Turism är en av världens största industrier, och dess påverkan på platser och människor är ett mångfacetterat fenomen med både positiva och negativa konsekvenser på ekonomiska, kulturella och sociala domäner. Eftersom tidigare studier visar på att turism även kan ha en påverkan på invånares psykiska hälsa är syftet med den här studien att undersöka effekterna av turism på lokalbefolkningars psykiska hälsa. Detta görs med en sambandsanalys av variabler kopplade till turism och psykisk hälsa, baserade på data över Sveriges kommuner. Samband testas med hjälp av Pearsons korrelation och multivariat analys. Resultatet visar att det finns få robusta samband mellan turism och psykisk (o)hälsa i Sverige, och att de statistiska samband som finns inte är entydiga. Detta innebär att resultaten från tidigare studier inte kan valideras i denna undersökning. Skillnaderna gentemot tidigare studier kan delvis förklaras av att tidigare forskning främst genomförts i Spanien, där turistnäringen är större än i Sverige.

Turism har länge varit ett svårdefinierat begrepp med sin direkta och indirekta påverkan på det ekonomiska och sociala livet. Även politik har direkta och indirekta konsekvenser, inte minst på servicesektorn som till stor del består av turister och aktörer inom turism. Storbritanniens uttåg ur EU kommer ha en stor inverkan på inhemsk,utgående och inkommande turism men också på aktörer inom och utanförturismsektorn. Det återstår att se vilken inverkan som Brexit kommer ha, både ekonomiskt, socialt och kulturellt inför framtiden där flera forskare och experter försöker förutspå olika utfall. Samarbetet mellan EU och Storbritannien har en lång historia bakom sig med över 40 år av delade åsikter och värderingar som skapat möjligheter för människor och företag att röra sig och handla fritt inom Europa. Samarbetet har medfört både positiva och negativa konsekvenser i mål om att underlätta och främja människors sätt att leva och utveckla en ekonomisk tillväxt. Denna studie kommer att undersöka vilken inverkan Brexit har på svenska besökare utifrån ett scenariobyggande perspektiv. Förståelsen förresenärers resemotiv kan vara viktigt för reseföretag som vill tillfredsställa sina kunder men även för myndigheter som vill utveckla turismnäringen. Både en kvalitativ och kvantitativ metod har använtsi denna studie. Den kvalitativa metoden består avintervjuermedett brittiskt företag,tvåsvenska företag och sex svenska resenärer.Den kvantitativa metoden består avenkätundersökning med160svenska konsumenter.Resultatet visar att Brexits påverkan kan vara annorlunda på privatresenärer och affärsresenärer samt att olika faktorer kan ha en påverkanpå svenska resenärer vid val av resa, till exempel visum,sjukförsäkring, reseförsäkring samt pris på varor och tjänster.

The thesis is about creating an understanding of the phenomenon “dark tourism”,finding out what people know about the concept and looking at what places people havevisited that fall under the definition of dark tourism. But also look at whether darktourism is really that “dark”. The study is based on a survey that was posted on socialmedia (Facebook) and the questions were based on the typical definition on darktourism according to Lennon & Foley (2000). The questions were about whether therespondents had heard the term dark tourism, what they thought dark tourism wasand how often they had visited the “typical” dark tourism sites or attractions. The resultof the study shows that very few had heard of the term dark tourism and that a few ofthe respondents had visited these places.

The aim of this study was to gain a deeper understanding over tourism contribute to a vibrant city. This will be explored based on a campsite located near Örnsköldsvik city center and how it affects the city retail. This campsite is under investigation by the municipality to be relocated, to make room for exclusive and attractive residences. This suggestion has been criticized by the residents in the municipality due to their thoughts that it will conduce to negative effects on the city retail. The study is based on a qualitative research method. Five interviews have been made to investigate the tourists meaning to retail and if distance has an effect. This study showed that the tourists at the city campsite are important for retail in the city center. It enables an increased movement of people in the city, which leads to a vibrant city center. It also contributes to promoting social sustainability, by enabling relatively cheap accommodation close to the city center. This in turn generates inclusion and access to service for a greater variety of social groups. However, it did not account for a large amount of consumption. The geographical distance proved to be important for the propensity to visit the restaurants, while accessibility was more important than the physical distance for the number of tourists who visited the shops.

Sommaren 2018 var det extremt varmt i många delar av Sverige. Stora delar av skog och mark var extremt torra och det fanns stor risk för skogsbränder att snabbt sprida sig. I mitten av juli larmades räddningstjänsten i Gävleborg, till en skogsbrand i Ljusdals kommun. Inom de kommande dagarna brann det samtidigt på flera olika ställen inom kommunens gränser.  Med denna uppsats vill vi undersöka hur en destination som drabbats av en naturkatastrof arbetar med kommunikation och marknadsföring, både innan, under och efter krisen. Studien fokuserar inte på själva krishanteringen, utan istället på hur väl offentliga och privata aktörer arbetar med kriskommunikation och destinationsmarknadsföring. Uppsatsen är av en fallstudie-form, där studien använder skogsbränderna i Ljusdals kommun 2018 som exempel.  Uppsatsen är uppdelad i teman och utifrån dessa har aktörernas arbete innan, under och efter krisen undersökts. Detta med förhoppning om att finna samband, mönster, likheter och skillnader i deras sätt att arbeta. Vidare har uppsatsen utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, med aktörer i Ljusdals kommun. Det har även gjorts dokumentanalys på dokument kopplade till skogsbränderna och turismen i området. Intervjuerna har primärt genomförts via Zoom och Teams. Under arbetets gång har studien stött på problem där det har varit svårigheter i att få tag på informanter som velat ställa upp på intervjuer. Därför blev dokumentanalys istället den primära metoden och intervjuerna den sekundära metoden. Uppsatsens författare har utifrån detta lärt sig att det finns risk för att det inte alltid blir som det först var tänkt.  Utifrån uppsatsens empiriinsamling går det tyda att det finns både likheter och skillnader i de offentliga- och privata aktörernas strategiska arbete med marknadsföring och kriskommunikation. Vidare kan uppsatsen konstatera att det sker en förändring i marknadsföringen av destinationen, när en naturkatastrof drabbar området. Avslutningsvis kan studien konstatera att förändringarna är av olika styrkor och anledningar.

Coronapandemin har haft en påverkan på både samhället och olika branscher, framförallt turismbranschen då resemöjligheterna begränsades. När restriktioner infördes, begränsades människors vardagliga aktiviteter, vilket bidrog till en förändring där nya rutiner skapades. Följande uppsats har som syfte att undersöka hur praktiken turistresande har påverkats av COVID-19. Genom att analysera individers resande innan, under och efter pandemin, kan skillnader urskiljas i det faktiska beteendet. Studien behandlar turistresande utifrån praktikteorin, samt begreppet förändring. Med hjälp av en kvalitativ metod genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med personer boende i Sverige. Respondenterna bestod av fem män och fyra kvinnor mellan åldrarna 21-29. Alla deltagare hade någon gång rest inhemskt och internationellt innan pandemin. Studiens resultat förklarar och analyserar hur resepraktiker har utförts innan, under och efter pandemin. De slutsatser som kan dras är att en viss förändring kopplat till resepraktiker i samband med COVID-19 kan identifieras bland studiens respondenter. Individerna har utvecklat en större attraktionskraft till resetyper såsom naturresor samt roadtripresor i Sverige, därav har turismbegreppet utvidgats då hemlandet numera uppfattas som en turistdestination. Samtidigt har internationella resor varit begränsade under pandemin, men är återigen av intresse för deltagarna i den här studien. Vidare kan det konstateras att tidigare forsknings slutsatser kring ett ökat resande samt en travel boom, stämmer överens med studiens respondenters önskan om att återigen resa internationellt då det anses vara meningsskapande. Det har även varit ett begränsat användande av flyg som transportmedel under COVID-19, vilket är något respondenterna åter kommer använda under kommande resor då den infrastrukturella aspekten återigen är möjlig och genomförbar. / The corona pandemic has had an impact on both society and various industries, especially the tourism industry when travel opportunities were regulated. When restrictions were imposed, people's everyday activities were limited, which contributed to a change in which new routines were created. The following essay aims to examine how the practice of tourist travel has been affected by COVID-19. By analyzing individuals' travel before, during, and after the pandemic, differences can be discerned in actual behavior. The study deals with tourist travel based on practice theory, as well as the concept of change. Using a qualitative method, nine semi-structured interviews were conducted with people living in Sweden. Respondents consisted of five men and four women between the ages of 21-29. All participants had at some point traveled domestically and internationally before the pandemic. The results of the study explain and analyze how travel practices have been performed before, during and after the pandemic. The conclusions that can be drawn are that some change linked to travel practices associated with COVID-19 can be identified among the study's respondents. The individuals have developed a greater attractiveness to travel types such as nature trips and roadtrips in Sweden, hence, the concept of tourism has been expanded since the homeland is also perceived as a tourist destination. At the same time, international travel has been limited during the pandemic, but is again of interest to the participants in this study. Therefore, it can be concluded that previous research conclusions about increased travel and a travel boom, are consistent with the study's respondents' desire to once again travel internationally as this is considered meaningful. There has also been a limited use of air travel as a means of transport during COVID-19, which is something respondents will return to using during future trips as the infrastructural aspect is again possible and feasible. This study is written in Swedish.

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt. Det innehåller service, media, kommunikation, språk, psykologi/beteendevetenskap, ekonomi, marknadsföring, geografi, kulturhistoria, IT samt ren yrkeskunskap. Mitt examensarbete besvarar frågan hur turism uppfattas av de elever som studerar ämnet vid Turistgymnasiet på Tjörn. Arbetet är ”en produkt av sin tid” och färgat av den aktuella kursplanen och de förändringar som är aktuella. Nationella program har ibland svårt att genomföra alla utlovade turismkurser, då bara ett fåtal elever väljer inriktning turism på Handelsprogrammet (HP) och på Hotell och Restaurang (HR) erbjuds vanligen endast grundkursen Turism 50 p. Regeringens utredare Anita Ferm har i sitt uppdrag Gymnasieskolan i en ny tid − förslag och bedömningar SOU 2008:27 föreslagit att ämnet turism och områden som hotell, konferens, event, upplevelseindustri, resebyråer, turistbyråer, resor och guidning blir ett eget nationellt program för Hotell och Turism. Detta stärker dessa ämnen som lite levt i skym undan för de dominerande delarna Restaurang på HR och Handel och Administration på HP. Samtidigt hotas Turistgymnasierna då de specialutformade programmen försvinner enligt förslaget. Med ökad konkurrens blir tryck på turismbranschens företag att ta emot elever på kursrelaterad APU inom turism allt större. Den restaurangkunskap och erfarenhet många elever idag får där av gästbemötande och servicesituationer riskerar att utebli eftersom de kunskaperna ligger på ett annat program. Stora skolor kan samordna. Men för små skolor blir det svårare att hävda behovet av investeringar i ett restaurangkök. Troligen väljs den billigare varianten. Elevpengen skiljer idag avsevärt mellan en elev som läser Hotell på HR och som läser Turism på HP. Särskilt om APU:n skall kunna kvalitetssäkras och turismkurserna få ett så praktiskt innehåll som möjligt är det viktigt med tillräckliga ekonomiska medel. För att besvara min huvudfråga hur turismelever ser på sitt ämne har jag genomfört 8 intervjuer med elever vid Turistgymnasiet på Tjörn. Till bakgrund har jag använt mig av turismlitteratur, statistik, artiklar, rapporter och kursplaner. En sammanfattning av resultatet i form av en SWOT-analys finns i arbetet. Kort kan sägas att många elever tycker att undervisningen är relativt praktisk samt att de själva får lära sig samarbeta och ta mycket ansvar inte minst i olika skarpa projekt. Reseledare och aktivitetsledare är yrken som många av eleverna hoppas på – därför är reseledarkunskapen jämte APU:n den mest uppskattade delen av utbildningen. Också den ekotrend och det hållbarhetstänk som i sin mest renodlade form kallas ekoturism tycker de är viktig för framtiden

Uppsatsens syffte är att undersöka hur pandemin har påverkat utvecklingen av poppulära fjälorter, specifikt Åre och Funnäsfjällen, samt hur rörelse- och flyttmönster har sett ut på dessa orter till föld av pandemin.

I denna studie undersöks samiska turistföretagares motiv till att ägna sig åt samisk turism, samt vad de anser vara viktigt för att turismen ska utvecklas i en positiv riktning. Det undersöks genom att knyta ihop teorier gällande urfolksturism, med resultat från intervjuer med sex olika samiska turistföretagare. Resultaten från denna studie visar hur de två huvudsakliga drivkrafterna för samiska turistföretagare är att motverka fördomar och en felaktig bild av den samiska kulturen genom att sprida korrekt kunskap, samt de ekonomiska fördelarna turismen medför. Den ekonomiska aspekten var framför allt framträdande hos företagarna som kombinerade rennäring och turism, där det ekonomiska komplementet förbättrar rennäringens förutsättningar för fortlevnad. Ytterligare en drivkraft som identifierades var hur man genom kunskapsspridning om naturen ser en möjlighet till att bevara den lokala miljön. För en positiv utveckling av samisk turism lyftes vikten av att samisk turism ska drivas av samer, att undvika en anpassning efter turisters felaktiga förväntningar samt att renen ska vara verksamhetens fokus för de företag som kombinerar rennäring med turism.

Mobiltelefoner har idag utvecklats till smarta datorer som kan ge ett brett utbud av information och tjänster som kan nås närsomhelst och överallt. Många menar att den ökade närvaron av mobila enheter kommer att påverka sättet hur folk tänker och beter sig, även när vi är ute och reser. På grund av den snabba utvecklingen har även spelandet blivit mer rörligt, och genom mobiltelefonerna flyttas den virtuella världen ut i den verkliga världen. Att tillämpa spelmoment i en annars inte spelrelaterad kontext kallas spelifiering, och metoden används huvudsakligen för att uppmuntra till motivation, nöje och engagemang. Designprocessen i det här arbetet handlar därför om hur man på bästa sätt tillämpar spelmoment i en turismkontext med syfte att bidra till en bättre och roligare upplevelse, och för att uppmuntra turister till att interagera med sin omgivning och för att lära sig mer om resmålet. Arbetet berör således ämnena turism, spel, spelifiering, och vad som motiverar till dessa.