Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada som orsakar stora problem inom hälso- och sjukvård, onödigt lidande för patienter och leder till höga kostnader för samhället. Preventiva åtgärder skulle kunna förebygga detta, vilka kan kombineras i åtgärdsprogram.   Syfte: Syftet var att undersöka effekten av olika åtgärdsprogram för trycksårsprevention, samt identifiera vilka komponenter som ingår i ett effektivt åtgärdsprogram.   Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvantitativa artiklar med randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell design. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt. Katie Erikssons teori om vårdlidande användes som teoretisk referensram.   Resultat: Majoritet av inkluderade studiers åtgärdsprogram resulterade i effekt på andel sjukhusförvärvade trycksår, preventiva åtgärder, patienters delaktighet och egenvård samt kunskap hos vårdpersonal. Åtgärder som förekom i samtliga effektiva åtgärdsprogram var: riskbedömning, hudbedömning, tryckavlastande underlag, lägesändring, hudvård och adekvat nutrition. Komponenter som flertalet åtgärdsprogram dessutom använde var: skin champions, familjemedverkan och multiprofessionell samverkan. Enskilda åtgärdsprogram använde följande komponenter: mobilapplikation, foto och uppladdning i journal, orsaksanalys och algoritmer som beslutsstöd.   Slutsats: Trycksår är en vårdskada som kan undvikas med preventiva åtgärder. Åtgärdsprogram bestående av grundläggande åtgärder som: riskbedömning, hudbedömning, tryckavlastande underlag, lägesändring, hudvård och adekvat nutrition har påvisats ha god effekt för trycksårsprevention. Åtgärdsprogram med signifikant reducering av andel sjukhusförvärvade trycksår hade antingen effektiviserat och ökat frekvensen av dessa åtgärder eller kombinerat dem med ytterligare åtgärder.   Nyckelord: Trycksår, prevention, åtgärdsprogram, lidande / Background: Hospital acquired pressure ulcers are common and that cause major problems in health and medical care, unnecessary suffering for patients and leads to high costs in the society. Preventive measures could prevent this, which can be designed in bundles.   Aim: The aim was to investigate the effect of various bundles for pressure ulcer prevention, and to identify which components are part of an effective bundle.   Method: Literature review based on ten quantitative articles with randomized controlled trial (RCT) or quasi-experimental design. Article search was made in the databases Pubmed and Cinahl as manually. Katie Eriksson’s theory of care suffering was used as a theoretical frame of reference. Results: The majority of the bundles of the included studies resulted in an effect on the proportion of hospital acquired pressure ulcers, preventative measures, patient involvement and self-care, and knowledge among healthcare professionals. Measures that were included in all effective bundles were: risk assessment, skin assessment, pressure relieving surfaces, repositioning, skincare and adequate nutrition. Additional components that most of the bundles used were: skin champions, family involvement and multiprofessional collaboration. Some bundles used the following components: mobile application, photo and upload in journal, cause analysis and algorithms as decision support.   Conclusion: A pressure ulcer is an adverese event that can be avoided with the adequate preventive measures. Bundles consisting of basic measures such as: risk assessment, skin assessment, pressure relieving surfaces, repositioning, skincare and adequate nutrition have been shown to have a good effect for pressure ulcer prevention. Bundles with a significant reduction in the proportion of hospital acquired pressure ulcers had either made them more effective and increased the frequency of these measures or combined them with further measures   Keywords: Pressure ulcer, prevention, bundles, suffering

Bakgrund Trycksår orsakar ett lidande hos patienter och medför stora samhällskostnader. Sjuksköterskors kunskap avseende omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår upplevs vara bristande. Syfte Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår på sjukhus. Metod En litteraturöversikt som framställts genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. 15 artiklar analyserades varav tolv av dessa artiklar är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier; kunskap, teamarbete, organisation och tidsbrist. Resultatet visar att dessa fyra faktorer påverkar omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår på sjukhus. Slutsats Kunskap, teamarbete och organisation är grundläggande för omvårdnadsåtgärder vid prevention av trycksår på sjukhus. Tidsbrist har en negativ påverkan på implementeringen av omvårdnadsåtgärder. / Background Pressure ulcers cause suffering in patients and major social costs. Nurses' knowledge of factors affecting nursing care of pressure ulcer prevention in hospitals is perceived as lacking. Aim To describe factors affecting nursing care of pressure ulcer prevention in hospitals. Method A literature review produced by searches in the databases CINAHL and PubMed. 15 articles were analyzed, of which twelve of these articles are quantitative and three are qualitative. Results The result are presented in four categories; knowledge, teamwork, organisation and lack of time. The results shows that these four factors are affecting nursing care in the prevention of pressure ulcers in hospitals. Conclusion Knowledge, teamwork, organisation are essential for nursing care in the prevention of pressure ulcers in hospitals. Lack of time has a negative impact on the implementation of nursing care.

Malnutrition är en viktig faktor för utvecklande av trycksår. Äldre personer har samma behov av vitaminer och mineraler som yngre, men ofta en mindre aptit. Detta betyder att matens näringstäthet behöver vara hög för att täcka behoven. Fett, kolhydrater och proteiner är energigivande näringsämnen som behövs för kroppens grundläggande funktioner och som ger energi åt sårläkningen. Som omvårdnadsansvarig måste sjuksköterskan vara medveten om vad som påverkar risken att utveckla trycksår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska uppkomst och påskynda läkning. Genom att identifiera de patienter som löper stor risk att drabbas av malnutrition och trycksår kan patientlidande minskas och välbefinnande ökas. Syftet med uppsatsen är att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att främja patientens näringsintag och därmed befrämja läkning och minska risken för trycksår hos äldre. Studien är en litteraturöversikt där elva vetenskapliga litteraturöversikter har granskats, brutits ner till olika kategorier och sedan satts ihop till en ny helhet. I uppsatsen redovisas hur sjuksköterskan kan identifiera de patienter som är eller riskerar att bli undernärda och hjälpa patienten till en bättre aptit. För att underlätta vid måltider behöver patienten ha tillgång till de rätta hjälpmedlen och hjälp ska erbjudas. Vid problem att tugga eller svälja kan matens konsistens anpassas för att underlätta för patienten. Näringsdrycker har visat sig minska uppkomsten och påskynda läkningen av trycksår och kan hjälpa patienter med bristande intag av näringsämnen att täcka sitt kaloribehov. Det råder tveksamheter om ansvaret för kost och nutrition ingår i hälso- och sjukvård lagens ”rätt till god hälso- och sjukvård”, eller i socialtjänstlagens ”god omsorg”. Detta kan kanske vara en av anledningarna till att kosten är så pass lågt prioriterad inom äldrevården, och inte är ordentligt integrerad i riktlinjerna för behandlig av trycksår. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund : Det finns ett fastställt samband mellan undernäring och trycksårsutveckling. Förekomsten av undernäring bland patienter inom slutenvården har ökat de senaste åren trots att riskbedömningsinstrument finns i organisationerna. Trycksår är fortsatt en av de vanligaste vårdskadorna med en bristande patientsäkerhet och en negativ påverkan på patientens livskvalitet. Syfte : Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors arbete med förebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring. Metod : Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och Pubmed publicerade mellan år 2008 –2018. 19 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till resultatet. Resultat : Sjuksköterskor förefaller ha en positiv attityd till förebyggande åtgärder mot trycksår och undernäring medan kunskapsnivån var generellt låg. Sjuksköterskorna skattade den egna kliniska bedömningen högt och upplevde att tidsbrist, hög arbetsbelastning och svårt sjuka patienter utgjorde hinder för fullgod tillämpning av förebyggande åtgärder. Det framkom organisatoriska brister för ett adekvat nyttjande och implementering av riskbedömningsinstrument. Avsaknaden av riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet kunde resultera till en bristande patientsäkerhet med onödigt lidande och förlängd vårdtid. Slutsats : I resultatet framgår att majoriteten av sjuksköterskorna värderar nutritionen högt i det förebyggande och behandlande trycksårsarbetet men kunskapsnivån och tillämpningen av åtgärder var generellt låg. Införande av behandlingsriktlinjer kan leda till en ökad kunskap och implementering av trycksårsbehandling och nutritionsvård i det kliniska arbetet. / Background: There is an established correlation between malnutrition and development of pressure ulcers. The incidence of malnutrition among patients has increased in recent years despite that risk assessment instruments exist in the organisations. Pressure ulcers remain one of the most common adverse event with a negative impact on the patients ’ quality of life and lack of patient-safety. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ work on preventive measures against pressure ulcers and malnutrition. Method: The study was conducted as a literature review including 19 articles, published between 2008-2018, with quantitative, qualitative and mixed-methods approaches. Searches were made in the PubMed and CINAHL databases. The articles were quality-reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: : Nurses appear to have positive attitudes to preventive measures towards pressure ulcers and malnutrition while the level of knowledge was generally low. Nurses valued their own clinical judgement high and felt that lack of time, high workload and severely ill patients constituted obstacles to adequate application of preventive measures. Organisational shortcomings emerged for the adequate use and implementation of risk assessment instruments. Lack of guidelines and work routines for preventive work could result in a deficient patient safety. Conclusion: The results show that the majority of nurses value nutrition in the preventive work but the level of knowledge and the application of measures were generally low. Introduction of guidelines could lead to increased knowledge and implementation of pressure ulcers and nutritional treatment in clinical work.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med preventiva åtgärder vid trycksårs uppkomst samt vilka omvårdnadsåtgärder som ges till patienter som utvecklat trycksår. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl med sökorden nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, intervention. Endast artiklar från år 2003- mars 2008 användes i studien. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes, dessa artiklar granskades utifrån två modifierade granskningsprotokoll. Resultatet påvisade variationer av dessa preventiva insatser som sjuksköterskor använde sig av. Att tillföra kosttillskott som vitamin C, zink och proteiner som ett komplement till den vanliga sjukhusmaten visade ett positivt gensvar för läkning av trycksår. Tryckavlastning i form av tryckreducerande madrasser, vändscheman, speciella sittdynor, riskbedömningsinstrument i datasystem samt sjuksköterskornas kliniska blick används i hög grad till patienter som befann sig i riskzonen för att utveckla trycksår samt till patienter som hade utvecklat trycksår.</p> / <p>The aim of this literature review was to describe how nurses´ work with preventive measures for pressure ulcer and method of treatments to patients who have developed pressure ulcer. Scientific articles were searched for in Medline via Pubmed and Cinahl data base using the search terms: nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, and intervention. Only articles that were published January 2003 to March, 2008 was used in the study. Both qualitative and quantitative articles were used and these articles were reviewed on the basis of two modified quality assessment instruments. The results showed a variation of preventive measures used by nurses. Adding nutritional supplements such as vitamin C, zinc and proteins gave a positive response for healing of pressure ulcers. Pressure-reducing techniques such as pressure-reducing mattresses, turning schedules, special cushions, pressure ulcer risk assessment scales and, last but not least, the nurses’ clinical flair was highly used for patients at risk of developing pressure ulcers and to patients who already had developed pressure ulcers.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med preventiva åtgärder vid trycksårs uppkomst samt vilka omvårdnadsåtgärder som ges till patienter som utvecklat trycksår. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl med sökorden nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, intervention. Endast artiklar från år 2003- mars 2008 användes i studien. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar användes, dessa artiklar granskades utifrån två modifierade granskningsprotokoll. Resultatet påvisade variationer av dessa preventiva insatser som sjuksköterskor använde sig av. Att tillföra kosttillskott som vitamin C, zink och proteiner som ett komplement till den vanliga sjukhusmaten visade ett positivt gensvar för läkning av trycksår. Tryckavlastning i form av tryckreducerande madrasser, vändscheman, speciella sittdynor, riskbedömningsinstrument i datasystem samt sjuksköterskornas kliniska blick används i hög grad till patienter som befann sig i riskzonen för att utveckla trycksår samt till patienter som hade utvecklat trycksår. / The aim of this literature review was to describe how nurses´ work with preventive measures for pressure ulcer and method of treatments to patients who have developed pressure ulcer. Scientific articles were searched for in Medline via Pubmed and Cinahl data base using the search terms: nursing, pressure ulcer, prevention, treatment, therapy, and intervention. Only articles that were published January 2003 to March, 2008 was used in the study. Both qualitative and quantitative articles were used and these articles were reviewed on the basis of two modified quality assessment instruments. The results showed a variation of preventive measures used by nurses. Adding nutritional supplements such as vitamin C, zinc and proteins gave a positive response for healing of pressure ulcers. Pressure-reducing techniques such as pressure-reducing mattresses, turning schedules, special cushions, pressure ulcer risk assessment scales and, last but not least, the nurses’ clinical flair was highly used for patients at risk of developing pressure ulcers and to patients who already had developed pressure ulcers.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förekommande inom vården. En koppling har gjorts mellan försämrad nutritionsstatus och ökad risk för trycksår. Ett sätt att påverka näringsstatusen kan vara att ge näringstillskott och genom detta indirekt påverka läkningen av trycksår, detta omvårdnadsansvar ligger hos sjuksköterskan. Ett problem kan dock vara att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringstillskott kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=10) baserade på kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att de flesta näringstillskott hade positiv effekt på läkningen av trycksår. Tillskott i form av arginin, vitamin C och zink i kombination och hydrolyserat protein gav en förbättrad sårläkning. Tillskott i form av fiskolja visade ingen signifikant förbättring. Slutsats: Näringstillskott innehållande arginin, vitamin C och zink och i kombination har visat sig kunna påverka läkningsprocessen vid trycksår positivt. Studier visar dock att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringens roll i vården är bristande. Skulle detta bero på att informationen är svårförståelig, hoppas vi att den föreliggande studien kan bidra till ökat intresse och kunskap kring näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår. / Background: Pressure ulcers are common in health care. A connection has been made between poor nutritional status and pressure ulcers. One way of affecting the nutritional status could be by giving nutritional supplements and by this affect the healing of pressure ulcers positively. The registered nurse is responsible of providing this care. An issue could be the lack of knowledge regarding nutritional supplements. Aim: The purpose of this study was to describe the nutritional supplements effect on pressure ulcer healing. Method: The study was executed as a literature review (n=10) based on quantitative studies. Result: The result of the study showed that most of the nutritional supplements have had a positive effect. Supplements such as arginine, vitamin C and zinc in combination and hydrolysated protein gave an improved wound healing. The supplement containing fish oil showed no significant improvements. Conclusion: Nutritional supplements containing arginine, vitamin C and zinc showed a positive effect on the healing of pressure ulcers. Studies show that nurses’ knowledge regarding nutrition in ulcer care is incomplete. If the reason behind this is that the information is difficult to understand our hope is that this study will make it easier to learn more about nutritional supplements, what supplements that should be used and its role in pressure ulcer care.

Prostate cancer is the most common cancer in men. One type of treatment is internal radiation therapy, brachytherapy. This treatment requires the patient to lie completely motionless and in lithotomy position. The purpose of this study was to investigate the prevalence of pressure ulcers associated with brachytherapy in prostate cancer at the UniversityHospitalin Uppsala. Furthermore, the purpose was to identify the most common location of pressure ulcer and to examine whether there were any connection between risk factors and possible pressure ulcers. Thirty patients participated in the study. The data collection was carried out partly by the nurse anesthetist and partly by the nurse in the oncology ward in fall 2009 to spring 2010. The study showed that seven of thirty patients (23.3%) developed pressure ulcers after brachytherapy. All of these were stage 1 according to EPUAP's pressure ulcer scale. Only one of the patients (3.3%) had remaining pressure ulcer the day after treatment. The most common location were lower legs/calves (16.7%). No statistically significant relationship was found between risk factors and the development of pressure ulcers. The results of this study showed a relatively high incidence of pressure ulcers (23.3%). All of stage 1 and only one of the pressure ulcers were remaining the day after brachytherapy. This indicates a good pressure-relieving measures and equipment, and that the patients in this study have a relatively good general          condition.Keywords: brachytherapy, pressure ulcers, lithotomy position, risk factors / Prostatacancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen hos män. En av behandlingsformerna är intern strålbehandling, brachyterapi. Denna behandling kräver att patienten ligger helt stilla och i gynekologiskt läge. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i samband med brachyterapi vid prostatacancer på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vidare var syftet med studien att kartlägga de vanligaste lokalisationerna samt att undersöka om de fanns några samband mellan riskfaktorer och eventuella trycksår. Trettio patienter deltog i studien. Datainsamlingen utfördes dels av anestesisjuksköterskan och dels av patientansvarig sjuksköterska på onkologavdelningen under hösten 2009 till våren 2010. Resultatet av studien visade att sju av trettio patienter (23,3 %) utvecklade trycksår efter behandlingen. Alla dessa var av grad 1 enligt EPUAP:s trycksårsskala. Endast en av patienterna (3,3 %) hade kvar trycksåret dagen efter behandlingen. Den vanligaste lokalisationen för trycksår var underben/vader (16,7 %). Inga statistiskt säkra samband kunde ses mellan riskfaktorerna och utvecklandet av trycksår. Studien visade en relativt hög frekvens av trycksår (23,3 %). Dock var samtliga av grad 1 och endast ett trycksår var kvarstående till dagen efter brachybehandlingen. Detta tyder på bra tryckavlastande åtgärder och utrustning samt att patienterna i den aktuella undersökningsgruppen har relativt gott allmäntillstånd.   Nyckelord: brachyterapi, trycksår, gynekologiskt läge, riskfaktorer

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl. Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor. Vilket medför att en del sjuksköterskor använder sig av preventiva interventioner som är kontraindicerade och ineffektiva, vilka gällande riktlinjer avråder från och som saknar vetenskaplig förankring. Slutsats: Graden av kunskap är generellt högre än graden av implementering gällande prevention och behandling av trycksår. En god attityd, kunskapsnivå samt stöd från organisationen i form av kvalitetsförbättring, som till exempel specialutformad utbildning genererar en förbättrad följsamhet av evidensbaserad kunskap. / Purpose: Was to describe the factors that affect nurse's application of evidence-based knowledge of pressure ulcers in nursing care. Method: A literature review with a descriptive design‏, was conducted, based on two qualitative, seven quantitative and a scientific article with a multi methods approach. Scientific articles published between the years 2002 to 2012 was sought in the database Cinahl. Findings: Nurses' application of evidence-based knowledge in nursing care of pressure ulcers, are influenced by the attitudes, knowledge, and the organizational structure that exists in the workplace. Nurses who participated in specially designed educational programs or who have worked actively with quality improvement work exhibited enhanced level of knowledge. This together with a positive attitude leads to a good prerequisite to improved adherence, of the existing evidence-based knowledge in the care of pressure ulcers. However, there is insufficient, inadequate as well as outdated knowledge in a minor population of nurses. This means that some nurses use preventive interventions that are contraindicated, ineffective, and without scientific foundation, which the current guidelines advise against. Conclusion: The level of knowledge is generally higher than the level of implementation regarding pressure ulcers. A good attitude, knowledge and support from the organization in terms of quality, such as specially designed educational programs, generate an improved adherence of evidence-based knowledge.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka mätinstrument som används för att identifiera patienter med risk att utveckla trycksår samt beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har betydelse för trycksårsprevention och sårläkning. De vetenskapliga artiklarna (n=16) som ingick i denna studie söktes i databasen Elin@dalarna. Sökorden som användes var pressure ulcer i olika kombinationer med nutrition, activity, skin, Norton, treatment och hydrocolloid. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999-2006 och vara i fulltext samt svensk och/eller engelskspråkig. Resultatet visade att patienter borde riskbedömas för trycksår så snart som möjligt efter att de anlänt till vårdinrättningen. Bedömningen kunde göras med ett flertal olika evidensbaserade mätinstrument såsom Norton, modifierad Norton, Braden, modifierad Braden, och RAPS skalorna samt bedömning av BMI, serum albuminvärde och hudtemperatur. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gällande prevention och sårläkning var att snabbt mobilisera patienter. Hos immobiliserade patienter var det viktigt att dessa vändes varannan timme samt att sjuksköterskan använde kuddar, fårskinn eller anti- decubitus madrasser för att tryckavlasta huden i denna patientgrupp. Resultatet visade även att kosttillägg hade stor betydelse för trycksårsprevention och sårläkning. Det var viktigt att sjuksköterskan rengjorde såret med tvål/vatten eller natriumklorid och använde hydrocolloida förband för att få en optimal sårläkning.