Bakgrund: Trycksår har varit känt sedan ca 2000 f.Kr. ändå kvarstår problemet. Det är idag ett utbrett problemområde inom vården då patienter ständigt drabbas av nya trycksår trots att välbeskrivna preventionsåtgärder och riktlinjer finns att tillgå. Främst drabbade är äldre, personer som har någon form av rörelsehinder, är sängliggande eller stillasittande stora delar av dygnet. Trycksår innebär ett stort lidande för den drabbade patienten, främst i form av konstant smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap om och deras attityd till trycksårsprevention. Metod: Detta är en allmän litteraturöversikt med sju artiklar av kvantitativt material, tre artiklar av kvalitativt material och en artikel av både kvantitativ och kvalitativt material. Resultat: Resultatet presenteras i fyra grupper/områden: Kunskap och utbildning, Erfarenhet, Attityder och Resurser. Sjuksköterskans trycksårspreventiva arbete kan hindras av bristande kunskap, otillräckliga resurser och attityd. För att kunskapen ska öka och kanske därutav attityden förändras, behövs mer utbildning inom området. Det krävs praktisk erfarenhet för att förstå innebörden av trycksårsprevention och för att kunna implementera sin kunskap i omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskans kunskap och attityd har betydelse för den omvårdnad som ges vid trycksårsprevention. Som sjuksköterska är det viktigt att ständigt söka ny kunskap och hålla sig uppdaterad med ny forskning. Det är även betydelsefullt att utveckla ett gott samarbete med övrig vårdpersonal och effektivt utnyttja tillgängliga resurser så att arbetet med trycksårsprevention förbättras och patienternas lidande vid trycksår förhoppningsvis minskar. Klinisk betydelse: Studiens resultat visar på att sjuksköterskans kunskap och attityd kan ha betydelse för den omvårdnad som ges vid trycksårsprevention. Då studien riktar sig till verksamma sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan den väcka tankar och funderingar hos läsaren. Detta kan få denne att reflektera över sin egen attityd gentemot trycksårsprevention. / Background: Pressure ulcers have been known since around 2000 BC but still the problem remains. There is today a broad area of concern within the health care system where patients are constantly affected by new pressure ulcers even though the well described prevention measures and guidelines are available. Mainly affected are elderly, people who have some form of physical disability, are bedridden or sedentary much of the day. With pressure ulcer comes a great suffering for the affected patient especially in form of constant pain. Purpose: To describe nurses' knowledge and their attitudes towards pressure ulcer prevention. Method: This is a literature review with seven articles with quantitative material, three articles with qualitative material and one article with both quantitative and qualitative material. Results: The results are presented under the headings: Knowledge and Education, Experience, Attitudes and Resources. Nurses' work with pressure ulcer prevention can be hindered by the lack of knowledge, insufficient resources and attitudes. For the nurses' knowledge to be increased and maybe thereby also a change of the attitudes, more education in the area is needed. It requires practical experience to understand the meaning of pressure ulcer prevention and to be able to implement the knowledge into the practice. Conclusion: Nurses' knowledge and attitudes are relevant to the care they gave to the patients regarding pressure ulcer prevention. As a nurse it is important to constantly seek new knowledge and keep current with the latest research. It is also important to develop a good working relationship with other health professionals and effectively use the available resources so that the work with pressure ulcer prevention can improve and that the suffering of patients with pressure ulcer hopefully will decrease. Clinical significance: Our results demonstrate that the nurse's knowledge and attitudes may be relevant when it comes to pressure ulcer prevention. This study is aimed to working nurses and nursing students and can give ideas and thoughts to the reader. And this can get them to reflect on their own attitudes towards pressure ulcer prevention.

Background: Wounds have existed at all times and have always been feared because of the risk of infection leading to prolonged bed rest, and risk of complications such as amputation and even in some cases death. Pressure ulcers are included in the group of secondary healing wounds, which means that they heal from the inside only after that the wound is filled by granulation tissue. As a nurse one of the main work assignments is to promote health and care by showing professional liability to meet the patient's needs. In this study, the focus will be to describe the challenges for nurses in Tanzania in preventing and early detection of pressure ulcers. Aim: To describe the challenges for nurses in Tanzania in preventing and early detection of pressure ulcers Method: A descriptive qualitative design was chosen for this study as the aim was to explore nurses’ experiences of preventing and early detection of pressure ulcers. A qualitative design is most suitable when the researcher seeks to understand the phenomenon under study. Results: There were indeed challenges for the nurses in preventing and early detect pressure ulcers. The findings could be divided into three sub-themes: a) Structural challenges and varying educational level among health care personnel, b) Insufficient resources – challenges and strategies, and c) Patients unable to pay for health care Discussion: The discussion addressed that education is one of the main strategies for preventing pressure ulcers and is not always a financial issue. Understaffed wards and patients that are not able to pay for healthcare are factors that are ongoing issues at a hospital financed by the government. It also addresses the frustration some nurses expressed towards the problem and often felt helpless concerning patients health.

På Sveriges akutmottagningar ökar vistelsetiden för varje år och väntan på vårdplats kan bli lång. Längre vistelsetider ökar risken för vårdskador såsom trycksår. Vårdskador innebär lidande för patienten, förlänger vårdtiden och leder till ökade kostnader för hälsooch sjukvården. Akutsjuksköterskans preventiva omvårdnadsarbete minskar onödigt lidande och för tidig död. Trots att trycksår till stor del går att förebygga har det varit svårt att minska dess förekomst. Syftet var att beskriva det trycksårspreventiva arbetet inom akutsjukvård samt belysa vilka faktorer som kan påverka utförandet av detta arbete. Som metod valdes litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO med sökord som bedömdes kunna svara på syftet. Sökningarna resulterade i att 20 vetenskapliga artiklar publicerade 2008-2017 inkluderades.  Bearbetningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier: Riskbedömning och dokumentation, Det trycksårspreventiva arbetet och Faktorer som påverkar trycksårsprevention. Resultatet visade på en varierad förekomst av trycksårsprevention inom akutsjukvård, där flera faktorer påverkar dess utförande. Trycksårspreventiva åtgärder reducerar andelen trycksår vilket talar för hur viktigt det är. Slutsatsen var att för ett lyckat implementeringsarbete om trycksårsprevention behöver personal erhålla kunskap och utbildning, ha nära tillgång till trycksårspreventiv utrustning och erhålla feedback på sitt arbete samt stöd från sjukvårdens ledning. / The waiting time at Sweden's emergency departments increases for each year. Longer stays increases the risk of near misses such as pressure ulcers. Near misses in the health care causes suffering for the patient, prolongs hospital stays and leads to increased costs for the health care system. The preventive work of the emergency nurse reduces unnecessary suffering. Although pressure ulcers are preventable, it has been difficult to reduce them. The aim was to describe the pressure ulcer prevention in acute care and to highlight the factors that may affect the performance of different measures. The chosen method was a literature review including 20 articles related to the aim and published 2008-2017. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The articles revealed three main categories: Risk assessment and documentation, Pressure ulcer preventive strategies, Factors affecting pressure ulcer prevention. The result showed a varied occurrence of pressure ulcer prevention in acute care, where several factors affect its occurrence. Preventive work reduces pressure ulcers, which proves how important it is. In conclusion a successful implementation of pressure ulcer prevention requires that staff need to receive knowledge and education, have close access to preventive instruments and receive feedback on their work and support from the healthcare management.

Bakgrund: Trycksår är uppkomsten av skada i huden eller vid underliggande vävnader som uppstår efter friktion, skjuvning och tryck. Trycksår klassificeras och delas in i olika stadier. Exempel på några riskfaktorer för utvecklingen av trycksår är bland annat immobilitet och undernäring samt hög ålder. Trycksår medför ett lidande för patienter och är något som skulle kunna förhindras om adekvata vårdåtgärder hade vidtagits. Syfte:  Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt med Fribergs där analysen inkluderade tolv studier, där tio av studierna var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor utmaningar till följd av bristande resurser som underbemanning och tid. Kunskapsläget hos sjuksköterskor visades vara lågt om trycksår. Dock visades möjligheter vid utökade kunskaper hos sjuksköterskor vid vård av trycksår. Slutsats: Det finns behov av organisatoriskt stöd för att sjuksköterskor ska få utökade kunskaper för att lindra lidandet hos patienter. / Background: After friction, shear, and pressure, a defect in the skin or underlying tissues manifests as a pressure ulcer. Different stages of pressure ulcer development are categorized. Malnutrition, immobility and high age are risk factors for pressure ulcers. Patients suffer from pressure ulcers, which is something that may have been avoided with proper care. Aim: The aim of this paper is to describe nurses' experiences in providing pressure ulcer patient care. Method: A literature review according to Friberg was conducted. Twelve qualitative and quantitative articles were analyzed. Ten of them were qualitative and two were quantitative. Results: Demonstrated that nurses faced difficulties as a result of a lack of resources, including time and inadequate staffing. It was shown that nurses' knowledge of pressure ulcers was lacking. However, opportunities arose as nurses' understanding of treating pressure ulcers expanded. Conclusion: Organizational support has shown to be required for nurses to expand further knowledge about pressure ulcer to help ease the suffering of patients.

Trycksår är en komplikation hos patienter med höftfraktur som ofta tillskrivs sängläge men som kan uppstå vid olika långvariga inaktivitet och belastningstillstånd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka eventuellt sambandet mellan nutrition och förebyggandet av trycksår hos patienter över 65 år med genomgången höftfraktur. En systematisk databassökning har skett i Pubmed och Cinahl. Denna studie genomfördes för att söka relevanta vetenskapliga artiklar och sju artiklar selekterades. Författarna fann att olika näringsämnen framförallt serumalbumin, arginin, zink, vitamin C kan påverka sårläkningsprocessen. Det visade att lågt serumalbumin och arginin kan leda till viktminskning, detta är en viktig riskfaktor som kan öka komplikationer hos äldre patienter. Serumalbumins betydelse hos patienter med trycksår är viktigt. / Pressure ulcers are a complication in patients with hip fracture often attributed to bed rest, but that can arise in various long-standing idle and load conditions. The purpose of this study was to investigate the possible relationship between nutrition and the prevention of pressure ulcers in patients over 65 with a hip fracture. A systematic database search has taken place in Pubmed and Cinahl. This study was conducted to find relevant scientific papers and seven articles were selected. The authors found that certain nutrients, particularly serum albumin, arginine, zinc, vitamin C can affect the wound healing process. It showed that low serum albumin and arginine are can lead to weight loss, this is an important risk factor that may increase complications in elderly patients. Serumalbumins significance in patients with pressure ulcers is important.

Syftet med denna studie var att klargöra eventuellt samband mellan nutrition och trycksår genom att söka svar på de tre frågorna: Har nutritionen någon betydelse för uppkomst och läkning av trycksår? Vilka näringsämnen behövs för att förhind-ra uppkomsten och främja läkningen av trycksår? Finns de något samband mellan malnutrition och/eller ätsvårigheter och trycksår? Metoden för denna litteraturstu-die innefattade systematisk databassökning och manuell sökning av artiklar från referenslistor. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskning i ämnet har analyserats och sammanställts. Resultatet presenteras i följande fyra tema: Nutri-tionens betydelse, energiintagets betydelse, vitaminers och mineralers betydelse samt bifynd. Analysen indikerar på samband mellan förbättrad nutrition och både minskad incidens och förbättrad läkning av trycksår. / The purpuse of this study is to elucidate the relationship between nutrition and pressure ulcer by seeking the answers to the following three questions: Does nutri-tion have any implication on the appearance and healing of pressure ulcers? What nutrients are needed to prevent appearance and promote healing of pressure ul-cers? Is there a connection between malnutrition and/or eating-difficulties and pressure ulcers? The method for this literature review consisted of a systematic searches in databases and searching through references. Ten scientific quantitative research articles in this subject have been analysed and concluded. The result is presented in four themes: The significance of nutrition, the significance of energy intake, the significance of vitamins and minerals and sub findings. The result of this analysis shows a connection between improved nutritional status and both lower incidence and improved healing of pressure ulcers.

Äldre patienter med höftfraktur löper pga hög ålder och immobilitet en ökad risk att utveckla trycksår. Detta skapar onödigt mänskligt lidande och ökade samhällskostnader. Många trycksårsfall kan undvikas om preventiva åtgärder sätts in i ett tidigt skede. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor kan förebygga trycksår hos ovannämnda patientgrupp. Metoden är baserad på en litteraturstudie med sökning i flera databaser. Tio artiklar, kvalitativa och kvantitativa och litteratur har bearbetats och ligger till grund för resultatet. Resultatet visar på sju preventiva åtgärder som sjuksköterskor kan göra för att förebygga uppkomsten av trycksår hos patienter med höftfraktur. Slutsatsen är att trycksårprevention är ett område som kräver preventiva åtgärder och kan underlättas genom ett samarbete mellan olika yrkeskårer och en god utbildningsnivå hos sjuksköterskor. / Elderly patients with hip fracture are because of their high age and immobility a group with a high risk for developing pressure ulcers. This brings unnecessary human suffering and increased costs for society. Many pressure ulcers could be avoided with an early prevention. The aim of this review was to study how nurses are able to prevent pressure ulcers in this group of patients. The method is a literature review that consisted of searches in several databases. The result is based on ten articles, qualitative, quantitative and reviews. The result shows seven different preventive measures that nurses can do to prevent pressure ulcers among patients with hip fracture. The conclusion is that pressure ulcer prevention is an area that demands preventive measures. The study has identified seven measures that facilitates with co-operation between the different professions and an adequate education among nurses.

Bakgrund: Trycksår är en vård skada som orsakar stort lidande för patienter.Dessutom är trycksår en signifikant markör för mortalitet. Mer än var femtepatient som vårdas på sjukhuset har trycksår. Det finns en rad förebyggandeåtgärder för att minska uppkomsten av trycksår. Det är sjuksköterskansprofessionella ansvar att arbete preventivt mot trycksår för att minska patientenslidande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskorerfarenheter av att arbeta med förebyggande åtgärder mot trycksår inomslutenvård. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats användes för dennalitteraturstudie. Artiklarna hämtades från två databaser, alla med inriktning påomvårdnad. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem kategorier. De fem kategorierna var:organisatoriskt stöd, preventivt arbete, betydelsen av patientdelaktighet,samverkan i team och faktorer som kan hindra trycksårsprevention. Konklusion: Trycksår är förebyggbar och ställer krav på sjuksköterskan utbildningoch erfarenhet för att arbeta preventivt. För att identifiera patienter med hög riskför uppkomst av trycksår tillämpas olika riskbedömningsinstrument. Samverkanmed olika professioner samt patientdelaktighet behövs med förutsättning förbättre och säker vård. Det var av stor vikt att ha kunskap om hur sjuksköterskornaerfar det trycksårsprevention arbete för att kunna ha en förståelse om eventuellaförbättringar som behövs och därigenom sjuksköterskor ska kunna ge en säkervård. / Background: Pressure ulcers are a healthcare injury that causes great suffering topatients. In addition, pressure ulcers are a significant marker of mortality. Morethan one in five patients cared for at the hospital has pressure ulcers. There arevarious preventative measures to reduce the occurrence of pressure ulcers. It is thenurse's professional responsibility to work preventively against pressure ulcers toreduce the patient's suffering. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences ofworking with preventive measures against pressure ulcers in hospitals. Method: Ten qualitative scientific articles were used for this literature review. Thearticles were located using two databases, all focusing on nursing. The articleswere analyzed using content analysis. Result: The result consisted of five categories, organizational support, Preventivework, the importance of patient participation in care, collaboration in teamworkand factors that can prevent pressure ulcer prevention. Conclusion: Pressure ulcers are preventable and require the nurse's education andexperience to work preventively. To identify patients with a high risk ofdeveloping pressure ulcers, various risk assessment instruments are applied.Collaboration with different professions and patient participation is needed withthe condition for better and safer care. It was of great importance to haveknowledge of how the nurses experience the pressure ulcer prevention work to beable to have an understanding of any improvements that are needed and therebynurses to be able to provide safe care

Bakgrund: Trycksår är en skada på hud eller vävnad som uppstår genom tryck och/eller skjuv. Det finns många faktorer som ökar risken för trycksår. Såren kan skapa lidande för patienter både fysiskt och psykiskt vilket förlänger återhämtning och vårdtid. Sjuksköterskan ansvarar för att bjuda in patienter och anhöriga till delaktighet för att utföra en god och säker omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling och/eller trycksårsprevention. Metod: Allmän litteraturöversikt användes som design där 10 kvalitativa originalstudier hittades i databaserna PubMed, Psycinfo och CINAHL. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Fribergs fyra-stegs analysmetod. Teoretisk referensram som valdes till arbetet är Katie Erikssons omsorgsteori.  Resultat: Fyra huvudkategorier samt fem underkategorier identifierades. Både positiva och negativa upplevelser om delaktighet framkom. Positiva upplevelser av delaktighet förekom vid personcentrerad vård där utbytet av information och kunskap var ömsesidigt. Det som påverkade patienternas delaktighet negativt var smärta och bristande kunskap hos både patienter och vårdpersonal. Faktorer som ansågs lindra lidandet och hade positiv inverkan på delaktighet var ett gott bemötande från personalen, med fokus på personcentrering och tillgång till adekvat information.  Slutsats: Patienter har olika upplevelser av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling. Delaktigheten är beroende av att patienten förses med efterfrågad information och kunskap samt att vården personcentrerad. Personalen måste besitta specifik kunskap för att möjliggöra patientens delaktighet i vården. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en bredare kunskap om området. / Background: A pressure ulcer is an injury to skin or tissue that occurs through pressure and/or shear. There are many factors that increase the risk of pressure ulcers. The wounds can create suffering for patients both physically and psychologically, which prolongs recovery and treatment time. The nurse is responsible for inviting patients and relatives to participate in order to perform good and safe nursing care. Aim: To examine patients' experience of participation in their own pressure ulcer treatment and/or pressure ulcer prevention.  Method: General literature review was used as design where ten qualitative original studies were found in the databases PubMed, Psycinfo and CINAHL. The quality review was carried out using SBU's review template and then analyzed according to Friberg's four-step analysis method. The theoretical frame of reference chosen for the work is Katie Eriksson's theory of care. Result: Four main categories and five subcategories were identified. Both positive and negative experiences of participation emerged. Positive experiences of participation occurred in person-centred care where the exchange of information and knowledge was mutual. What negatively affected patients' participation was pain and a lack of knowledge on the part of both patients and healthcare staff. Factors considered to alleviate suffering and have a positive impact on participation were good treatment from staff, focusing on person-centredness and access to adequate information. Conclusion: Patients have different experiences of participation in their own pressure ulcer treatment. Participation is dependent on the patient being provided with the requested information and knowledge and the care being person-centred. The staff must possess specific knowledge to enable the patient's participation in care. In the future, more studies should be carried out to gain a broader knowledge of the area.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med trycksår har olika upplevelser av att leva med trycksår, vårdas med trycksår och faktorer som påverkar patienters delaktighet i det förebyggande och vårdandet av trycksår. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med trycksår. Metod: En allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde brist på resurser, hög arbetsbelastning och tidsbrist som verkar som ett hinder i vårdandet av patienter med trycksår. Bristande kompetens var även befintlig bland sjuksköterskor och patienter vilket även påvisades som ett hinder i vårdandet. Bristande samarbete bland sjuksköterskor och patienter resulterade i en bristfällig följsamhet hos en del patienter vilket även påverkade vårdandet av patienter negativt. Slutligen påvisades även en emotionell påverkan hos en del sjuksköterskor i vårdandet av patienter med trycksår. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde flertal hinder i vårdandet av patienter med trycksår, i och med detta bör riktlinjer, arbetsförhållanden och utbildning kring vården relaterad till trycksår ses över för att möta dessa hinder och säkerställa en mer patientsäker vård. / Background: Previous research shows that patients with pressure ulcers have different experiences of living with pressure ulcers, being cared for with pressure ulcers and factors that affect patients' participation in the prevention and care of pressure ulcers. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences with caring for patients with pressure ulcers. Method: A general literature review where eight qualitative articles and four quantitative articles were analyzed. Results: The results showed that nurses experience a high workload and a lack of time and resources that acts as an obstacle in the care of patients with pressure ulcers. A lack of competence and knowledge was also existing among nurses and patients, which was also shown as an obstacle in caring of patients with pressure ulcers. Lack of cooperation among nurses and patients resulted in a lack of adherence among some patients, which also negatively affected the care of the patients. Finally, an emotional impact was also demonstrated by some nurses in the care of patients with pressure ulcers. Conclusions: It transpired that nurses experience several obstacles in the care of patients with pressure ulcers and as a result, guidelines, working conditions and education regarding pressure ulcer care should be reviewed to meet these obstacles and ensure more patient-safe care.