Bakgrund: Det är en lång process för patienterna att behandlas för trycksår. Det är både en psykisk och fysisk utmaning, inte bara för patienterna utan även för anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av att leva med trycksår. Metod: Studien var en litteraturstudie, där totalt åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Databaser som användes var PubMed och Cinhal. Resultat: Litteraturstudien mynnade ut i två huvudkategorier ”Begränsningar i det vardagliga livet” och ”Pendla mellan förtvivlan och hopp”, med totalt fem underkategorier där patientens upplevelse av lidande hade en stor roll. Konklusion: Trycksår leder till ett lidande för patienterna som vårdas. Att leva med trycksår gör upplevelsen komplext och varierar från person till person även om upplevelserna liknar varandra. Sjuksköterskan roll är att fånga upp patientens lidande och lindra detta. / Background: To be treated for pressure ulcers is a long and painful process. It is a challenge physically and psychologically not only for the patients, but also for their related parties.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients’ experiences related to life with pressure ulcers. Methods: This study is performed as a literature study, based on eight scientific articles. The databases used where PubMed and Cinahl. Results: Two main categories were found “Restrictions in the daily life” and “Bouncing between doubt and hope”. With a total of five undercategories, the main focus seemed to be on the patients experience of suffering.  Conclusion: Pressure ulcers leads to a suffering for the patents. To live with a pressure ulcer makes the experience complex and highly individual, even thou the experiences are mutual to others. The nurse’s roll is to notice the patient’s suffering and relive it.

Background: Nurses have the main responsibility of pressure ulcer prevention and should use appropriate measures to prevent suffering in patients. Pressure ulcers can occur as a healthcare-injury and are used globally in measuring the quality of care. Pressure ulcers are painful and affect the patient's quality of life and are costly to society. Aim: The aim of this literature review is to identify the barriers with pressure ulcer prevention from a nurse’s perspective. Method: A literature review including twelve original research articles, and their results comprised the data that was analysed with a qualitative content analysis. Result: One main theme and three subthemes were identified. The main theme was Perceived barriers in nursing care and the subthemes were: a) A lack of competence and division of responsibilities, b) Insufficient resources, c) A lack of documentation and communication. The results showed perceived obstacles that were linked to the nurse's work and involved a complex situation for pressure ulcer prevention. Conclusion: Nurses have the responsibility to prevent pressure ulcers but are lacking the resources, specific education and correct communication skills to completely prevent pressure ulcers. / Bakgrund: Sjuksköterskor har huvudansvaret för att förebygga trycksår ​​och bör vidta korrekta åtgärder för att förhindra lidande hos patienter. Trycksår ​​kan uppstå som en vårdskada och är en global kvalitetsindikator av vård. Trycksår är smärtsamma och påverkar patientens livskvalitet samt är kostsamma för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva upplevda hinder i det preventiva omvårdnadsarbetet mot trycksår, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med tolv originalartiklar vars resultat var den data som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett huvudtema och tre subteman identifierade. Huvudtemat var Upplevda hinder i omvårdnadsarbetet med subteman a) Brister i kompetens och ansvarsfördelning, b) Otillräckliga resurser, c) Bristande dokumentation och kommunikation. Resultatet visade på upplevda hinder som var sammanlänkade i sjuksköterskans arbete och innebar en komplex situation för trycksårsprevention. Slutsats: Sjuksköterskor utbildas om vad som måste göras för att förebygga trycksår, ​​men kan sakna resurser, specifik utbildning och korrekt kommunikationsförmåga för att hjälpa patienten.

Background: The population is getting older and the risk of pressure ulcers increases with increasing age. Pressure ulcers have a negative impact on the individuals and the society. The quality of life for individuals with pressure ulcers may be lower than for those without pressure ulcers. Aim: The purpose of the study was to map pressure ulcers in people 65 years or older at three point prevalence measurement in nursing homes in Västerbotten. Design: A quantitative study whit three point prevalence with 8256 participants. Prevalence and chi-2 distribution was analyzed. Methods: Secondary data from 8256 participants collected in the years 2000, 2007 and 2013, from care and nursing homes in county Västerbotten. Data were analyzed with Jamovi. Results: The study showed a prevalence of pressure ulcers of 5% and a association between pressure ulcers and pain that was statistically significant (p <0,001). Conclusion: The study showed a trend of decreasing prevalence of pressure ulcers in nursing homes in Västerbotten during the years 2000 to 2013. However, no conclusion could be drawn if the pressure ulcers were due to pain or vice versa. Specific research is needed on subjects of pressure ulcers and pain.

BakgrundTrycksår är en vanlig vårdskada som förekommer hos patienterna i slutenvården. Det går att förhindra uppkomsten av trycksår med hjälp av beprövade metoder och evidensbaserade åtgärder. Det förekommer dock hinder som motverkar sjuksköterskor från att arbeta förebyggande mot trycksår. Det är viktigt att dessa hinder förhindras för att utveckla sjukvården och minska vårdskador.SyfteSyftet med litteraturöversikten är identifiera vilka hinder som påverkar sjuksköterskans preventionsarbete för trycksår.MetodStudien utformades som en litteraturöversikt. För att besvara syftet valdes artiklar med kvantitativa och kvalitativa metoder från CINAHL och PubMed.ResultatResultatet beskrevs under sex teman. Sjuksköterskorna upplevde flera hinder som försvårar deras arbete för att förebygga trycksår som kunskapsbrist, tidsbrist, personalbrist, sjuksköterskans inställningar, avsaknad av riktlinjer och att riskbedömning inte görs i praktiken.SlutsatsKunskapsbrist, tidsbrist, personalbrist, sjuksköterskans inställningar, avsaknad av riktlinjer och riskbedömningar som inte görs i praktiken är allvarliga hinder som motverkar sjuksköterskans arbete. För att kunna förbättra vården behöver dessa hinder åtgärdas. / BackgroundPressure ulcers are common healthcare injuries that occurs in patients in inpatient care. It is possible to prevent the occurrence of pressure ulcers with the help of proven methods and evidence-based measures. There are obstacles that prevent nurses from working to prevent pressure ulcers. It is important that these obstacles are counteracted in order to develop healthcare and reduce healthcare injuries.PurposeThe purpose of the literature review is to identify the obstacles that affect the nurse's prevention work for pressure ulcers.MethodThe study was designed as a literature review. To answer the purpose, quantitative and qualitative articles from CINAHL and PubMed were selected.ResultsThe result was described under six themes. The nurses experienced several obstacles that counteract their work to prevent pressure ulcers, such as lack of knowledge, lack of time, lack of staff, the nurse's attitudes, lack of guidelines and that risk assessment is not done in practice.ConclusionLack of knowledge, lack of time, lack of staff, the nurse's attitudes, lack of guidelines and risk assessments that are not made in practice are serious obstacles that counteract the nurse's work. In order to improve care, these obstacles need to be addressed.

Introduktion: Trycksår räknas som en vårdskada, som drabbar mest individer som är sängbundna och rullstolsburna.Trycksår är associerade med många olika medicinska tillstånd. Vårdskadan kan leda till förlängd vårdtid hos individer samt krävar mer kostnad. Personer med mörkt hudpigment löper större risk att utveckla trycksår. Detta pga. att det är svårt att identifiera kategori 1 trycksår hos de personerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjukvårdspersonal kan identifiera tryckskador i hudkostymen hos individer med mörk hudpigmentering samt att ta reda på orsaken till brist på vägledningen.  Metod: Deskriptiv litteraturstudie med utgångspunkt från kvantitativa studier. Tio kvantitativa artiklar har använts, varav fem artiklar hittades vid primär sökning medan resten hittades vid sekundär och tredje sökning. Databaser pubmed och Cinahl använts vid artikelsökningar. Resultat: Det finns några metoder som är relevanta för kliniska bedömningar av trycksår hos individer med mörk hudpigmentering. Trycksår kan identifieras hos personen med mörk hudpigment med hjälp av ultraljud, munsell färgtabeller och bildtekniker. Brist på vägledning om hur trycksår identifieras hos individer med mörk hudfärg syns redan under sjuksköterskeutbildningen, vilket tydliggör att högskolor och universitetet inte bidrar mer undervisning om trycksår riktad mot personer med mörkt hudpigment. Slutsats: Det går inte att dra slutsatser pga att studier med låg kvalitet inkuluderades till studien. Det finns metoder som kan användas vid kliniska bedömningar av trycksår hos personer med mörk hudpigmentering bland annat med hjälp av ultraljud och bildtekniker. Dock syns fortfarande brist på vägledning och därför skulle vidare forskning inom området vara nödvändigt. / Background : Pressure ulcer is considered a medical injury, which affects mostly people who are bedridden and wheelchair bound. Pressure ulcer is associated with many different medical conditions. The care injury can lead to extended care time for individuals and is more costly. People with dark skin pigments are at greater risk of developing pressure ulcers. This is due to that it is difficult to identify category 1 pressure ulcer in those individuals. Aim: The aim of the study is to investigate how healthcare professionals can identify pressure injuries in the skin suit of individuals with dark skin pigmentation and to find out the reason for the lack of guidance. Metod: Descriptive literature study based on quantitative studies. Ten quantitative articles have been used. Of which five of them were found in primary search while the rest were found in secondary and third search. Databases pubmed and Cinahl used in article searches. Resultat: There are some methods that are relevant for clinical assessment of pressure ulcers in individuals with dark skin pigmentation. Pressure ulcers can be identified in the person with dark skin pigmentation using ultrasound, munsell color charts and imaging techniques. Lack of guidance on how to identify pressure ulcers in individuals with dark skin tones can already be seen during nursing education, that colleges and universities do not contribute more teaching about pressure ulcers aimed at people with dark skin pigments. Slutsats: It is not possible to draw conclusions due to the fact that low-quality studies were included in the study. There are methods that can be used in clinical assessments of pressure ulcers in people with dark skin pigmentation, among other things with the help of ultrasound and imaging techniques. However, there is still a lack of guidance and therefore further research in this area would be necessary.

Bakgrund: Trycksår har varit och är ett stort problem inom hälso- och sjukvården. Patienter som utvecklar trycksår upplever ständig smärta och lidande. Vidare upplever patienterna brister i omvårdnad av deras trycksår. Sjuksköterskan har ett ansvar att utföra sitt arbete utifrån beprövad erfarenhet och evidens och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med trycksår.Metod: En litteraturöversikt där totalt15 artiklar, varav två var kvalitativa och 13 kvantitativa, inkluderades i resultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes systematiskt för att söka fram vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor har otillräcklig teoretisk och praktisk kunskap inom arbete med trycksår. Andra faktorer som påverkade arbetet var tidsbrist bristande rutiner och brist på utrustning. Det framkom även ett samband mellan sjuksköterskans inställning och engagemang kring att arbeta mot trycksår. Vidare framkom i resultatet att samarbete har en viktig roll då det skapar patientsäker vård.Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna arbeta med trycksår krävs både teoretisk och praktisk kunskap. Brist på rutiner leder till att sjuksköterskor upplever sig begränsade vilket kan påverka inställningen och engagemanget mot att arbeta med trycksår. Resultatet visar att samarbete har en positiv påverkan för patienternas vård samt patientsäkerheten. / Background: Pressure ulcer is and has been a problem in the healthcare for a long time. Patients that develop pressure ulcers experience constant pain and suffering. Furthermore, patients experience that care of pressure ulcers healthcare is deficient. The nurse has a responsibility to work according to evidence based practice and to provide safe care.Aim: The aim is to describe nurses’ experiences of working with pressure ulcers.Methods A literature review where a total of 15 articles, of which two were qualitative and 13 quantitative, were included in the results. The databases CINAHL and PubMed were used systematically to search for scientific articles.Results: The result showed that nurses have insufficient theoretical and practical knowledge within prevention work in pressure ulcers. Other factors that affected the preventive work were lack of routines, lack of time and lack of equipment. There was also a connection between the nurse’s attitude and knowledge regarding pressure ulcers. Furthermore, it emerged from the result that collaboration has an important role and leads to patient safety.Conclusion: For nurses to be able to work with pressure ulcers, both theoretical and practical knowledge is required. Lack of routines leads to nurses feeling limited and this can affect the attitude and commitment to work preventively with pressure ulcers. The results show that collaboration has a positive impact on patients care and patient safety.

Background: Pressure ulcers are a problem that can lead to psychological, economical and physical issues for patients in a community. Pressure ulcers can occur in different settings and home healthcare is one of them. Pressure ulcers can emerge fast on pressure exposed areas of the body and can take a long time to heal. The registered nurses’s nursing work includes preventing and treating pressure ulcers. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses preventive nursing care for pressure ulcers in home health care. Method: A literature review with 10 original articles which was analysed with a manifest content analysis. Result: The analysis resulted in twomain categories and five subcategories. One of the main categories was Nursing based on the profession as an expert with educating the team and team cooperation as subcategories. The other main categories was Nursing with an evidence based practice with skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices as subcategories. Conclusion: To prevent pressure ulcers in patients in home healthcare registered nurses must work with an academic basis where the team gets educated and cooperated. They should also work with an evidenced based practice where skin assessment, risk assessment, repositioning and pressure reliving devices are used. / Bakgrund: Trycksår är ett problem som kan leda till en psykisk, ekonomisk och fysisk skada för patienter i samhället. Trycksår kan uppstå i olika sammanhang där hemsjukvård är en av dem. Trycksår kan uppstå fort på tryckutsatta kroppsdelar och kan ta lång tid att behandla. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår det att förebygga och behandla trycksår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskors omvårdnadsarbete kan förebygga trycksår. Metod: En litteraturöversikt med 10 originalartiklar och data analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategori var omvårdnad utifrån professionen som expert med subkategorierna utbilda teamet och samverka i team samt omvårdnad utifrån evidens med subkategorier hudbedömning, riskbedömning och lägesändring och tryckavlastande hjälpmedel. Slutsats: För att förebygga trycksår hos patienter inom hemsjukvården bör sjuksköterskor arbeta med omvårdnad utifrån professionen som expert där teamet utbildas och samverkar. Det bör även arbeta utifrån evidensbaserade åtgärder med hjälp av hudbedömningar, riskbedömningar och lägesändringar samt tryckavlastande hjälpmedel.

Sammanfattning Bakgrund: Trycksår innebär ett sår som utvecklats när huden eller vävnaden exponeratsför ett långvarigt tryck eller skjuv och till följd av detta minskar syretillförseln till detskadade området. Några riskfaktorer för att utveckla trycksår är nedsatt hudkvalitet,försämrat/sänkt allmäntillstånd, immobilitet och nutritionsproblem. Inom hälso- ochsjukvården drabbas patienter årligen av vårdskador och av dessa är cirka 8%vårdrelaterade trycksår. Detta orsakar stort lidande för patienten, förlängda vårdtideroch höga kostnader för samhället.Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta preventivt med trycksår inomslutenvård Metod: I resultatet inkluderades 9 kvalitativa studier samt en multimetod studie somsöktes fram och sammanställdes efter sökning i databaserna PubMed och Cinahl.Studierna analyserades sedan av en tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: Resultatet utformades av tre huvudrubriker samt tre underrubriker. 1)Organisatoriska och personliga faktorer som påverkar trycksårspreventionen medunderrubrikerna tidsbrist och konkurrerande prioriteringar, ledning samtkommunikation och kunskap. 2) Patientutbildning, delaktighet och anhöriga. 3)Teamarbete till övrig profession. Slutsats: Resultaten visade att sjuksköterskor var medvetna och villiga att arbeta medatt förebygga trycksår, men att de upplevde hinder såsom tidsbrist,kommunikationsbrister och kunskapsluckor. Stöd från ledning och engagemang frånpatienter och anhöriga framhålls som viktiga komponenter för ett välfungerande ochpatientsäkert arbete där utbildning ansågs vara en lösning till att skapa mer delaktighet.Sjuksköterskor upplevde att förutsättningarna för ett bra trycksårspreventivt arbete varbegränsade men att ett starkt ledarskap, gott samarbete och ökad kompetens skullekunna främja förebyggandet av trycksår och leda det framåt.

Bakgrund: Trycksår är en skada vilken ofta går att förebygga, och uppkommer på grund av tryck eller tryck kombinerat med skjuv. Skadan kan leda till lidande hos patienten och höga kostnader för hälso- och sjukvården. Trots att många omvårdnadsåtgärder med syftet att förebygga trycksår finns, fortsätter det att vara en vanligt förekommande vårdskada. Konsekvenser av detta är lidande för patienten och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens uppfattningar om faktorer vilka påverkar trycksårsprevention. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades, varav fem hade kvantitativ ansats och sju hade kvalitativ ansats. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudteman som är viktiga för ett fungerande preventionsarbete. Dessa teman är teamarbete, arbetsförhållanden och personliga faktorer hos vårdpersonal samt patient. Slutsats: Vårdpersonalen uppfattar multidisciplinärt arbete, kommunikation och tydliga roller vara faktorer vilka kan verka främjande för ett gott arbete med trycksårsprevention. Andra faktorer som identifierades var att vårdpersonalen behöver tillräckligt med tid samt tillgång till utrustning samt god kunskap och utbildning. / Background: Pressure ulcer is an injury that often can be prevented, and occurs due to pressure or pressure combined with shear. The injury can lead to suffering for the patient and high costs for health care. Despite the high prevalence of nursing care to prevent pressure ulcers, it continues to be a common healthcare injury. Consequences of this are suffering for the patient and increased costs for health care. Aim: To describe health personnel´s perceptions of factors that affect pressure ulcer prevention. Method: This study has been conducted as a literature review containing twelve scientific articles, of which five had a quantitative approach and seven had a qualitative approach. These articles have been quality reviewed and analyzed. Results: The result shows four main themes that are important for effective preventive care. These themes are teamwork, working conditions and personal factors linked to staff and patients. Conclusions: The health personnel perceive multidisciplinary work, communication and clear roles as factors that can promote good work with pressure ulcer prevention. Other factors that were identified were that the care staff needed sufficient time as well as access to equipment as well as good knowledge and training.

Bakgrund Trycksår är en komplikation som kan uppstå när hud förskjuts mot underliggande vävnad i kombination med tryck. Anledningen tros bero på kunskapsbrist samt hög arbetsbelastning vilket kan resultera i ett lidande hos patienter som blir långliggande inom slutenvården. Syfte Syftet var att belysa åtgärder för att förebygga trycksår inom slutenvården. Metod Examensarbetet skrevs som en litteraturöversikt baserat på 20 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2017–2022. Artiklarna har granskats med stöd av granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Fribergs analysmodell användes vid tolkning och analysering av resultatet för litteraturöversikten. Resultat Det finns olika typer av trycksårförebyggande åtgärder för att förebygga trycksår. Några exempel är; riskbedömning, trycksårsförebyggande material, hudbarriär och kontextuella faktorer. För att åtgärderna ska utföras på ett adekvat sätt bör sjuksköterskor ha uppdaterad kunskap och utbildning inom området trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats Att göra riskbedömningar och använda SEM-skannern i tidigt skede hos patienter inom slutenvården kan ses som grunden för att tillämpa rätt trycksårsförebyggande åtgärd till varje unik patient. / Background Pressure ulcers is a medical complication which appears when skin shifts against underlying tissue whilst under pressure. The origin of pressure ulcers seems to be lack of knowledge and high workload in healthcare personnel. The result of which leads to suffering to patients in institutional care. Aim The purpose is to highlight measures for preventing pressure ulcers applicable in inpatientcare. Method This thesis was written as an literature review based off 20 scientific publications. The articles was obtained from databases PubMed and CINAHL and was published between 2017–2022. The publications has been reviewed using templates for qualitative and quantitative studies. Fribergs analyzing model was used when interpreting and analyzing the result. Results There are different types of measures to prevent pressure ulcers in institutional care. Some of them are; risk assessment, pressure relieving material, skin barriers but also contextual factors. To ensure the adequate of the preventive measurements the caregivers should have updated knowledge and education in the subject. Conclusions The use of risk assessments and SEM-scanning of patients in institutional care in an early stage is the foundation for choosing the right preventing measurements and treatment to each and every patient.