Bakgrund: Trycksår definieras som ett sår orsakat av ett konstant tryck mot hudytan och som resulterar i skada av hud och underliggande vävnad. Sjuksköterskors kunskap om förebyggande faktorer är av vikt för att kunna utföra riskbedömningar och förebygga uppkomsten av trycksår. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder som förebygger uppkomsten av trycksår. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie med två kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar som granskades med en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen frambringande sex olika teman: Kunskap och kontinuerlig utbildning, riskbedömning av patient, mobilisering och positionering av patient, resurser och tillgänglig utrustning, kommunikation och samarbete i team, patient och anhörigbildning. Konklusion: Sjuksköterskor behöver kontinuerligt utveckla sin kompetens inom evidensbaserade trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder för att kunna vara steget före i vården i allmänhet. Det krävs ett multidisciplinärt och tvärprofessionellt samarbete tillsammans med tydlig kommunikation samt patient och anhörigutbildning för att tillhandahålla en god trycksårsförebyggande omvårdnad av hög kvalitet. / Background: A pressure ulcer is defined as a wound caused by constant pressure against the skin's surface and resulting in damage to the skin and underlying tissue. Nurses' knowledge of preventive factors is of importance to be able to carry out risk assessments and prevent the occurrence of pressure ulcers. Purpose: The purpose was to describe nurses' nursing measures that prevent the occurrence of pressure ulcers. Method: The study was conducted as a general literature study with two quantitative and six qualitative scientific articles that were reviewed with a content analysis. Results: The content analysis produced six different themes: Knowledge and continuous education, patient risk assessment, patient mobilization and positioning, resources and available equipment, communication and collaboration in teams, patient and family education. Conclusion: Nurses needs to continuously develop competence in evidence-based pressure ulcer prevention nursing measures in order to be one step ahead in care in general. A multidisciplinary and interprofessional collaboration together with clear communication and patient and relative education is required to provide good pressure ulcer prevention care of high quality.

Bakgrund: Med dagens välutbildade vårdpersonal och den evidensbaserade sjukvård som bedrivs, är det anmärkningsvärt att något så basalt som trycksår fortfarande förekommer inom vården. Syfte: Att belysa patienters och vårdtagares erfarenheter av hur trycksår påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvägagångssätt innehållande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade på WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, självständighet och sociala förhållanden. Konklusion: Patienter och vårdtagare med trycksår upplevde en negativ påverkan på sin existens, med en generellt sämre livskvalitet som följd. / Background: With today's highly trained health professionals and the evidence-based healthcare provision, it is remarkable that something as basic as pressure ulcers still occur in health care. Aim: To highlight patients' and care receivers' experiences of how pressure ulcers affect the quality of life. Method: Literature review was conducted with a partly systematic approach containing ten articles of quantitative and qualitative nature peer-reviewed after a standard protocol. Results: From the patients' experiences revealed four themes and related sub-groups based on WHO’s definition of quality of life: physical health, mental health, independence and social relationships. Conclusion: Patients and care receivers with pressure ulcers experienced a negative impact on their existence, with a generally poorer quality of life.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som bidrar samt hindrar från att göra en riskbedömning och vårdplan angående trycksår. Vidare undersöker studien även sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som gör att vårdplanen följs eller inte. Trycksår är ett smärtsamt onödigt lidande, kostar mycket pengar, kan förlänga vårdtiden men kan undvikas med hjälp av preventiva åtgärder. En viktig del i att undvika trycksår är att det görs en riskbedömning och en väl ifylld vårdplan som sedan efterföljs. Under 2012 har det visat sig att 16.1% av Sveriges regioner och landstings patienter har trycksår. Detta är en liten förbättring jämfört med 2011 men det finns fortfarande saker jobba med. Metoden som har använts är kvalitativ intervjumetod och åtta sjuksköterskor har intervjuats på varierade avdelningar vid Lasarettet i Ystad. Resultatet visade att det är flera olika faktorer som påverkar sjuksköterskan i det dagliga arbetet, resultatet finns presenterat under två frågeställningar, riskbedömning samt vårdplan. Under rubriken riskbedömning tas faktorer som klinisk blick, mänsklig faktor, plikt/vilja, riktlinjer, tid, brister med riskbedömningsinstrumentet och rutiner upp. Att vårdplanen följs eller inte följs upplevs bero på faktorer som: kommunikation, plikt/vilja, tid samt rutiner. / This study is a qualitative interview study with the aim to investigate nurses' perception of the factors that contributes or prevents from making a risk assessment and care plan regarding pressure ulcers. Furthermore, the study also examines the nurse's perception of the factors that make the care plan followed or not. Pressure ulcer is a painful unnecessary suffering, costs a lot of money, can prolong hospital stay, but can be avoided by preventive actions. An important part of preventing pressure ulcers is to make a risk assessment and a well filled-care plan which then needs to be followed. In 2012, it has been shown that 16.1% of Sweden's regions and county patients has pressure ulcers. This is a slight improvement from 2011 but there are still things to work on. The method used is qualitative interview method and eight nurses were interviewed on varied departments of Ystad Hospital. The results showed that there are several factors that affect nurses in their daily work. The result is presented in two framings of questions, risk assessment and care plan. Under the heading risk factors the result presents factors as: clinical judgment, human factor, duty / will, guidelines, time, flaws in the risk assessment instruments and routines. If the care plan is followed or not followed is perceived to be due to factors such as: communication, duty / will, time and routines.

Pressure ulcers cause a lot of patients unnecessary suffering. This suffering could be decreased through improved knowledge about prevention, so that pressure ulcer will not appear. The purpose with this review was to study how nurses assess risk and prevent pressure ulcer, and to study how nurses use available knowledge. The method consisted of searches in databases and searching trough references. Our result is based on ten articles, qualitative, quantitative and reviews. The result shows that nurses seldom assess risks systematical with risk assessment scale, although this is recommended in the guidelines. Nurses knowledge about the guidelines and new science are seldom updated. The conclusion was that implication of systematical risk assessment with the Norton scale according to the Swedish guidelines, and by using Virginia Hendersons theory about fundamental caring could prevent pressure ulcer. / Trycksår orsakar många patienter onödigt lidande. Detta lidande skulle kunna minska genom ökad kunskap och användning av förebyggande insatser så att trycksår inte uppkommer. Syftet med litteraturstudien var att studera sjuksköterskors riskbedömning och preventiva åtgärder mot trycksår, samt att ta reda på hur sjuksköterskor använder den kunskap som finns. Metoden innefattade databassökning samt manuell sökning via referenser. Tio artiklar, kvalitativa, kvantitativa och litteraturstudier granskades och ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor sällan riskbedömer patienter systematiskt med riskbedömningsinstrument, trots att detta rekommenderas i riktlinjerna. Sjuksköterskors kunskap om riktlinjer och ny forskning är sällan uppdaterad. Slutsatsen blev att införandet av systematisk riskbedömning med hjälp av Nortonskalan enligt de svenska riktlinjerna, samt tillämpning av Virginia Hendersons tankar om grundläggande omvårdnad skulle kunna förebygga trycksår.

Trycksår medför lidande för patienten, förlängd vårdtid och ökade ekonomiska kostnader för samhället. Ett första led i prevention och behandling av trycksår är riskidentifiering och bedömning av nyinskrivna patienter, patienter vars tillstånd har förändrats under vårdtiden samt patienter som skrivs ut från sjukhuset. Syftet med denna studie har varit att undersöka följsamheten avseende användande av modifierad Nortonskala för riskbedömning av trycksår på UMAS. Statistik från tre kliniker på UMAS har sammanställts och granskats. Resultatet visar att patienter i hög grad inte riskbedöms vid in- och utskrivning. Vårdplan för riskpatienter startas inte heller i den utsträckning som det är föreskrivet. Slutsatsen är att det behövs mer kunskap om varför föreskrifter inte följs och vad det är som gör att sjuksköterskan påverkas negativt till att riskbedöma patienter. / Pressure sore causes suffering to the patient, extended time of caring and increased economical costs to the community. The front rank of prevention and treatment of pressure sores are riscidentification and judgement of newly admitted patients, patients whos condition has changed during the time of care and patients who are submitted from the hospital. The aim of the study has been to examine the flexibility regards to the use of modified Nortonscale with riscidentification of pressure sore at UMAS. Statistics from three clinics at UMAS has been compiled and scrutinized. The results shows that patients in a large extention does not get judged neither when arriving to the ward or leaving it. A plan of caring for the riscpatients are not opened to the extention as it is prescribed. The conclusion is that it is needed a lot more knowledge about why the injunctions are not followed and what it is that effects the nurse negatively to riscidentify patients.

Bakgrund: trycksår är ett stort problem bland ryggmärgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksår upplever minskad livskvalitet samt att tillståndet hindrar dem att återfå självständighet och normalitet efter SCI. De upplevde även att trycksår begränsade dem i sociala sammanhang men också att socialt stöd bidrog till minskat känslomässigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksår påverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PSYCinfo. Artiklarna granskades utifrån bedömningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: fyra teman ligger till grund för resultatet; begränsningar i socialt deltagande, påverkan på arbetssituationen, att fungera som familj, intima relationer. Fynden från artiklarna visade att trycksår överlag påverkar SCI personer i sociala sammanhang på olika sätt, vare sig det gäller i interaktion med vänner, familj eller i relationer. Det går i den här studien att se att personers sociala nätverk blir lidande tillexempel på grund av trycksårsprevention, sjukhusbehandling och den psykiska inverkan som trycksår har på dessa personer. Slutsats: det finns en tydlig vilja hos SCI personer att bevara det sociala livet. De försöker leva ett liv som inte påverkas av de begränsningar som trycksår medför. Sjuksköterskans roll är att aktivt delta i vården med att finna yttre resurser samt att lyfta fram inre resurser hos personen. Detta leder till ökad självständighet och kunskap som i sin tur ökar välbefinnandet. / Background: pressure ulcers are a major problem among spinal cord injured (SCI, spinal cord injury) individuals and causes great suffering. Studies have shown that SCI persons with pressure ulcers experience a reduced quality of life and the condition prevents them to regain independence and normality after SCI. They also felt that pressure ulcers confined them in a social context, but also that social support contributed to decreased emotional distress. Objective: The objective is to describe how pressure ulcers effects SCI individuals in social contexts. Method: the study was a literature review. The literature searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Articles were reviewed by the assessment model for qualitative and quantitative studies. Results: the result is based on four themes; restrictions in social participation, impact on the work situation, to act as family, intimate relationships. The overall findings from the study shows that pressure ulcers generally effects SCI individuals in social contexts in different ways, whether it’s in interaction with friends, family or in relationships. It is possible in this study to ensure that people's social networks are suffering, for example, because of pressure ulcer prevention, hospital treatment and the psychological impact that pressure ulcers have on these people. Conclusion: there is a clear desire to preserve social life. SCI people are trying to live a life that is not affected by the restrictions sores causes. The nurse's role is to actively participate in the care of finding external resources and to highlight inner resources of the person. This leads to increased independence and knowledge, which in turn improves well-being.

Trycksår är en alltför vanlig komplikation hos äldre och ryggmärgsskadade patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om näringsdrycker kan användas för att förbättra läkningen av trycksår. Metoden var en modifierad version av Axelssons modell för litteraturstudier. Sökning i PubMed, CINAHL och Cochrane Library utfördes och gav tio kvantitativa artiklar. Studierna visade att olika näringsämnen påverkade trycksårsläkningen i olika grad. Främst visade det sig att näringsdrycker innehållande arginin, zink och vitamin C påskyndade trycksårens läkning och hade effekt även på icke malnutrierade patienter. Studierna visade stöd för att omvårdadspersonal kan använda näringsdryck som omvårdnadsåtgärd till patienter med trycksårsproblematik. / Pressure ulcers are an all too common complication among elderly patients and patients suffering from spinal cord injury. The purpose of this literature review was to study if oral nutritional supplements can be used to improve pressure ulcer healing. The method used was a modified version based on Axelssons model for literature reviews. Search in PubMed, CINAHL and Cochrane Library were conducted and resulted in ten quantitative articles. According to the articles different nutritional contents had different impacts on pressure ulcer healing. Major findings were that oral nutritional supplements containing arginine, zinc and vitamin C had a positive correlation with improved pressure ulcer healing and that this effect was also present in non-malnourished patients. According to the articles there is support for nursing staff to use oral nutritional supplements as a nursing intervention when treating patients suffering from pressure ulcers.

Bakgrund: Trycksår är en skada i huden eller närliggande vävnader som kan uppstå på grund av tryck. En journalgranskning utförd i Sverige mellan 2013 och 2019 redovisar de vanligaste vårdskador, där trycksår motsvarar cirka 8% av de rapporterade sjukhusförvärvade skadorna. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad, där trycksårsprevention är en del av det förebyggande arbetet inklusive riskbedömning och hudbedömning. Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår inom slutenvården.Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design baserade på̊ tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna var PubMed och Cinahl.Huvudresultat: Utifrån resultaten identifierade författarna tre huvudteman: bristande kunskap och kontinuerligfortutbildning, upplevelse av tidsbrist och hög arbetsbelastning och kommunikation och teamarbetet. En gemensam upplevelse bland sjuksköterskorna var bristen på kunskap inom preventiva arbetet mot trycksår, inklusive hudbedömning, riskbedömning och dokumentation. Många sjuksköterskor förklarade att de befann sig i en miljö där de mötte konkurrerande prioriteringar, tidsbegränsningar och begränsade resurser som hindrade förebyggande åtgärder. Sjuksköterskorna upplevde att muntlig kommunikation genom rapportering var avgörande för att effektivt kunna förebygga trycksår.Slutsatsen: De flesta studierna visade att sjuksköterskor upplevde de förutsättningar som behövs för ett preventivt arbete var begränsande. De betonar vikten av att öka kompetensen, främja god kommunikation och samarbete för att utföra preventionsarbetet mot trycksår. / Background: Pressure ulcers are injuries to the skin or adjacent tissues that can occur due to pressure. A journal review conducted in Sweden between 2013 and 2019 reports the most common healthcare-acquired injuries, where pressure ulcers account for approximately 8% of the reported cases. The nurse's area of responsibility is nursing, where pressure ulcer prevention is part of the preventive work which includes risk assessment and skin assessment. Objective: The aim of this study was to describe nurses' experiences in preventing pressure ulcers in inpatient care.Method: A literature review with a descriptive design based on ten scientific articles with a qualitative approach. The databases used in the search for the included articles were PubMed and Cinahl.Main result: Based on the results, the authors identified three main themes: lack of knowledge and continuous training, experience of lack of time and high workload and communication and teamwork. A common experience among the nurses was a lack of knowledge in preventive work against pressure ulcers, including skin assessment, risk assessment, and documentation. Many nurses explained that they were in an environment where they faced competing priorities, time constraints, and limited resources that hindered preventive measures. The nurses felt that verbal communication through reporting was crucial for effectively preventing pressure ulcers.conclusion: Most of the studies showed that nurses perceived the conditions necessary for prevention were limited. They emphasize the importance of increasing competence, promoting good communication, and fostering collaboration to carry out pressure ulcer prevention effectively.

Sjuksköterskans roll inom vården är bland annat att främja patientsäkerheten och förebygga vårdskador inklusive trycksår. Trycksår som utvecklas under vårdtiden får allvarliga konsekvenser för patienten, vårdgivaren och hälso- och sjukvårdssystemet. Det finns tydlig forskning som visar hur trycksår kan förebyggas, men att trycksår ändå är ett stort problem på sjukhus idag. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevda utmaningar och barriärer vid trycksårsprevention på sjukhus. Tio artiklar har ingått i analysen och resultatet visar att de upplevda hindren var flerdimensionella och kunde vara organisationsrelaterade, sjuksköterskerelaterade eller patientrelaterade. Faktorer som hög arbetsbelastning, brist på utrustning, negativ attityd, bristande kunskap om förebyggande vård, bristande hälsotillstånd, patientmotstånd samt kunskapsbrist utgjorde barriärer för sjuksköterskans trycksårsförebyggande arbete. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att utmaningen och barriären finns på flera nivåer och att sjuksköterskans förebyggande åtgärder är av betydelse för att reducera risken att trycksår uppstår under vårdtiden. Dock krävs förekomsten av organisatoriska åtgärder där arbetsgivaren skapar bra förutsättningar för att både sjuksköterskan samt patienten ska kunna samverka till goda trycksårsförebyggande åtgärder.

Bakgrund: Trycksår ​​är en lokal skada på hud och den underliggande vävnaden. Patienterna inom vården riskerar att drabbas av trycksår ​​när patienterna är sängliggande, förlamade eller har nedsatt känsel. Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskorna bedömer risken för trycksår ​​hos patienter med nedsatt rörlighet. Patienter som drabbas av trycksår ​​inom vården kan drabbas av en vårdskada vilket kan orsaka ett onödigt lidande för patienter. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta trycksårsförebyggande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Tre tema framkom i resultatet: ”Arbetsmiljöns påverkan på det trycksårsförebyggande arbetet ”Behovet av kunskap och erfarenhet för att förebygga trycksår” och ”Att göra patienter och anhöriga delaktiga”. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. I resultatet framkom det olika faktorer som påverkar sjuksköterskors tryckårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta innefattar olika organisatoriska faktorer som erfarenheter av tidsbrist, daglig arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. otillräcklig kunskap och utbildning. Ökad kunskap och mer erfarenhet för sjuksköterskorna sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättring av korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och utökad kunskap om trycksår ​​upprätthållare sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tryckårsförebyggande vilket i sin tur minskar onödigt lidande för patienter och uppkomst av tryckår undviks inom vården. / Bakgrund: Trycksår ​​är lokaliserade skador på huden och underliggande vävnad. Patienterna inom vården riskerar att få trycksår ​​när patienterna är sängliggande, förlamade eller har nedsatt känsel. Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskor utvärderar risken för trycksår ​​för patienter med nedsatt rörlighet. Patienter som får trycksår ​​kan få vårdskador som kan orsaka onödigt lidande för patienterna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med trycksårsprevention inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genom att analysera kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Tre teman framkom: ”Arbetsmiljöns påverkan på trycksårsförebyggande arbete”, ”Behov av kunskap och erfarenhet för att förebygga trycksår” och ”Involvera patienter och anhöriga”. Resultaten visade på olika faktorer som påverkar sjuksköterskors trycksårsförebyggande arbete positivt och negativt. Detta inkluderade organisatoriska faktorer som upplevd tidsbrist, hög arbetsbelastning, otillräcklig kunskap och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården. och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården. och utbildning. Man fann att ökad kunskap och erfarenhet för sjuksköterskor sågs som positivt för att förebygga trycksår. Slutsats: Förbättrad korrigering och utformning av riktlinjer, utbildning och ökad kunskap om trycksår ​​upprätthåller sjuksköterskors erfarenhet av arbetstryckssårsprevention som minskar onödigt lidande för patienter och förekomst av trycksår ​​undviks i vården.