sjuksköterskans förmåga att kommunicera funktionellt med patienten och identifiera vårdbehov försämras. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att kommunicera med patienter via tolk. Metod: Litteraturöversiktens resultat sammanställs utifrån 11 kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån Fribergs granskningsmall. Analysen utfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatets huvudfynd är relationen mellan sjuksköterskan, patienten och tolken, vilket visar på utmaningar i kommunikationen som resulterar till ett sämre förhållande. Sjuksköterskans upplevelse av telefon- och videotolk, beskriver sjuksköterskans upplevelse av att använda telefon- och videotolk och dess potential. Utmaningar och praktiska fördelar med informella tolkar, visar vilka risker som finns vid användning av informella tolkar och när det kan vara nödvändigt. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens huvudfynd med interaktionsteorin av Joyce Travelbee. Det pekar på utmaningar i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten med olika språkbehov och utforskar tolkens funktion i sammanhanget. Samt diskuteras kring potentiella lösningar eller strategier till att främja kommunikationen. Slutsats: På grund av ökad invandring ökar behovet av tolkar vilket påverkar sjuksköterskans förmåga att ge säker och patientcentrerad vård. Mer utbildning och teknologiska lösningar som telefon- och videotolkning kan hjälpa till att hantera dessa hinder. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter är ofta en nödvändighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och anhöriga. Dock är det föga utforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av sjuksökterskorna och hur det påverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom fem intervjuer med semistrukturerade frågor. Intervjutexten analyserades via induktiv innehållsanalys, vilket resulterade i formulering av tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda lätt sederade patienter i respirator beskrivs genom tre huvudkategorier: En upplevelse av samspel, en upplevelse av att inte räcka till och en upplevelse av teamarbetets betydelse. Slutsats: Lätt sedering bidrar till en möjlighet att etablera en relation till patienten genom ett samspel av kommunikation, delaktighet och information. Men att vårda lätt sederade patienter upplevdes som utmanande och krävande av sjuksköterskorna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. Det krävs kunskap, erfarenhet och ett multiprofessionellt teamarbete för att lyckas ta tillvara på de positiva effekterna av sänkt sederingsdjup. Därför är det viktigt att utbilda intensivvårdspersonal om fördelarna med lätt sedering och om hur de bör kommunicera med patienterna. / Background: Sedation of mechanically ventilated patients is often necessary for comfort and for implementing the best possible treatment. The trends in sedation have gone from deep to light sedation. Previous research indicates that this is beneficial physiologically for patients and is perceived as positive by both patients and relatives. However, there is little research on how this new approach is experienced by nurses and how it affects their work situation. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through five interviews with semi-structured questions. The data was analysed with inductive content analysis, resulting in the fomulation of three main categories and eight sub-categories. Result: The nurses' experiences of caring for lightly sedated patients during mechanical ventilation was described in three main categories: An experience of interplay, an experience of being insufficient and an experience of the importance of team work. Conclusion: Light sedation contributes to an opportunity to establish a relationship with the patient through an interplay of communication, participation and information. But caring for lightly sedated patients was experienced as challenging and difficult for nurses, leading to feelings of inadequacy and stress. It takes knowledge, experience and a multidisciplinary teamwork to successfully take advanage of the positive effects of reduced sedation depth. Therefore it is important to educate critical care staff about the benefits of light sedation and about how they should communicate with the patients

Bakgrund: E-Hälsa och dess snabba utveckling inom vården har minskat distansen mellan sjuksköterskan och patienten och gjort vården mer tillgänglig. E-Hälsa kan ses som ett komplement till ett traditionellt vårdmöte och kan erbjuda sjuksköterskan en direkt kontakt till patienten. Då ett av målen med e-Hälsa är att göra patienten mer delaktig i sin vård har sjuksköterskan en viktig roll i kommunikationen med patienter.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter via e-Hälsa. Metod: Studiens valda metod var en litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar valdes ut i databaserna PubMed och från CINAHL Complete som svarade på syftet. Artiklarna analyserades och tematiserades. Resultat: Resultatet redovisades i två teman; Den digitala teknikens betydelse vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation via e-Hälsa. Sjuksköterskor uttrycker oro över förlusten av den mellanmänskliga relationen relaterat till bristande kommunikativa färdigheter samt en svårhanterlig digital teknik.   Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. E-Hälsa diskuterades utifrån ett samhällsperspektiv samt belyste sjuksköterskans roll inom e-Hälsa. Det fysiska mötet har successivt ersatts av möten på distans och sjuksköterskan behövde utveckla sina kommunikativa förmågor för att skapa en mellanmänsklig relation med patienten via e-Hälsa. Sjuksköterskan saknade även stöd i användandet av den digitala tekniken vilket upplevdes som en barriär i kommunikationen då det försvårade för relationsskapandet. / Background: E-Health is rapid development in healthcare and reduced the distance between nurses and patients and have made healthcare more accessible. E-Health can be seen as a complement to a traditional healthcare meeting and can offer the nurse a direct contact with patients. One of the goals of e-Health is to make the patient more involved in his care, the nurse has an important role in communicating with patients. Aim: To illuminate nurses' experiences of communication with the patient via e-Health. Method: The chosen method of the study was a literature review. Ten qualitative articles were selected in the databases PubMed and CINAHL Compleate which responded to the aim. The articles were analyzed and thematized.  Results: The result was presented in two themes; The meaning of digital technology in communication between nurse and patient and Nurse`s experience of communication through e-Health. Nurse`s express their concern about the loss of interpersonal relationships related to lack of communication skills as well as a difficult digital technology. Discussion: The result was discussed based on Travelbees theory of interpersonal relations. E-Health were discussed through a society perspective an illuminated the role of nurse in e-Health. The physical meeting has been replaced by meetings at a distance and the nurse hade to develop communicative skills to create an interpersonal relationship with the patient via e-Health. The nurse lacks support in the use of digital technology, which is perceived as a barrier to communication as it complicates the creation of relationship.

Bakgrund: Hot och våld på akutmottagningar är ett växande problem både nationellt och internationellt. Mest utsatta är sjuksköterskor vilket tidigare beskrivits i aktuell forskning. Studier har även beskrivit de faktorer som ökar risken för att patienter skall uppträda våldsamt. Anhöriga återkommer i studier som kartlägger etiologin kring hot och våld på akutmottagning men har aldrig studerats i detalj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse hot och våld från anhöriga får för ett patientomhändertagande på en akutmottagning. Undersökningen försökte besvara tre specifika frågeställningar relaterat till syftet. Frågeställningarnas inriktning rörde anhörigas hot och våld som påverkan på ett patientomhändertagande, den mellanmänskliga relationen mellan patient och sjuksköterska samt vilka strategier sjuksköterskan använde sig av i hotfulla situationer med anhöriga. Metod. Studien genomfördes med kvalitativ ansats. Tio sjuksköterskor på fem akutmottagningar i de två sydligaste landstingen i Sverige intervjuades med en semistrukturerad metod under en fyra veckors period under vårterminen 2020. Akutmottagningarna valdes ut för att representera både små och stora mottagningar samt både landsbygd och stadsmiljö. Data analyserades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, både manifest och latent innehåll söktes. Resultat: Resultatet visar på att hotfulla anhöriga ger en direkt påverkan på patientomhändertagandet. Anhörigas hot och våld leder till en empatiförlust för patienten som vårdas och omvårdnadsprinciper åsidosätts. Resultatet pekar även på en stor tidsförlust i samband med att sjuksköterskorna tvingas hantera anhörigas hot och våld, tid som annars hade gått till att vårda patienten. Omprioriteringar och snabbspår av patienten som vårdas upprättas till följd av anhörigas hot och våld vilket leder till att medicinska prioriteringar får stå tillbaka. Sjuksköterskorna tvingas även utarbeta en mängd olika strategier för att hantera anhörigas hot och våld i ett led att försöka nå patienten. Ett latent tema hittades Slutsats: Hotfulla och våldsamma anhöriga leder till en avsevärd försämring av alla aspekter av omvårdnaden för patienten. Ytterligare forskning krävs för att kartlägga problemets omfattning. / Background. Threats and violence in emergency rooms are a growing problem both nationally and internationally. The most vulnerable are nurses, as previously described in current research. Studies have also described the factors that increase the risk that patients will behave violently. Relatives return in studies that map the etiology of threats and violence in emergency care but have never been studied in detail. Purpose. The purpose of the study was to describe the significance of threats and violence from family members for the patient care at an emergency room. The study also attempted to answer three specific questions related to this purpose, which focused on the impact of the family's threats and violence on caregiving, the interpersonal relationship and what strategies the nurse utilize in these situations. Method. The study was conducted with a qualitative approach. Ten nurses in five different emergency departments in the two southernmost regions in Sweden were interviewed with a semi-structured method during a four week period during the spring term of 2020. The emergency clinics were selected to represent both small and large departments as well as both rural and urban environments. Data was analyzed through content analysis according to Graneheim and Lundman´s method, both manifest and latent content were searched. Results. The result indicates that threatening and violent relatives have a direct impact on patient care. Relatives' threats and violence lead to a loss of empathy for the patient being cared for and the principles of nursing being violated. The result also points to a large loss of time in connection with the nurses being forced to deal with the relatives' threats and violence, time that would otherwise have been spent on caring for the patient. Re-prioritization and fast track of the patient being cared for are established as a result of the threats and violence of the relatives, which leads to medical priorities being left behind. The nurses are also forced to work out a variety of strategies to deal with the threats and violence of relatives in an attempt to reach the patient. One latent theme emerged Conclusion. Threatening and violent relatives in the emergency department lead to a significant deterioration of all aspects of the patient's care. Further research is needed to identify the extent of the problem.

Bakgrund: Det råder en heteronorm i samhället och forskning visar att HBTQI-personer är utsatta för våld, diskriminering och fördomar i samhället. Forskning visar även att det råder bristande kunskap om HBTQI-personers hälsa inom hälso- och sjukvården. HBTQI-personer har sämre hälsa jämfört med övriga befolkningen, både gällande psykisk och somatisk hälsa. Arbetet inom hälso- och sjukvården skall utgå från en värdegrund som beskriver att alla människor har lika värde och personcentrerad vård förespråkas.  Syfte: Syftet var att beskriva HBTQI-personers upplevelser av hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara syftet. Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed har kritiskt granskats enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman, Normer och normativitet, Hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsnivå. Slutsats: Litteraturöversikten visar att HBTQI-personer upplever att hälso- och sjukvårdspersonalens attityd är avgörande för hur mötet med vården upplevs. Negativa upplevelser av vården i form av dåligt bemötande eller bristfällig vård eller rädsla för ett negativt bemötande har i vissa fall medfört att vård undviks vilket kan medföra sämre hälsa. En inkluderande attityd kan överbrygga eventuell kunskapsbrist och olika normativa antaganden och därmed leda till en mer positiv upplevelse av mötet med vården. / Background: There is a heteronorm in society and research shows that LGBTQI-persons are exposed to violence, discrimination and prejudice in society. Research also shows that there is a lack of knowledge about the health of LGBTQI-persons in health care. LGBTQI-persons have poorer health compared to the rest of the population, both in terms of mental and somatic health. The work in health care must be based on a set of values that describes that all people have equal value and person-centered care is advocated. Aim: The aim was to describe LGBTQI- person's experiences of healthcare. Method: A literature review has been conducted to answer the aim. Eleven qualitative scientific articles retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed have been critically reviewed according to Fribergs method.  Results: The results are presented under three themes, Norms and normativity, Healthcare provider’s attitudes and Healthcare provider’s level of knowledge.  Conclusion: The literature review shows that LGBTQI-persons feel that the attitude of the health care providers is decisive for how the encounter with healthcare is experienced. Negative experiences of healthcare in the form of poor treatment or inadequate care or fear of a negative treatment have in some cases led to healthcare being avoided, which can lead to poorer health. An inclusive attitude can bridge any lack of knowledge and various normative assumptions and thus lead to a more positive experience of encountering healthcare.