Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar kineser till Sverige. Genom kontakt med kineser som har varit i Sverige, kineser som ännu inte har varit i Sverige samt företag som arbetar mot den kinesiska marknaden har en bild över vad som lockar kineser till Sverige växt fram. Studiens resultat utgör åtta större huvudkategorier om vad som lockar kineser till Sverige. Motiv till kinesiskt resande, karaktärsdrag för kinesiskt resande, det skandinaviska paketet, den svenska naturen, det svenska folket, shopping, kunskapsresor och bilden av Sverige är de delar som analyseras i uppsatsen. De åtta bärande beståndsdelarna ger läsaren en inblick i vad som attraherar kineser till Sverige och hur Sverige erbjuds till kinesiska turister.

Denna uppsats behandlar den svenska resemarknaden och om olika reseföretags tillämpning av konkurrensstrategier kan skapa framgång och hjälpa dem att överleva på en mogen resemarknad. Arbetet bygger på en jämförelse mellan tre reseföretag som distribuerar resor, för att undersöka och analysera olika konkurrensstrategiers verkan på den svenska resemarknaden. Tre reseföretag med olika inriktningar på marknaden jämförs i uppsatsen, KILROY travels Sweden AB, Ticket Travel Group AB och MyTravel Sweden. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom personliga intervjuer med respektive företag. I analysen görs en jämförelse av reseföretagen som konkurrenter till varandra. Det som har framkommit i intervjuerna jämförs med utvalda teorier i analysen. En kombination av konkurrensstrategier används för att utreda vilka köpare och leverantörer som finns och om det finns hot från potentiella etablerare och substitut. Företagens mål, strategier, föreställningar om branschen och möjligheter för utveckling utreds. Deras positioner på marknaden motiverar också valet av strategi och hur pass aggressiva de bör vara i sina marknadsföringssatsningar. Marknadsföringsmixen visar vad företagen behöver utveckla och förbättra. De tre undersökta reseföretagen har varit framgångsrika på så vis att de har funnits länge på den svenska marknaden, är väletablerade och har kända varumärken. Företagen använder huvudsakligen tre distributionskanaler för att vara tillgängliga för kunderna, genom butiker, Internet och telefon. Konkurrensstrategier har en verkan på den svenska resemarknaden då konkurrenssituationen skapar ett behov av analys och planering, så att företagen kan bedöma konkurrenterna på ett riktigt sätt. En analys av konkurrensen görs lättast genom att använda de verktyg som redovisats i denna uppsats. De svenska reseföretagen kan skapa framgång och överleva genom en tillämpning av konkurrensstrategierna. Företagen måste då utföra kontinuerliga analyser av resebranschen och konkurrenterna. / This paper discusses the Swedish travel market and if the application of competitive strategies can create success and help companies in the travel industry to survive on a mature travel market. It is based on a comparison between three companies in the travel industry, to survey and analyze the impact of different competitive strategies on the Swedish travel market. Three companies with different business profiles are compared. They are KILROY travels Sweden AB, Ticket Travel Group AB and MyTravel Sweden. The survey is based on a qualitative method through personal interviews with each company. A comparison is made between the companies as competitors to each other in the analysis section. The results of the interviews are also compared to the chosen theories. A combination of competitive strategies is used to investigate who the buyers and suppliers are, and if there are any threats from potential new establishers and substitutes. The companies’ goals, strategies, conceptions of the industry and development opportunities are also investigated. Their market positions motivate their choice of strategies and how aggressive they should be in their marketing investments. The marketing mix demonstrates what the companies need to develop and improve. The three companies have all been successful, as they have existed for a long time on the Swedish market, are well established and have well known trademarks. They mainly employ three distribution channels to be accessible to customers, namely through stores, Internet and phones. Competitive strategies do have an impact on the Swedish travel market, as the competitive situation creates a need for analysis and planning, allowing the companies to assess the competitors correctly. An analysis of the competition is easily made with the tools presented in this paper. The companies in the Swedish travel industry can create success and survive through application of these competitive strategies. The companies must implement continuous analysis of the travel industry and their competitors.

Costa Rica är inte vad det en gång har varit. Jaguarjägaren har lagt ner vapnet. Idag försörjer han sig på turister som vill bli ett med naturen. Svenska skolbarn samlar in pengar för att skydda regnskogen i Costa Ricas mest besökta naturreservat. Traditioner som att jaga vilda djur och att skövla dyrbar regnskog är inte längre lagliga. Vad händer när ett land satsar på en näring som innebär stora förändringar? Ekoturism är vad turisterna efterfrågar och vad costaricanerna erbjuder.

This comparative study deals with male and female subjects during their visit to Stockholm. The aim was to find out if there were any general differences in travel motives between the sexes. Travel motive and motivation in tourism is a topic that has long been studied. With the help of various motivation theories and theories about how motives for travelling are created, we conducted a survey of tourists in Stockholm and then compared their travel motives. The results gave similar answers to what we had expected regarding gender differences. Among women, the main motive was shopping. Overall, the need to see family and friends was the primary reason to visit Stockholm. We can see tendencies that there are general differences in travel motives between the sexes during their visit to Stockholm. However, there are a variety of factors that may have contributed to these differences, which are presented in greater detail later in this paper.

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk & Elias Rosell Handledare: Josef Pallas Syfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt? Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag. Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt. Resultatet visade också att branschen i sin helhet har svårigheter att visa upp en enhetlig kommunikation mot gäster, mycket beroende på den dynamiska tidsålder vi befinner oss i.

Denna rapport syftar till att reda ut vad utländska turister anser om priserna i Stockholm och om höga priser på en destination kan resultera i att turister väljer bort det som resmål. Detta har vi valt att undersöka genom ett kvantitativt förfarande och vi har även valt att utgå från konsumentbeteende för att förstå hur turisters beslutsprocess ser ut i valet av resmål. Vårt resultat visar på att priset på destinationen och då framförallt hotellpriserna och priser på transport är en stor faktor i turisters beslutsprocesser. Dessutom svarade en stor andel av våra respondenter att de skulle välja bort ett resmål om de ansåg att priserna var för höga. Majoriteten ansåg att turistprodukterna i Stockholm vi presenterade var från medel upp till väldigt dyra. Dock så behöver det inte betyda att turister skulle välja bort Stockholm då priskänsligheten beror på flera faktorer. I och med att Stockholm har en hög andel affärsresenärer behöver priserna inte nödvändigtvis vara ett problem om de vägs upp av högre service och kvalité vilket enligt vår undersökning inte är fallet med Stockholm. Det vi kan säga utifrån vårt resultat är att Stockholms turism skulle kunna gynnas om det tillkom fler budgetalternativ samt om servicen och kvalitén på de dyrare produkterna och tjänsterna förbättrades. / This thesis aim is to study how international tourists perceive prices in Stockholm and if high prices at a destination can result in them choosing not to travel there. We chose to examine this through a quantitative approach and a consumer behavior perspective to understand how the tourists’ decision-making process works when choosing a holiday destination. Our results show that price is the main factor when tourists are planning their holiday, specifically accommodation and transportation prices at the destination. Furthermore, a great deal of our respondents answered they would choose not to visit a destination if they perceived the prices as high. The great majority of our respondents did answer that the goods and services we presented to them where from mid-range price to very expensive. However, that doesn’t necessarily mean that tourists would discard Stockholm as their holiday destination because consumers’ price sensitivity depends on several factors. Stockholm has a great deal of business travelers who are quite price insensitive but high prices could be weighed up by better service and higher quality, which isn’t the case for Stockholm according to our results. What we can assert from this study is that the tourism in Stockholm could benefit from having some budget alternatives and that the quality and service of expensive goods and services becomes better.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska. Dessa variabler består i sin tur av flera variabler som bygger upp deras helhet. Variablerna har olika tröskelvärden, det vill säga hur mycket en variabler klara av olika former av påfrestning innan systemet delvis förändras eller förstörs. Kulturmiljön är en av variablerna som bygger upp samhället. I uppsatsen undersöks vad som händer med kulturmiljöer när de definieras som variabler inom resiliensteorin, vilken roll de är tänkt att fylla på en beslutsmässig nivå; från internationell nivå till regional nivå. Frågeställningarna är: Varför ser dagens kulturarbete kring natur- och kulturmiljön ut som den gör idag? Vilka aktörer finns och förvänts finnas i anknytning till kulturmiljön? Vilka är resonemangen kring värdefulla kulturmiljöer? Vägs alla resiliensteoretiska aspekter i kulturmiljön lika tungt i beslutsprocesser och användningen av den? Källmaterialet i uppsatsen är från forskning kring kulturlandskapet och resiliens-forskning, med olika undersökningar och publikationer som grund. För undersökning kring de beslutsfattande leden har olika propositioner, motioner, FOU-publikationer från staten samt publikationer från Länsstyrelsen i Värmlands län undersökts. Undersökningsmetoden har varit text- och diskursanalys. Undersökningen visar hur kultur- och naturmiljön skapats utefter en rad vetenskapliga och politiska diskurser. Den rådande diskursen, formad av resiliensteorin, har nu gjort det möjligt att legitimera ett sökande efter nya värden i kulturmiljön annat än det traditionella bevarandet. Vilket öppnat upp för nya värden, värderingar och bruk av kulturmiljön och potentiellt förändra rollen av kulturarv i samhället. I en rådande majoritet av framtidsplanerna kring kulturmiljöer i Värmlands län är detta bruk ekonomiskt och besöksnärings bejakande.

Denna uppsats uppmärksammar fenomenet volontärturism som anses vara mer utav en välgörande form av resa, där volontärer anmäler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i världen, en turismform som är ömsesidigt fördelaktig för båda parter. Volontärer reser själva eller med en organisation till olika länder för att erbjuda sin tid och hjälp i olika projekt, bland annat för att få erfarenhet och en upplevelse i retur. Syftet med denna studie är att begreppsliggöra vad volontärturism är och dess innebörd, samt undersöka hur en volontärturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi även volontärturisternas förväntningar kontra den faktiska upplevelsen på deras resa till värdnationen.  För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi genomfört intervjuer med åtta volontärer, varav två skedde på plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med två olika volontärorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks. Det finns både ideella- och kommersiella organisationer som förmedlar volontärer till olika projekt runt om i världen. Vi har valt att rikta in oss på ideella organisationer, dessa två nämnda ovan.   De resultat som framkom av intervjuerna var bland annat huruvida volontärturism anses vara en turismform eller ej går att diskuteras. Vissa likheter i definitionerna av turist samt volontärturist framkom, dock såg inte volontärerna sig själva som turister. Vidare framkom det att det kulturella utbytet som sker vid volontärresor var något som lockade samt något volontärerna saknade vid hemkomsten.   På plats i värdnationen arbetade informanterna inom mikrofinans samt på barnhem där lek med barnen och vardagssysslor präglade dagarna. Projekten som erbjuds varierar men de mest vanliga är att arbeta på barnhem, utbildning, miljö- och naturfrågor och medicinsk hjälp. På fritiden valde majoriteten att upptäcka landet samt kringliggande länder, så som Zanzibar och Uganda. Genom intervjuerna fick vi även veta vem den typiska volontären var, innefattande målgrupp, kön samt ålder. Utifrån informationen vi mottog, analyserade vi resultatet för att senare dra slutsatser. / This paper draws attention to the phenomenon of volunteer tourism that is considered to be more of a beneficial form of travel, where volunteers sign up voluntarily to volunteer with various projects around the world, a form of tourism that is mutually beneficial to both parties. The projects vary but the most common is to work in orphanages, education, environmental and natural issues and medical assistance. The purpose of this study is to conceptualize what volunteer tourism is and its implications, and examine how a volunteer tourist everyday looks, including their duties, responsibilities and experiences in Kenya. Later on, we also investigate the volunteer tourists' expectations versus the actual experience on their journey to the host nation. To get answers to our purpose and research questions, we conducted interviews with eight volunteers, two of which took place in Nairobi, Kenya, and six interviews by email. Furthermore, interviews were conducted with two different volunteer organizations, national and international. The organizations interviewed were ICYE and PeaceWorks. There are both non-profit- and commercial organizations that supply volunteers for various projects around the world. We have chosen to target the non-profit organizations, those two mentioned above. The results that emerged from the interviews were that whether volunteer tourism is considered a form of tourism or not can be discussed. Some similarities in the definitions of tourism and volunteer tourism emerged, however, did not the volunteers see themselves as tourists. It was also found that the cultural exchange that takes place at the volunteer travel was something that attracted and some volunteers were missing when they returned back home. On location in the host nation informants worked in microfinance and in orphanages where playing with the kids and everyday tasks characterized the days. The projects that offered vary, but the most common is to work in orphanages, education, environmental and natural issues and medical assistance. During leisure, the majority chose to discover the country and the surrounding countries, such as Zanzibar and Uganda. Through the interviews we also found out who the typical volunteer was, including target group, gender and age. Based on the information we received, we analyzed the results and later draw conclusions.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hållbarhet: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hållbara turismen i Värmdö kommun. Metod: För denna uppsats har vi använt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som är centrala för syftet, en enkätundersökning bland lokalbefolkningen på Djurö i Värmdö kommun samt sekundärdata bestående av bland annat statistik från SCB och planeringsdokument från Värmdö kommun. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsen utgår från teorier om hållbarhet, fritidshus påverkan på destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid. Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som äger rum i Värmdö kommun främst under sommaren. Detta eftersom fritidshusägarna i större utsträckning än de traditionella turisterna besöker kommunen även under resten av året. Ur ett hållbarhetsperspektiv har fritidshus både positiv och negativ påverkan på lokalsamhället, där framförallt de positiva ekonomiska effekterna är framträdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten. Antalet fritidshus beräknas däremot successivt minska på grund av ökad permanentning och begränsad nybyggnation. Det minskade utbudet men konstanta eller ökade efterfrågan tros leda till stigande priser på fritidshus. Fritidshusen beräknas spela en viktig roll i framtidens turism i Värmdö kommun även fortsättningsvis. / Purpose: To evaluate the strengths and weaknesses of second home tourism as a sustainable form of tourism, using the three dimensions economic, environmental and social sustainability, and to discuss the future importance of second homes for sustainable tourism in Värmdö municipality. Methods: The methods of research include four interviews with respondents connected to the future of tourism and second homes in Värmdö municipality, a survey conducted with locals of Värmdö municipality and an analysis of statistical reports and official documents. Theoretical framework: The paper is based on theories of sustainability, second homes’ impact on destinations, peak consumption and the future of second homes. Conclusions: Second homes are a positive complement to the traditional tourism that takes place in Värmdö municipality during the summer, due to the fact that second home owners visit the municipality during the remainder of the year to a greater extent than the traditional tourists. From a sustainability point of view second homes can both have a positive and a negative impact on the local community where the positive economic effects are the most prominent. The traditional tourism in Värmdö municipality is expected to increase as a result of the ongoing destination development projects. The number of second homes is predicted to gradually decrease due to many of them being turned into permanent homes and the limited construction of new second homes. The reduced supply but constant or increased demand is likely to lead to increased prices of second homes. Second homes are expected to continue to play an important role in the tourism industry in Värmdö municipality.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet. Enkäten har spridits på sociala medier med hjälp av ett snöbollsurval som avser spegla diverse varianser i populationen. Teorierna Social Exchange Theory och Self-Serving Bias har använts för att beskriva turism och turisters aktioner. Resultaten har analyserats statistiskt i programmet SPSS, genom att göra T-Test. Resultatet visar att turisterna anser att den ekonomiska påverkan från den allmänna turismen är positiv, medan den ekologiska påverkan är negativ och på det sociokulturella planet finns en bred spridning mellan positivt och negativt. De uppfattar också sin egen resa som positivt ekonomiskt och sociokulturellt men den ekologiska sfären anses inte påverkas speciellt mycket av deras egen resa. Vidare redovisas mycket svaga skillnader mellan olika turisttypers svar om destinationspåverkan, däremot tydliga skillnader i uppfattning om sin egen resa i förhållande till den allmänna turismen.