Uppsatsen behandlar ämnet destinationsutveckling på en landsbygdsdestination och vad som krävs av en destination och dess aktörer för att lyckas med utvecklingen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att regionen Glasriket ska utvecklas som destination. För att besvara uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem aktörer i Glasriket intervjuades om destinationsutvecklingen i Glas-riket. Intervjuresultatet visade att informanterna är medvetna om de brister som hindrar Glas-riket från att utvecklas. Framförallt anser aktörerna i Glasriket att det finns potential att ut-veckla destinationen genom att bredda bilden av att Glasriket inte endast innefattar glas. Idag utgör glas den främsta anledningen till att besöka Glasriket. Det är framför allt dagsbe-sökare som kommer till destinationen och på grund av det tar de inte del av hela destinatio-nens utbud. Den ekonomiska vinningen för turismnäringen i Glasriket är därför inte så om-fattande som den skulle kunna vara om besökare tog del av mer inom det utbud som finns på destinationen. För att Glasriket skall kunna utvecklas är det därför viktigt att visa en bild av att destinationen innefattar fler upplevelser och aktiviteter än bara de som involverar glas. Genom att analysera Glasrikets situation idag, var de vill hamna i framtiden och hur de ska nå dit, kunde författarna komma fram till vilka faktorer som är viktigast för Glasriket att arbeta med för att uppnå en utveckling av destinationen.

På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet. Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt. Vi har utifrån ett systemsynsätt analyserat vårt fallstudieobjekts verksamhet utifrån syftet att våra analyser ska hjälpa Wannborga med sin företagsutveckling samt andra aktörer i liknande situationer. I fråga om företagsutveckling har vi antagit ett entreprenöriellt perspektiv med fokus på entreprenörens personliga utveckling. Den teoretiska referensram som utgör grunden i uppsatsen är till stor baserad på postmoderna perspektiv, vilket innebär att vida generaliseringar får stå tillbaka for subjektiva och mer individualistiska tolkningar. Det största problemet som Wannborga har i likhet med andra aktörer inom lantgårdsturism är att aktörerna har svårt att se helheten i sitt koncept. Alla delar i verksamheten och hur dessa samverkar bör analyseras innan en effektiv kommunikationsstrategi kan implementeras. Vi anser att aktören bör analysera sitt koncept för att hitta kundnyttan och värdet i det de erbjuder. Utifrån detta kan sedan ett tydligt budskap konstrueras och riktas till olika segment. Efter varje ämnesområde ges specifika rekommendationer för hur Wannborga bör utveckla sin verksamhet baserat på de resonemang vi fört. Vi avslutar uppsatsen med en modell för kommunikationsstrategi där vi illustrerar vilka komponenter som interagerar med varandra och vilka steg man bör följa från att utveckla sin verksamhet till att skapa en kommunikationsstrategi. Denna modell ska ge den översikt som är förenlig med systemsynsättet där det holistiska perspektivet är centralt. Modellen gör våra rekommendationer mindre specifika för Wannborga och andra aktörer kan på så vis lättare applicera våra slutsatser i sin verksamhetsutveckling. / Because of a decrease in revenue streams farms have been forced to diversify their businesses to include other business areas than traditional agriculture. The most common area of diversification is farm based tourism where the farm family opens up their home to tourists. Tourism differs greatly from the business of agriculture which makes the transition between these areas problematic. Our theoretic and empirical findings all show that actors within this industry lack knowledge of marketing and communication. Therefore we have chosen to focus on how actors within this industry can coordinate and market their businesses. Wannborga på Öland AB is our main case study object and is further complemented with other similar case study objects. Based on a "system approach" we have analysed Wannborga and their business with the purpose of helping them and other actors with their business development. An entrepreneurial perspective with focus on the entrepreneur's own personal development has characterized our analyses of their business. The theoretical framework is largely based on post modern perspectives where broad generalizations has been put aside to subjective and individualistic interpretations of the market and the nature of Wannborga as a business. The main problem Wannborga and other actors within this industry are facing is largely based on the lack of focus on the overall picture of their concept. All the components within their business and how these components interact should be analysed before an effective communication strategy can be implemented. An actor should analyse their overall concept to identify customer benefits and the value provided. Based on this analysis a clear message can be constructed and communicated to different segments. Following each topic discussed we provide specific recommendations for how Wannborga should develop their business. We conclude this thesis with a model for a communication strategy that illustrates how the different components interact with each other, and the different steps to be taken when constructing a communication strategy. This model gives an overview which is consisient with the holistic perspective of a system approach. This model makes our analyses less specific for Wannborga and therefore more generally applicable for other actors within this industry.

Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare. Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism. Begreppet shoppingturism har kommit att bli centralt inom den gemensamma näringen, vilket också visade sig i undersökningen då majoriteten ansåg att shopping och turism hör ihop.

Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren. Vasamuseet är ett unikt besöksmål som erhåller regalskeppet Vasa som deras primära sevärdhet. Museet har över en miljon besökare varje år och är ett av Sveriges attraktivaste besöksmål. Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur Vasamuseets marknadsföring organiseras med tanke på deras unika attraktion. Uppsatsen riktar sig främst till potentiella besökare men likväl till människor som tidigare besökt Vasamuseet. Detta för att skapa en förståelse och förhoppningsvis ett intresse kring hur museets marknadsföring organiseras för att kunna nå ut till omvärlden som de i högsta grad är en del av. Uppsatsen utgick från en induktiv ansats med kvalitativa djupintervjuer. De respondenter som är förekommande i studien innefattar fem anställda på Vasamuseet som besitter betydande kunskap för vårt forskningsämne. Uppsatsens slutsats visar på att personlig försäljning är ett väl användbart marknadsföringsverktyg för Vasamuseet att nå ut till sina besökare. Personlig försäljning lämpar sig bäst då museet främst marknadsför sig genom workshops utomlands i och med att deras primära marknader finns utanför Sveriges gränser.

This paper examines family owned tourism businesses with a special focus on succession. In Nordic countries tourism has been widely promoted and used in rural development as a replacement economy for ‘traditional’ livelihoods based on rural production. Because the tourism and hospitality industry, especially in rural areas, is dominated by family enterprises, the topic of succession is of great relevance for tourism and tourism destinations. This paper looks at family businesses’ special characteristics, challenges and advantages in terms of ownership structure, lifestyle, motivations, employees and destination impact. This paper concludes that, while family-owned Small and Medium-sized enterprises make up the backbone of the tourism industry, especially in rural destinations, there exists insufficient research on their significance within tourism. A small percentage of family owned tourism businesses are successfully handed over to succeeding generations. Those that do are exceptional and more sustainable both in financial and marketing terms and therefore extremely advantageous for destinations. On the other hand, family businesses that fail to be passed on to following generations can have a devastating effect on tourism and destinations in general. / Den här uppsatsen behandlar familjeägda turistföretags betydelse för varaktigheten i landsbygdsdestinationer med fokus på succession. I våra nordiska länder har turism på senare år använts som landsbygdsutveckling och i viss mån som ersättning för de mer traditionella näringarna som jordbruk och fiske. Eftersom turism och besöksindustrin, speciellt i de perifera områdena, domineras av familjeföretag är succession inom dessa av stor betydelse för turism och turistdestinationer. Uppsatsen tar i övrigt upp familjeföretagens kännetecken, utmaningar och fördelar beträffande ägarstrukturer, livsstil, motivation, medarbetare och destinationspåverkan. Familjeföretag utgör ryggraden för turismindustrin i allmänhet och landsbygdsdestinationer i synnerhet men trots det saknas forskning om den här typen av företags betydelse för turism. Endast en liten andel av familjeägda turistföretag genomgår ett generationsskifte. Det gör att de som klarar en succession är unika och mer varaktiga både ur finansiell och ur marknadsmässig synpunkt vilket är mycket fördelaktigt för destinationen. Å andra sidan kan de företag som inte lyckas med en succession vara förödande för hela samhället där de verkar.

Sustainable destination development has in recent years become an increasingly important concept for tourism destinations. A destination must take into account the environment if it wants to continue being a successful tourism destination in the future. This essay investigates what needs to be developed on theislandofSandhamnfor that the destination can be more attractive in the off season and how the players on Sandhamn integrate to develop Sandhamn in a sustainable manner. One market research and interviews with five different players were made. Through these interviews grew an understanding for how the cooperation between the municipal and the private party looks like and how the history of Sandhamn is the foundation for the islands tourism development. In the paper the authors use a qualitative research method with a quantitative approach. The thesis theoretical conceptual framework is based on scientific articles and books on sustainable tourism development. The authors have through the interviews and the market research found that Sandhamn with the help of its natural attraction for centuries has attracted visitors. Seglarhotellet has played a crucial role in Sandhamns sustainable development. Within the tourism industry, it is important that the destination development is executed in a way that does not give any negative impact on the environment. The players of Sandhamn seem to have understood this since they have a great respect both to nature and to the residents. The conclusion is that the responsible players work together efficiently to develop Sandhamn to a year round destination. Unfortunately they have not developed cooperation on sustainability issues, this is something that needs to be improved by focusing on common objectives to achieve sustainable development. Operators must also consider having more open during the winter so that tourists will have more to do in Sandhamn. The municipality must become more engaged since they play a major role in Sandhamns development. For an attractive destination requires careful planning and cooperation between players. / Hållbar destinationsutveckling har på senare år blivit ett allt viktigare begrepp för turismdestinationer. En destination måste ta hänsyn till att utveckla möjligheter i omgivningen samt bevara miljön om den vill fortsätta vara en framgångsrik turismdestination i framtiden. Denna uppsats undersöker vad som behöver utvecklas på ön Sandhamn för att destinationen ska bli mer attraktiv under lågsäsongen samt hur aktörerna på Sandhamn integrerar för att utveckla ön på ett hållbart sätt. Under uppsatsens gång gjordes en marknadsundersökning samt  intervjuer med fem olika aktörer. Genom dessa intervjuer skapades förståelse för hur samarbetet mellan de kommunala och privata intressenterna ser ut och hur Sandhamns historia är grunden till öns turismutveckling. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod med en kvantitativ ansats. Uppsatsens teoretiska föreställningsram utgår från vetenskapliga artiklar samt böcker inom hållbar destinationsutveckling. Författarna har genom intervjuerna och marknadsundersökningen kommit fram till att Sandhamn med hjälp av sin naturliga attraktionskraft i flera århundraden lockat besökare. Seglarhotellet har spelat en avgörande roll för Sandhamns hållbara utvecklingsprocess. Inom turismbranschen är det viktigt att destinationsutveckling utförs på ett sätt att den inte ger någon negativ påverkan på miljön. Detta verkar aktörerna på Sandhamn ha förstått då de har en stor respekt för såväl natur som till invånare. Slutsatsen är att de ansvariga aktörerna samarbetar effektivt för att utveckla Sandhamn till en åretrunt- destination. Dessvärre har de inte ett utvecklat samarbete gällande hållbarhetsfrågor, detta är något som behöver förbättras genom att satsa på gemensamma mål för att uppnå hållbar utveckling. Aktörerna måste även överväga att ha mer öppet under vintern för att besökarna ska ha mer att göra i Sandhamn. Kommunen måste bli mer engagerad då de spelar en avgörande roll för Sandhamns utveckling. För att en destination ska vara attraktiv krävs noggrann planering och ett samarbete mellan aktörer.

<p>Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där. Områdets besökare färdas antingen på kanalen med fritidsbåt eller med ett av de två rederierna som trafikerar den eller så besöker de någon av de upplevelser eller attraktioner som finns intill kanalen.</p><p>Till grund för denna uppsats ligger en förstudie som gjordes sommaren 20051. Denna förstudie ger en översiktlig beskrivning över Kinda kanal som upplevelseområde samt en kartläggning av näringar som attraherar turister. Författaren till förstudien kom fram till att upplevelser kring Kinda kanal bör identifieras dels för att attrahera och locka flera besökare till området och dels för att få turistnäringen kring kanalen att blomstra genom samarbete de olika aktörerna sinsemellan och via gemensam marknadsföring. Förstudien fick mig att fatta intresse för att skriva om upplevelseturism och hur upplevelseturism kan utvecklas i den valda regionen.</p>

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen?   Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag. Teorierna som användes i denna studie hanterar frågor om kulturell representation inom turism, vad det gör med människors identitet samt vad som verkligen menad med autentisk representation. En del teorier är också knutna till maktrelationer, vilket uttrycks i ämnen som handlar om ”Vi” kontra ”Dem”. Dessa teorier utgör en lins som ger en djupare och bredare förståelse av de problem som lyfts och kontextualiseras i den empiriska delen av uppsatsen.   Vi samlade in vårt empiriska data genom intervjuer med människor involverade i turismindustrin. Vi gjorde även en kompletterande strukturerad observation genom att besöka några samiska utställningar och museum.   En viktig slutsats som vi kom fram till är att den samiska befolkningen vill och måste bli mer involverade i hur de representeras av turismindustrin. Samisk turism kan bli en stor inkomstkälla för samerna men de behöver mer statlig finansiering. Förståelsen för kulturen är idag relativt liten, delvis på grund av att industrier som turism ofta använder en stereotypisk bild när de framhäver samer. Mycket kan därför fortfarande göras när det kommer till kulturell representation.

Det globala resandet har haft en kraftig positiv ökning de senaste åren och beräknas enligtinternationella bedömningar fortsätta öka med cirka tre procent per år fram till 2030.Turistnäringen växer med andra ord i snabb takt och har kommit att bli en stor inkomstkällaför många länder och i vissa av dem även den största arbetsgivaren. I Sverige omsatteturistnäringen 284,2 miljarder år 2013 och detta är en ökning med 3,9 procent i jämförelsemed föregående år. Som ett resultat av turismens centrala betydelse världen över, anser vi attdet ligger ett intresse i att undersöka hur lokalbefolkningen på en ort påverkas av dess turism.Studiens syfte är att undersöka hur individer bland en orts befolkning påverkas av ortensturism. Avsikten med studien är att skapa ny förståelse och utveckla kunskapen kring hurindivider med olika bakgrund så som sysselsättning, ålder och koppling till turismen uppleveroch påverkas av turism, och därmed bidra till den forskning som redan finns inom området.En kvalitativ metod har använts för att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkasindivider på en destination av turism på den egna orten? En fallstudie har genomförts och istudien har Marstrand, beläget i Bohuslän Sverige, använts som medel för att ge svar påforskningsfrågan.Ett flertal positiva och negativa aspekter av turism har identifierats och därefter analyseratsmed hjälp av de teorier som presenterats. Bland annat har TALC-modellen använts för attutläsa i vilken fas Marstrand som destination befinner sig i. Detta då ortsbefolkningens syn påturism kan variera beroende på vilket steg destinationen befinner sig i, samt för att ta reda pådestinationens potentiella utvecklingsmöjligheter. Studien kommer fram till att Marstrandbefinner sig i stagnation fasen under högsäsong och development fasen under lågsäsong.De slutsatser som går att utläsa från studien är att olika individer lägger vikt vid olika aspekterav ortens turism beroende på hur deras livssituation ser ut och vilken koppling de själva hartill turismen i sig. Vidare går studiens resultat i linje med de teorier som presenteras i tidigareforskning, genomförd på andra platser i världen. Trots att studiens omfattning inte ärtillräcklig för att dra några generella slutsatser skulle detta kunna tyda på att individer ur enlokalbefolkning har en liknande syn på turism, oberoende av geografisk plats och landetsutvecklingsgrad. / Global travel has had a strong positive growth in recent years and is forecasted to increase byabout three percent per year until 2030, according to international assessments. The tourismindustry is growing at a rapid pace and has become a major source of income for manycountries, in some the largest employer. In 2013 the Swedish tourism industry had a turnoverof 284,2 billion which is an increase by 3,9 percent compared to the previous year. Due to thecentral importance of tourism worldwide, we believe that there is an interest to investigatehow the local residents at a destination are affected by its tourism. The study aims to examinehow different individuals among the local population are affected by tourism. The purpose ofthe study is to create new understanding and to develop knowledge about how individualswith different backgrounds such as occupation, age and connection to tourism experience andare affected by tourism, and thereby contribute to previous research in the field. A qualitativeresearch method was used to answer the following research question: How are individuals ata destination affected by tourism in their own community? A case study has been completedand the study used Marstrand, situated in Bohuslän Sweden, to answer the research question.Several positive and negative aspects of tourism have been identified and then analysed byusing the theories presented. The TALC model was used to determine which phase Marstrandas a destination is in. This due to the fact that the local residents’ opinion may vary dependingon the phase the destination is in and also to find out the destination´s potential fordevelopment. The study concludes that Marstrand is in the stagnation stage during highseason and the development stage during low season.The result of the study indicates that different individuals put emphasis on different aspects oftourism depending on their life situation and the connection they have to tourism.Furthermore the study shows similar results as presented in recent research made in othercountries. Although the extent of the study is not sufficient enough to draw any generalconclusions, this may indicate that individuals from a local population has a similar view ontourism, regardless of geographic location and the country's level of development.

Syfte – Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen. Metod – Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga. Teori – Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg. Modellen beskriver hur en arbetsgång kan se ut när en plats eller destination vill förändra sitt varumärke. Vi använder oss också av en mängd andra referenser i teorikapitlet. Resultat – Resultaten av studien pekar på att arbetsgången konsulterna sinsemellan och gentemot teorin liknar varandra. Respondenterna identifierar intressenterna, gör en omfattande analys och utifrån detta så skapas en varumärkesidentitet, precis som teorin pekar på. De betonar att ingen äger platsvarumärket och att det gör platsen speciell ur en varumärkesaspekt. Utifrån studien ser vi att det finns åtminstone tre gemensamma nämnare som respondenterna tar hänsyn till: Platsvarumärkets komplexitet, identifiera destinationens intressenter och slutligen att skapa engagemang.