I denna uppsats kommer vi undersöka hållbara musikfestivaler. Syftet är att få en djupare förståelse om arrangörernas och besökarnas roll inom hållbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss på tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sådan hållbar utveckling. Det som även kommer att undersökas är besökarnas roll inom hållbarhetsområdet. Genom telefonintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet. För att undersöka besökarnas roll så har en enkätundersökning skickats ut via internet. Teorierna som ligger till grund för undersökningen har berört hållbarhets begreppet och dess dimensioner, event management, samt eventstrategier. Det empiriska materialet är baserat på intervjusvaren och diagram.Vidare i analysen och slutsatsen har vi kommit fram till att hållbarheten är oerhört viktigt. Arrangörerna arbetar med hållbarhet för att de brinner för detta ämne, även försöker besökarna att använda det i sitt vardagliga liv. Författarna drar slutsatsen att arrangörerna och besökarna är på god väg men att de båda kan utvecklas ännu mer. Vi har även konstaterat att hållbarheten är en aspekt som både musikfestivaler och andra typer av festivaler bör satsa på för att nå framgång.

The social media arena is rapidly growing and more and moreorganisations take part in the daily ongoing conversations indifferent social media channels. Conversations are being heldacross borders on every available topic and ratings and reviews ofconsumer products and services is one of them. This focus onglobalisation is also the reality of the hospitality- and tourismindustry. Their customers travel across borders and are eager,given the opportunity, to share their experiences with each other.As organisations within the hospitality- and tourism industry meetthese demands in terms of providing technological infrastructurefor information sharing and involve themselves in theseconversations there are some issues that need to be addressed.What does the logic of social media look like? How iscommunicating in social media any different from traditionalmarket communication? And how can hospitality- and tourismorganisations adapt their communication to fit into the logic ofsocial media?To conclude how organisations within the hospitality- and tourismindustry can benefit from the use of social media, I haveinterviewed representatives from a number of organisations andstudied their communication. What this study shows is that there isa lot to gain from having a social media strategy with specificguidelines regarding language and overall use. However, nothaving one doesn’t necessarily mean that the organisation will nothave a good reputation and good relations with their customers. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

I Sverige och Finland har besöksnäringen vuxit med ett exportvärde som ständigt ökat. Dock är detta främst förekommande i storstäderna. På beslut av Sveriges regering och EU har utvecklingsprojektet Archipelago Business Development trätt fram, med uppdrag att stärka digital satsning i skärgården. I och med konsumenters tillgång till sociala medier och Wordof-mouth (WOM) bör företag ompröva sin marknadsföring. Studien syftar till att undersöka hur skärgårdsföretag marknadsför genom sociala medier, samt vilka för- och nackdelar som företagen upplever. Detta studeras genom kvalitativa intervjuer med projektledare inom ABD och skärgårdsföretag från Finland och Sverige som deltar i projektet. Resultatet visar på att det finns två generella typer av företag inom skärgården som i olika stor omfattning använder sociala medier för marknadsföring. / In Sweden and Finland, the tourism industry has grown with an export value that is constantly increasing. However, this is mainly occurring in the big cities. From a decision of the Swedish government and the EU, a development project called Archipelago Business Development has emerged. The project has the task of strengthening digital investment in the archipelago. With consumers' access to social media and Word-of-mouth (WOM), companies should re-examine their marketing strategy. This study aims to investigate how companies in the archipelago social media in their marketing, and what pros and cons the companies experience. This is studied through qualitative interviews with project managers within ABD and companies in the archipelago from Finland and Sweden participating in the project. The results show that there are two general types of companies in the archipelago that use social media for marketing to varying degrees.

Turistbranschen är en starkt växande bransch vilken har ökat i omsättning de senaste åren. Hållbarhet har blivit en faktor för verksamheter att ta hänsyn till vilket bidrar till förändrad styrriktning. Det är svårt att styra i en verksamhet med mycket förändringar och säsongspersonal vilka endast jobbar några få veckor om året. Ytterligare en svårighet med att styra inom en turistverksamhet är att engagera och motivera medarbetare och gäster i processer och förändringar. Med tanke på att den största delen av de anställda i turistverksamheten är säsongsanställda är det viktigt att verksamheterna visar vägen. För att styra i en verksamhet krävs det olika styrmedel. De styrmedel vilka behandlas i denna studie är; målstyrning, informell- och formell styrning, budgetering, motivation, information och kommunikation. Vid denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer med olika campinganläggningar, detta för att utforska vilka medel verksamheterna använder vid styrning och förändringsprocesser med hänsyn till hållbarhet. Men också för att redogöra hur verksamheter skapar engagemang hos både gäster och medarbetare. Efter att intervjuerna var gjorda och utarbetade tolkades detta material tillsammans med den teoretiska referensramen vilken tagits fram. Vi har konstaterat att turistverksamheter har beaktat hållbara åtgärder, både miljömässiga och sociala. Resultatet av studien visar att styrmedlen; information, kommunikation, motivation och organisationskultur är det främsta för att styra verksamheterna i förändring med hänsyn till hållbarhet. / The tourist industry is a strong growing industry which has increased in sales during recent years. Sustainability has become a factor for businesses to take into account which contributes to changing direction. It is difficult to manage a business with many changes and seasonal staff who only work a few weeks a year. Another difficulty in managing a tourism business is to engage and motivate employees and guests in processes and changes. Bearing in mind that the majority of employees in the touristbusiness are seasonal employees, it is important that the business show the road. To control a business, different instruments are required. The instruments discussed in this study are; goal management, informal and formal control, budgeting, motivation, information and communication. In this qualitative study, semi-structured interviews with various campings were used, this in order to explore the operations used in managing and change processes in terms of sustainability. And also to describe how businesses create engagement with both guests and employees. After the interviews were made and worked through, the material was interpreted in conjunction with the theoretical reference framework that were developed. We have found that touristbusinesses have taken sustainable actions into account, both environmental and social. The result of the study shows that the instruments; information, communication, motivation and organizational culture are the primary means of controlling the businesses in change with sustainability consideration.

<p>Studien handlar om en destination i den svenska fjällvärlden som består av två närbelägna orter. Aktörerna är flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har därigenom flera utmaningar att hantera och beakta då värderingar och intressen är åtskilda. De två orterna är olika till karaktären och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sänder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsändarna.</p><p>En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sänder ut en diffus bild till både besökare och investerare. En destination som består av flera aktörer är i stort behov av såväl samarbete som konkurrens – på ett positivt och inte destruktivt sätt. För att kunna ta ansvar för situationen som fallstudien påvisar krävs gemensamma insatser av de tre stora aktörerna vilket bör kännetecknas av; samverkan, organisering, identitetsskapande och en gemensam och tydlig destinationsmarknadsföring.</p> / <p>This research study is about a destination in the Swedish world of mountains that consists of two resorts close to each other. The operators’ sizes vary and the destination has thereby many challenges to handle and to take into consideration when values and interests are separate. The two resorts are not alike and while one place is developing the other one does not in the same fast way. Together the two resorts are sending different messages in marketing which all together creates a diffuse image to visitors and investors.</p><p>A destination that does not cooperate internally or coordinates their marketing efforts communicates a diffuse image to visitors as well as potential investors. A destination that consists of many operators is in great need of cooperation, but also competition – in a positive and not destructive way. To take responsibility for the situation that this case study points out common efforts by the three large operators of the destination are needed. The efforts should be distinguished by collaboration, organizational work, identity work and clear destination marketing.</p>

<p>Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland. Ekoparken ligger i en turismintensiv region med ett stort antal aktörer inom turism och turismrelaterade tjänster.</p><p>I studien undersöks Ekopark Bödas turistiska resurser, hur samverkan ser ut mellan olika aktörer samt den turistiska utvecklingen. Studien är upplagd som en fallstudie med en deduktiv ansats. Som grund för studien används en teoretisk bakgrund varifrån intervjuunderlag byggs. Intervjuer görs med Sveaskog,Länsstyrelsen Kalmar samt några omgivande aktörer med koppling till ekoparken.</p><p>Undersökningen har kunnat visa att Ekopark Böda har ett rikt utbud av natur och kultur och tillsammans med ekoparkens omgivande aktörer erbjuds turisten även ett stort urval av sådant som service och boende. Samverkan kan på olika sätt förbättras och det har genom intervjuundersökningen framkommit att ett flertal aktörer har förslag på samverkan för en turistisk utveckling av ekoparken. Den turistiska utvecklingen befinner sig i en startfas men genom det rika natur- och kulturutbudet samt en förbättrad samverkan finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling.</p><p>Nyckelord: Natur, kultur, turism, turismutveckling, ekopark, samverkan</p> / <p>Nature and culture create the base in tourism and tourism development. Around the country there are a large number of nature and culture areas contributing to development and at the same time natural and cultural values are protected. Ecopark is the name of a coherent forest landscape with high natural values founded by Sveaskog. The ecopark is a relatively new addition to the nature and culture protection in Sweden. Some of the ecoparks are suitable for tourism and tourism development and among them Böda Ecopark. Böda Ecopark which opened in 2006 is located on the northern of Öland. The ecopark is situated in a tourism intense region with a large number of actors in tourism and tourism related services.</p><p>The study examines the tourist resources, the cooperation between different actors and the tourism development in Böda Ecopark. The study is disposed as a case study with a deductive approach. As a basis for the study a theoretical background is used from which the interview questions are built.Interviews are made with Sveaskog, the county administrative board in Kalmar and some of the ecopark´s encompassing actors.</p><p>The research has shown that Böda Ecopark has rich natural and cultural resources and through the ecopark´s encompassing actors the tourist is also offered a wide range of different services as accommodation. Cooperation can be improved in various ways and the interviews have shown that several of the encompassing actors have suggestions for cooperation around tourism development. The tourism development is in an initial phase but by the rich natural and cultural values and an improved cooperation there are good conditions for further development.</p><p>Key words: Nature, culture, tourism, tourism development, ecopark, cooperation</p>

<p>När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende. Detta är ett mycket intressant problem och jag valde därför att skriva om kulturarvet som en turistisk resurs med Astrid Lindgrens värld i fokus. Under arbetets gång började jag fundera på om det fanns liknande scenarion och kom då att tänka på Stieg Larsson och hans serie om Millennium. Böckerna har blivit omåttligt populära och ska nu bli film och det ordnas Milleniumvandringar i Stockholm. Både Stieg Larsson och Astrid Lindgren är en del av vårt litterära kulturarv, det som gör oss svenskar till dem vi är. Och i dagens samhälle upptäcker allt fler att kulturarvet är en tillgång i många olika sammanhang, alltifrån rekreation, forskning och turism, till företagande och regional utveckling.1 Kulturarven får även allt större plats inom turistindustrin, det har blivit modernt att besöka historiska sevärdheter. Filmer och tv-serier skildrar vår historia vilket gör att människor vill besöka de kända platserna och kulturarven. Människor upptäcker att de kan tjäna pengar på att använda sig av kulturarven, vilket blir en ledande faktor för att bevara dem. Viktigt här är att inte enbart se till den kommersiella sidan av kulturarven, det man kan tjäna pengar på, utan även att se till bevarandet, dvs. att kulturarven får vara kvar. De motsättningar som uppkommer mellan att bevara ett kulturarv men samtidigt använda det för kommersiellt bruk är en svår balansgång och något som debatteras allt mer i tidningar och på museer. Det är alltså tal om hur kulturarven ska förvaltas och bevaras för framtiden vilket även är en fråga för Astrid Lindgrens värld som är ett företag som bygger på Astrid Lindgrens litterära verk tillika ett av Sveriges största kulturarv. Huruvida parken är en kulturarvsförvaltare eller ett kommersiellt företag ämnar jag diskutera i slutdiskussionen.</p>

<p>Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde. Det är otryggt, ojämlikt och i grunden odemokratiskt<em>.</em></p><p>Samhället i dagens Sverige är inte tillräckligt tillgängligt för personer med funktionshinder. Dessa människor räknas inte in i olika samhälleliga planeringar utan de kommer i andra hand. När det gäller turism är det ännu värre då dagens turismbransch inte ser funktionshindrade som en målgrupp, vilket leder till att de ansvariga inte tillgängliggör sina turistiska besöksmål tillräckligt mycket. Idag har drygt en miljon av Sveriges befolkning något funktionshinder.</p><p>Bättre tillgänglighet gynnar resmålets eller besöksmålets ekonomi. Därför borde fler aktörer inom turismbranschen tänka på att tillgängliggöra sina anläggningar ännu bättre än vad de redan är. Det gynnar både besökaren och aktören.</p>

<p>During the 19th centaury Liverpool was an industrial city of great magnitude owing to the well-established communication and infrastructure in the area. During the 1950’s the industry decrease swiftly - and although Liverpool as a city gain interest as a result of the sensation of the Merseybeat and The Beatles - the reduction continued through the 70’s and during the 80’s the people of Liverpool suffered from great unemployment. Today Liverpool is a post-industrial city with a growing experience economy that mainly benefits from The Beatles tourism and the Merseybeat-era. The focus of these studies is the experience economy in Liverpool as a result of globalization and production in the late modernity. The study is bases on “partaking” observations and interviews with some of those involved with the experience economy.</p>

<p>Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren. Vasamuseet är ett unikt besöksmål som erhåller regalskeppet Vasa som deras primära sevärdhet. Museet har över en miljon besökare varje år och är ett av Sveriges attraktivaste besöksmål.</p><p>Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur Vasamuseets marknadsföring organiseras med tanke på deras unika attraktion. Uppsatsen riktar sig främst till potentiella besökare men likväl till människor som tidigare besökt Vasamuseet. Detta för att skapa en förståelse och förhoppningsvis ett intresse kring hur museets marknadsföring organiseras för att kunna nå ut till omvärlden som de i högsta grad är en del av. Uppsatsen utgick från en induktiv ansats med kvalitativa djupintervjuer. De respondenter som är förekommande i studien innefattar fem anställda på Vasamuseet som besitter betydande kunskap för vårt forskningsämne.</p><p>Uppsatsens slutsats visar på att personlig försäljning är ett väl användbart marknadsföringsverktyg för Vasamuseet att nå ut till sina besökare. Personlig försäljning lämpar sig bäst då museet främst marknadsför sig genom workshops utomlands i och med att deras primära marknader finns utanför Sveriges gränser.</p>