Till följd av Covid-19 som har förändrat hela världen så har restriktioner som bland annat gränsstängningar, resekontroller och begränsade rörelser i länder införts vilket resulterat till att turismen drabbats mest på grund av reseförbudet. Svenska invånare som tidigare år har åkt utomlands för att avnjuta sol och värme kunde inte resa på grund av restriktionerna sommaren 2020, däremot reste många människor inom Sverige på sin semester som därmed fick uttrycket “Hemester”. Syftet med studien var dels att studera hur turismnäringen i Båstad påverkats av Covid-19 pandemin under 2020, jämfört med 2019 sett ur ett turismnäringsperspektiv samt vilka åtgärder och förändringar som gjorts i planeringen till följd av Covid-19. I teorikapitlet som varit en grund för studien presenteras teoretiska utgångspunkter som planering av turism, kriser inom turismnäringen, pandemi och turism, återhämtning och hemester. Det metodiska angreppssättet för studien var en kvalitativ intervju då den ansågs vara mest lämplig eftersom studien hade som mål att samla in faktabaserade svar från företrädare från företag och inte personliga åsikter. Intervjufrågorna anpassades för att få fram konkreta och tydliga fakta som stärkte undersökningen. Resultatet som framkommit i studien är att Båstads kommun och företag har påverkats negativt utifrån sociala, ekonomiska och strategiska perspektiv där bland annat Nordea Open som anses vara en viktig dragningskraft för destination ställdes in 2020, vilket resulterade i förlust av intäkter och negativa effekter för övriga aktörer. Det framkom även att besöksnäringen har påverkats på så sätt att den internationella målgruppen, som tidigare dominerade, inte längre inriktas på eftersom pandemins effekt har minskat det internationella resandet. Till följd av att hemester blivit populärt, har det resulterat i att flera nationella turisters resande har ökat vilket gjort att Båstad därmed inte har tappat generellt många besökare jämfört med tidigare år. Därmed har förändringar i planeringen skapat en ny målgrupp, nya anpassningar för företagen, nya strategier och arbetssätt samt att säkerheten har utökats i förberedande syfte utifall en annan pandemi eller liknande kris skulle inträffa. Sammanfattningsvis har aktörernas turismplanering förändrats i största mening gällande säkerheten utifrån regeringens restriktioner och råd.

Dagens upplevelsesamhälle är baserat på upplevelser där konsumtion och njutnings besitter en central plats i offentligheten, där människor ger mening åt sina liv genom nya spännande upplevelser. Turismen kan därför anses ha en speciell betydelse och central roll i samhället. I och med turismbranschens komplexitet så inkluderar den många delar av samhällets näringar. Enligt vissa uppfattningar finns det ingen start för turismen, utan alla delar går in och förlitar sig på varandra. Trots den fragmenterade värld turismen skapat finns det fyra simpla begrepp som beskriver turismens grundläggande faktorer åka, bo, äta, göra.  Inom turismen fungerar evenemang som en av de viktigaste motivationerna för människors vilja att resa. I Karlstad utgör Löfbergs Arenas evenemang och attraktionskraft en viktig reseanledning som smittar av sig på stadens övriga näringsliv. Planeringsprocesser skapas i syfte att förebygga troliga kriser, samtidigt förblir vissa kriser oförutsägbara. Utifrån vår studie kan avläsa att restriktionerna som kommit till följd av Covid-19 pandemin har inneburit att Löfbergs Arena omöjligt kunnat förhålla sig till någon fast planeringsprocess. Detta eftersom restriktionerna hela tiden ändrats och att det inte funnits någon fast grund att utgå ifrån. Istället har verksamheten flexibelt fått spekulera i potentiella utvecklingsmönster, för att sedan snabbt kunna anpassa sitt arbetssätt i samma stund som nya restriktioner förmedlas från den svenska staten.  Covid-19 pandemins restriktioner har samtidigt även hindrat näringsidkarens möjligheter för att verka optimalt och fått evenemangen att försvinna. Detta gör att reseanledningen i många avseenden försvunnit, något som bidragit till minskat besökarantal. Studiens intervjuer har påvisat att de olika verksamheterna gynnas av de evenemang som arrangeras i Löfbergs Arena. I och med evenemangens bortfall som kommit till följd av Covid-19 pandemins restriktioner, har flera av de intervjuade verksamheterna fått erfara negativa effekter. Varsling av personal, ett reducerat gästantal, ekonomisk förlust och i ett avseende en hel verksamhet på paus är några av Covid-19 pandemins förödande konsekvenser. Utifrån dessa aspekter kan vi slutligen avläsa att evenemangens avsaknad har haft en ytterst negativ effekt på Karlstads näringsliv.

Ösamhället Sandhamn ligger på Sandön i Stockholms skärgård och är för de flesta känt som ett besöksmål för turister. Namnet Sandhamn används ofta för både byn och hela ön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur platsen Sandhamn laddas med betydelse genom olika aktörers berättelser. Jag vill undersöka hur de gestaltas, hur de uppfattas och påverkar oss samt samverkar med varandra i ett konstruktivistiskt perspektiv samt hur detta påverkar samhället. Ur de dominerande berättelserna om Sandhamn valdes tre återkommande mindscape: skärgårdsidyll, konsumtion, och historia. Därefter analyserades hur dessa mindscape används, samverkar med varandra och skapar konsekvenser. Resultatet av analyserna gav att mindscapen användes i olika syften och med olika dominans och spridning. De samverkar med varandra vilket ger en förstärkande effekt. Konsekvenserna av de större och dominerande aktörernas berättelser kan bli att samhället anpassas till att möta de besökandes förväntningar i så hög grad att det inte går att leva upp till dem. Eftersom turismen är den största näringsgrenen skulle det i så fall påverka samhället negativt. / The village Sandhamn is located on Sandön in the Stockholm archipelago and is known by most as a tourist destination. The name Sandhamn is often used to refer to both the village Sandhamn and the island on which it is located. The purpose of this essay is to explore how Sandhamn is perceived, this through different agents stories. I've explored how they are formed, perceived, affect us and also relate to each other in a constructivistic perspective and how this affects the community. From the dominating stories about Sandhamn three recurring mindscapes were chosen: archipelago paradise, consumption and history. Later on an analysis was made on how these mindscapes are used, collaborates and which consequences they cause. The results of these analyses showed that the mindscapes were used for different purposes, with different dominance and spread. They collaborate with each other which results in an amplified effect. The consequences of the bigger and dominating stories could be that the community is adapted to meet the expectations of the visitors, to an extent where the expectations can't be met. Since tourism is the major source of income, this would affect the community in a negative way."

Frågeställning och syfte  På vilka sätt arbetar Ölands turistföretag med krishantering under coronapandemin? Syftet är att kartlägga hur Ölands turistföretag har arbetat med krishantering under coronapandemin. Teori kopplat till krishantering inom företag ligger till grund för att kunna genomföra en kartläggning på Ölands turistföretag. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativ data och en deduktiv ansats. I insamlingen av empiri väljer författaren att genomföra en mailintervju på åtta Öländska turistföretag. Slutsats: Inga av Ölands turistföretag hade en krishantering sedan tidigare för att hantera en kris som coronapandemin. Stora delar av deras verksamheter har fått ändras om för att deras vardagliga rutiner ska vara anpassade efter Regeringen och Folkhälsomyndighetens råd. Däremot kunde författaren genom en kartläggning som grundar sig på två krishanteringsmodeller kartlägga hur Ölands turistföretag arbetade i förebyggande, förberedelser, reaktion och i efter krishantering.

The tourism industry is one of the fastest growing industries in the world and the growth of tourism in the northernmost county of Sweden, Norrbotten, has been evident in recent years. With this rapid growth within tourism in Norrbotten, a reflection arises of why tourism is increasing to this extent. Therefore, this study’s purpose was to get a better understanding of what the core of exclusiveness is for tourism in Norrbotten and how tourism can flourish and grow while keeping the place unique and exclusive. In order to fulfill this purpose, two research questions were stated as follows: “What features make tourism in Norrbotten exclusive?” and “How can tourism in Norrbotten grow without risking overcrowding?”.    To answer these questions, a frame of reference was established based on the previous literature within the subject. The study conducted a qualitative approach which allowed the authors to collect data through semi-structured interviews. The two interviews were conducted with two organizations located in Norrbotten County. Swedish Lapland and Pine Bay Lodge. By interviewing one person from each company, the authors received relevant information that gave a better understanding regarding the study. Thereafter, a comparison between frame of reference and the collected data could be done. The results suggested that it is of utmost importance to have a strategy regarding overcrowding. Furthermore, it could be stated that the nature and natural assets Norrbotten possess, is a key for success. Nevertheless, the importance of providing the tourist with excellent hospitality cannot be forgotten, as this creates an even higher feeling of exclusiveness. / Turism industrin är en av de snabbast växande industrierna i världen och tillväxten av turism i Sveriges nordligaste län, Norrbotten, har varit tydlig under de senaste åren. Detta skapar en nyfikenhet kring varför turismen i just Norrbotten har ökat i denna utsträckning. Därför var syftet med denna studie att få en djupare förståelse för vad kärnan inom turismen i Norrbotten är, samt hur turismen kan blomstra och växa samtidigt som platsen fortsätter vara unik och exklusiv. För att kunna besvara detta syfte tillämpades två forskningsfrågor; “Vilka faktorer gör turismen i Norrbotten exklusiv? samt “Hur kan turismen i Norrbotten växa utan att riskera att bli överbefolkat?”   För att kunna besvara dessa frågor framtogs en referensram som är baserad på tidigare vetenskaplig litteratur inom ämnet. Denna studie var av kvalitativ sort vilket bidrog till att författarna kunde samla in data genom semistrukturerade intervjuer av två företag. Intervjuerna hölls med en organisation och ett företag som är belägna i Norrbotten, nämligen Swedish Lapland och Brändökonferens & Fritidsby. Genom att intervjua dessa två företag kunde författarna samla in relevant information som var till stor hjälp för studien. Den insamlande data från intervjuerna jämfördes med teorierna i referensramen. Detta utgjorde grunden för resultatet och de slutsatser som kunde dras. Jämförelsen visade att det är ytterst viktigt att ha en strategisk plan för hur man ska hantera att platser kan bli överbefolkade i framtiden. En annan slutsats som också kunde dras var att naturen och de naturtillgångar som Norrbotten innehar är en viktig och avgörande faktor för turismen. Slutligen är det avgörande att förstå hur viktigt det är att erbjuda ett värdskap utöver det vanliga, eftersom detta skapar en ännu starkare känsla av exklusivitet.

Birka är en av de äldsta fornlämningar som upptäckts i Sverige, och har gett historiker möjlighet att få en tydligare bild av hur det var att leva i en bosättning som har haft funktionen att vara en central punkt för handel under den tid då människor valt att kalla det sin hemvist. Denna inblick i historien är vad som hjälpt till att forma en besöksnäring vid denna destination som har haft som målsättning att utbilda människor om dess historia. De kulturella och historiska resurserna vid platsen har värdesatts av bland annat UNESCO, som utnämnt Birka till ett världsarv.  Det har även lett till att aktörerna bakom Birka har bytt ansvarsroller med tiden. Under senare tid så har även Riksantikvarieämbetet som aktör lämnat över ansvaret för Birka till andra aktörer inom den offentliga sektorn. Vår fallstudie kommer därför att fokusera på att titta närmare på Birka och de aktörer som ansvarar för destinationen, för att få en bild av hur destinationen marknadsförs och om detta sker enligt en tematisering som går att finna, samt om den tar hjälp av destinationens status som världsarv. Vidare visar majoriteten av forskningen att det saknas en tydlig planering för hur världsarven i Sverige ska behandlas, som alla de svenska världsarven kan använda sig av vid planering kring ett världsarv.

Turism ses numera som en motor för både lokal och regional utveckling och tillväxt, inte minst i perifera områden. Det pågår en förändring i det turistiska rummet då allt fler starka destinationer skapas och destinationsbegreppet har därav blivit centralt i besöksnäringens utveckling. Destinationsutveckling kräver samverkan och privata turismaktörer är beroende av offentliga aktörer, då de ger förutsättningar och villkor för deras verksamhet. Samverkan inom en destination anses öka kunskapsutbyte, innovation och konkurrenskraft. Aktörer som samverkar är generellt starkare än enskilda aktörer som nödvändigtvis inte har samma möjlighet till samverkan på grund av exempelvis geografiskt läge eller brist på resurser. Förutsättningarna för utveckling och stöd kan därav variera mellan besöksnäringens aktörer. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur rollfördelning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer ser ut i och utanför destinationer. Detta undersöks genom en fallstudie av region Jämtland Härjedalen, där Wikners i Persåsen utgör ett typexempel på en mindre aktör i periferin som inte är formellt knuten till en specifik destination. Utifrån ett målinriktat urval har semistrukturerade samt skriftliga intervjuer via frågeformulär genomförts med representanter från nationell, regional, kommunal och lokal nivå. Detta för att belysa samtliga nivåers perspektiv på besöksnäringens utveckling i regionen. Resultatet tyder på att samverkansklimatet inom regionen är bra generellt. Dock finns det flertalet mindre aktörer som ställs inför utmaningar då man allt mer arbetar strategiskt utifrån destinationsperspektivet, vilket förutsätter en samverkan mellan flera aktörer. Det har även uppstått ett dilemma gällande ansvaret för den regionala marknadsföringen av besöksnäringen. / <p>2020-06-08</p>

Covid-19-pandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser för turist- och transportbranschen. Flygbranschen har drabbats extra hårt och branschledare pratar om pandemin som flygets värsta kris någonsin i fredstid. I dessa tider blir planering, beredskap och krishantering alltmer aktuella ämnen, speciellt för flygbranschen som länge visat begränsad motståndskraft och otillräckligt hänsynstagande till de risker luftfarten medför för individer och samhället. Denna studie undersöker hur flygbranschen planerat för och hanterat Covid-19-pandemin, för att få kunskap om branschens flexibilitet och anpassningsbarhet i krissituationer. Syftet är att undersöka hur svenska flygbolag hanterar krissituationer, med ett fokus på Covid-19-pandemin. Frågeställningarna är: Hur förberedda var flygbolagen på att hantera Covid-19-pandemin? samt Vilka strategier använde flygbolagen för att hantera Covid-19-pandemin? Teoretiska perspektiv som utgör grunden för arbetets utformning och analys inkluderar: processer och perspektiv kring krishantering, hur de relaterar till turist- och transportbranschen, samt aktuell forskning om Covid-19-pandemins påverkan på flygbranschen. Metoder för datainsamling inkluderar kvalitativa intervjuer och innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes med respondenter från 5 svenska flygbolag, och innehållsanalysen utfördes på rapporter och strategidokument relevanta för forskningsfrågorna. Resultaten visar att de svenska flygbolagen har en grundläggande krisberedskap för typiska krisscenarier inom flygbranschen, däremot saknade många bolag en beredskap för just pandemier, vilket har att göra med att tillämpliga riktlinjer och krav inte finns i förordningarna. Flygbolagen har alla påverkats av Covid-19-pandemin, dock i olika hög grad, och de har använt olika strategier för att klara sig genom krisen. Nedstängning av flyglinjer, uppsägning och permittering av personal, upprätthållande av verksamheten, eller innovationer är exempel på krishanteringsstrategier som nyttjats. Inför framtiden råder en osäkerhet om när branschen kommer återhämta sig, om den någonsin gör det helt. Men respondenterna som intervjuats ser ändå positivt på framtiden, då de hittat nya utvecklingsmöjligheter under pandemin och samtidigt ser krisen som en möjlighet för branschen att bli mer hållbar och motståndskraftig. Slutsatserna av studien är att svenska flygbolag hanterar krissituationer på lite olika sätt beroende på vad de är för typ av bolag och bolagets storlek. Sammantaget har de flesta drabbats av ganska omfattande förluster och därmed kan man påstå att luftfartssektorn inte har haft lämplig beredskap för Covid-19-pandemin. Dock har alla flygbolag ett grundläggande krishanteringssystem, men detta inkluderar inte procedurer och rutiner för smittsamma sjukdomar. Därav kan man konstatera att myndigheten behöver uppdatera sina riktlinjer och inkludera i krishanteringssystemen hur flygbolagen ska agera för att begränsa spridningen av smittoämnen.

This ethnological bachelor level essay investigates how the travel and film industry portrays women travelling alone, and the possible effect that portrayal has on women who might be prone to do just that. My thesis is that some established truths are hinted at when it comes to both travel advertising and Western popular culture, such as the classical vagabond being a man. Is this the case? If so, how are these “truths” perceived by women who also like to travel? Looking for the answer I have studied the world’s 20 most popular movies portraying lone travellers as well as the advertising for solo travelling from Sweden’s largest travel agencies. Additionally, I have made a poll among over 50 women (in 6 Facebook groups) and interviewed 10 female travellers about their views on the subject. The results of the study show that there seem to be a pattern where both Western movies and the Swedish tourism industry reproduce the image of the male lone traveller much more than the female equivalent. Also, this seems to have various negative effects on women who want to – or could have wanted to – travel the world by themselves.

Turistindustrin är känslig för externa risker och faror vilket medför att säkerhet blir en viktigfaktor. Turister förväntar sig skydd och säkerhet av destinationer och turistindustrin, men måstestå ansvarig för sina egna beslut då de oftast struntar i sannolikheten att något kan hända. Närsituationen förändras och det inträffar en terrorattack förändras människors riskuppfattningdrastiskt och kan påverka deras resplaner och syn på resandet generellt. Uppfattningen förterrorism kan även ge ett ökat behov av informationssökning, dessa begrepp spelar en viktigroll hos turisters beslutsfattande. Genom studien skapas ett teoretiskt ramverk där tidigareforskning kring bland annat terrorism, riskuppfattning, informationssökning och resebeslutpresenteras. Vidare redogörs även en konceptuell modell som tydliggör grunden till studien.Denna studie ämnar att bidra till den kunskapslucka vilket innefattar undersökningar kringrelationen mellan begreppen riskuppfattning, informationssökning och resebeslut utifrånungdomars synvinkel. Mer specifikt kommer studien att fokusera på sistaårs gymnasieelever,för att uppnå syftet styrs studien av ett kvantitativt angreppssätt där fyra hypoteser ställs ochprövas mot datainsamlingen som sker genom en digital enkätundersökning. Resultaten redogörför hur ungdomars riskuppfattning, informationssökning och resebeslut ser ut samt relationernamellan dessa begrepp. Slutsatserna dras genom att bekräfta och förkasta de ställda hypoteserna. / <p>2021-06-20</p>