No description available.

<p>Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten.</p><p>Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter.</p><p>För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.</p>

This thesis focuses on the tension between cultural heritage and tourism development. A case study was carried out in Grythyttan, a cultural-historical place, located in the municipality of Hällefors in Bergslagen. The central aim of the study is to explore, understand and interpret the tensions between cultural heritage and tourism. The ambition has been to focus upon the consequences of the increased interest from the tourism industry in cultural heritage and the increased interest from the cultural heritage sector in tourism and on creating heritage-based experiences. Grythyttan represents the place where the complex of problems is illustrated. The aim involves a description of characteristics of cultural heritage and tourism and how they are experienced with regards to a historical-geographical perspective. This is considered in contrast to the increased commercialization in society. The method has been to study how the place, cultural heritage and tourism are experienced by different actors, those who live, work and visit the place. The three actor groups who were studied were producers, consumers/visitors and locals. The producers were representatives of both the tourism and cultural heritage sector and from the municipality. What has happened at the place is characteristic of our time, i.e. the commercialization of places and an adjustment to the tourism market. Grythyttan has been transformed into a tourism destination with a profile of meal. The whole municipality has purposely erased an old identity associated with the history of coalmining and ironworks. This has contributed to a clear distinction between a ‘place’ and a ‘destination’. This also highlights two different perspectives of the actors, those who bring out the importance of the heritage and those who look upon the heritage and the place from a commercial perspective. Visitors are offered a commercial place and an experience of the meal destination but are not offered the story of ‘the place’. The concluding remarks are that the ‘place’ Grythyttan is associated with a strong identity anchored in its historical-geographical context and strongly associated with locals and the heritage sector. The cultural heritage gives way to tourism and meal. Heritage is not a part of and not ‘given place’ in the tourism destination of meal.

No description available.

The purpose of this paper is to examine whether, and if so, how tourism effect the construction of a new city district with a stadium in focus. The study is based on a case study of Swedbank Arena and Arenastaden as nearby area. There has been an interest from the writers to study Swedbank Arena and Arenastaden, as it is a current subject, and both of them are under construction, which means that it was possible to see how the process works from the ground up. It has been shown that Swedbank Arena is built up in an entirely new district in which there will be new infrastructure that is tailored to the stadium and the crowd it’s expected to attract. The nearby area outside the new district is tailored to the stadium in the sense that roads are re-built to increase accessibility. To further increase the accessibility public transport will be given priority as a way to get around for those planning the new district. This is so that visitors / tourists can get in and out of the area quickly by public transport. For this reason it is also made changes in public transport. In the conclusion the writers presents a model to show the links between tourism, economy, society and infrastructure. How they fit together and are interdependent. The writers also concludes that there is no appropriate words that can explain what it is like visiting an arena, and the phenomenon that occurs around an arena, a discussion leading to the terms arena tourist and arena tourism. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, turismen med dess förväntade tillströmningar av människor påverkar uppbyggandet av en ny stadsdel med en arena i fokus. Studien bygger på en fallstudie över Swedbank Arena och Arenastaden som närliggande område. Det har funnits ett intresse hos skribenterna att studera just Swedbank Arena och Arenastaden då det är ett aktuellt ämne samt att båda är under uppbyggnad, vilket innebär att det varit möjligt att se hur processen går till från grunden. Det har visat sig att Swedbank Arena byggs upp i en helt ny stadsdel där det kommer att tillkomma ny infrastruktur som är anpassad efter arenan och de folkmassor den förväntas locka till sig. Närliggande området utanför den nya stadsdelen anpassas efter arenan i den bemärkelsen att vägar byggs om för att öka framkomligheten. För att öka framkomligheten ytterligare kommer kollektivtrafiken att prioriteras som ett sätt att ta sig fram för de som planerar den nya stadsdelen. Detta för att besökare/turister kan komma att ta sig in och ut ur området snabbt med kollektivtrafiken. Av denna anledning görs det även förändringar i kollektivtrafiken. I slutsatsen presenterar skribenterna en modell som är till för att visa sambanden mellan turism, ekonomi, samhälle och infrastruktur. Hur dessa hänger ihop och att de är beroende av varandra. Skribenterna kommer även fram till att det inte finns något lämpligt ord som kan förklara vilka det är som besöker en arena samt de fenomen som uppstår kring en arena, en diskussion leder fram till termerna arenaturist och arenaturism.

Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan. Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut. Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning. Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet. Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet. / Risk management within the travel- and tourism industry has been undeservingly neglected as a field of study in the academia. Purpose: this thesis aims to study different types of risk perceptions that a potential traveller associates with urban areas, and how this perception influences the consumer behaviour in the decision-making process. Theoretical framework: the literature review seeks to explain what constitutes a risk society, the significance of categorizing risk perceptions is outlined, and the connection between traveller´s perception of risks and its decision-making. Methodology: to achieve the purpose of this study, the writers have used an abductive approach, where a quantitative and a qualitative methodology have been applied. 224 incoming travellers to Stockholm participated in the survey. The outcome was then statistically processed using Pearson´s chi-square test in order to measure the risk perceptions based on socio-demographical aspects. In addition, nine interviews were conducted. Empirical data: in the survey it was noted that psychological risk perceptions were most noticeable, and in the interviews it was found in what form risk perceptions affect traveller´s consumer behaviour. Findings: the found conclusions are that 1) traveller´s perception of risks correlates with socio-demographical factors, 2) a city´s pace of life functions as an influential factor on the consumer behaviour, and that 3) the perceptions of risks are primarily characterized by their subjectivity.

Platser utvecklas, nya destinationer upptäcks ständigt. Människor finner varje år nya resmål att besöka av olika orsaker. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder och under 2008 fanns det 922 miljoner internationella turister. Turismen är den största och snabbast växande ekonomiska sektorn i världen. China Outbound Tourism Development påstår att världen kan räkna med upp till 54 miljoner kineser under detta år, 2010. Det uppskattas att cirka 6,68 miljarder dollar kommer spenderas under resorna.  Författarna av denna uppsats har utfört en studie av kinesiska turisters motiv och resebeslut till att resa till Sverige.  Syftet med uppsatsen var att ta reda på varför kineser väljer att resa till just Sverige, och vad det är som lockar de till att välja ett land, långt ifrån Kina. Uppsatsen utgick från kvalitativa intervjuer och intervjuerna utfördes genom semistrukturerade frågor. Intervjuerna utfördes på kinesiska, som sedan översattes till svenska av författarna. För att få svar på intervjufrågorna valde uppsatsförfattarna att utföra intervjuer med kinesiska turister på olika attraktiva platser i Stockholm. Dessa var bland annat Stadshuset, Gamla Stan och Vasamuseet.  I empirin kommer läsarna att kunna läsa om bland annat vad respondenterna ansåg om Sverige och vad deras reseanledningar var, samt ifall de har planer på att återbesöka Sverige. Utifrån analyserna som har gjorts kan författarna konstatera att det är viktigt att ständigt vara uppdaterad om vad som eftertraktas på marknaden. Det är även viktigt att erbjuda det som önskas för att kunna bli en önskad destination att besöka. Resultatet av studien ledde till flera slutsatser. Utifrån intervjuerna och dess svar kunde författarna skapa ett mönster, vilket skapar en förståelse för varför besökare väljer att komma till Sverige. Dessutom fick författarna en inblick i om hur de kinesiska turisternas uppfattningar skiljer sig innan resans start och under resans gång. Nyckeln ligger i att veta vad besökaren är ute efter, vad som får denne att vilja besöka just en specifik plats och förhoppningsvis sedan göra ett återbesök till destinationen. / Places are developing, new destinations are constantly discovered. People find each year, new destinations to visit for different reasons. Tourism is an important source of income for many countries and during 2008 there were 922 million tourists. Tourism is the biggest and fastest growing economic sector in the world. China Outbound Tourism Development claims that the world can count on up to 54 million Chinese tourists who travel during this year, 2010. It is estimated that approximately 6, 68 billion dollars will be spent during the travels.  The authors of this thesis have conducted a study of Chinese tourists' travel motives and decisions to travel to Sweden. The mission was to find out why Chinese choose to travel to Sweden, and what it is that attracts those to choose a country far away from China. The thesis was based on qualitative interviews, and the interviews were carried out by semi-structured questions. The interviews were conducted in Chinese, which then was translated into Swedish by the authors. In order to receive a response the authors of the essay chose to conduct interviews with Chinese tourists at various attractive places in Stockholm, including the City Hall, Old Town, and the Vasa Museum.  The readers will in the empirical part be able to read about what respondents felt about Sweden and what their reason was for travel, and if they have plans to visit Sweden again. Based on the analysis that is done, the authors’ note that it is important to be constantly updated about what is in demand at the market.  It is also very important to offer what is desired in order to become a preferred destination to visit. The results of the study led to several conclusions. From the interviews and the responses the authors could create a pattern, creating an understanding of why visitors choose to come to Sweden, how their perceptions differ before starting the journey and after the voyage. The key is to know what visitors are looking for, and what they may want to visit at a specific location, and then hopefully do a return visit to the destination.

Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där. Områdets besökare färdas antingen på kanalen med fritidsbåt eller med ett av de två rederierna som trafikerar den eller så besöker de någon av de upplevelser eller attraktioner som finns intill kanalen. Till grund för denna uppsats ligger en förstudie som gjordes sommaren 20051. Denna förstudie ger en översiktlig beskrivning över Kinda kanal som upplevelseområde samt en kartläggning av näringar som attraherar turister. Författaren till förstudien kom fram till att upplevelser kring Kinda kanal bör identifieras dels för att attrahera och locka flera besökare till området och dels för att få turistnäringen kring kanalen att blomstra genom samarbete de olika aktörerna sinsemellan och via gemensam marknadsföring. Förstudien fick mig att fatta intresse för att skriva om upplevelseturism och hur upplevelseturism kan utvecklas i den valda regionen.

Studien handlar om en destination i den svenska fjällvärlden som består av två närbelägna orter. Aktörerna är flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har därigenom flera utmaningar att hantera och beakta då värderingar och intressen är åtskilda. De två orterna är olika till karaktären och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sänder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsändarna. En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sänder ut en diffus bild till både besökare och investerare. En destination som består av flera aktörer är i stort behov av såväl samarbete som konkurrens – på ett positivt och inte destruktivt sätt. För att kunna ta ansvar för situationen som fallstudien påvisar krävs gemensamma insatser av de tre stora aktörerna vilket bör kännetecknas av; samverkan, organisering, identitetsskapande och en gemensam och tydlig destinationsmarknadsföring. / This research study is about a destination in the Swedish world of mountains that consists of two resorts close to each other. The operators’ sizes vary and the destination has thereby many challenges to handle and to take into consideration when values and interests are separate. The two resorts are not alike and while one place is developing the other one does not in the same fast way. Together the two resorts are sending different messages in marketing which all together creates a diffuse image to visitors and investors. A destination that does not cooperate internally or coordinates their marketing efforts communicates a diffuse image to visitors as well as potential investors. A destination that consists of many operators is in great need of cooperation, but also competition – in a positive and not destructive way. To take responsibility for the situation that this case study points out common efforts by the three large operators of the destination are needed. The efforts should be distinguished by collaboration, organizational work, identity work and clear destination marketing.

The purpose of this paper is to describe and analyse the Chinese destination of Hainan, with background in a globalizing tourism destination development, for tourism from Finland and Sweden. The questions at issue are regarding what kind of an impact the status as a special economic zone have had upon Hainan, what kind of conditions there are for tourism on the island, in what form participants of the tourism industry want the development to proceed, what the prevailing trend is for distant destinations for Nordic markets and also regarding what kind of potential there is for organized tourism to Hainan from Finland and Sweden. As a foundation for the paper, I’ve composed a theoretical reference for knowledge of China, Hainan and the study of destinations. The sources of secondary kind are literature related to the subject. The primary sources are mainly interviews, field work done at Hainan has given a concrete and personal knowledge of the place. The interviews are with Finnish and Swedish travel operators, Chinese embassy representatives in Finland and Sweden, on Hainan both Nordic tourists and tourism industry stakeholders were interviewed. The analysis bring forth that Hainan do have relatively good conditions for tourism. The destination has gone through a relatively rapid development, mainly focused upon domestic tourism. The development has led to an infrastructure for tourism, and as experienced during my visit, this is obvious through widespread tourism related building. The status of Hainan as a Special Economic Zone, received during the late 1980s, has facilitated the development of tourism. Although the status has lost its real function as once had, favourable conditions facilitated rapid tourism development, giving as an example tourism development zones. The prevailing development of Hainan, is the making of a top class resort destination. This is foremost aimed at the domestic market, but increasing at international markets such as the Nordic ones. The participants on Hainan seem to have a relatively common standpoint, in the process of attracting increasing amounts of Nordic visitors. Regarding Finnish and Swedish operators, distant destinations seem to have a certain degree of development possibilities. As flexible means of travel increases, changes are given upon the volume of travel. Connected to this, is different resulting opportunities for destinations, depending on volume and demand from tourists. Hainan being a distant destination, would need large volumes to justify significant arrangements. Finnish and Swedish operators are somewhat interested of Hainan, although varying depending on operator and to a great deal on the current small volumes. In conclusion, Hainan represents a globalizing tourism destination development, giving new tourism places. There is need of accomplishing demand in Finland and Sweden for Hainan, to get pronounced volumes of organised arrangements. Tough competition give the need for a proactive and aggressive approach from the participants of Hainan to achieve these volumes. Of importance for further development, is to produce an increasing demand in the Finnish and Swedish markets, that the destination bring forth a more palpable domestic/local form of culture and that a suitable form of travel to Hainan at present, for an example is combination tours.