Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland. Ekoparken ligger i en turismintensiv region med ett stort antal aktörer inom turism och turismrelaterade tjänster. I studien undersöks Ekopark Bödas turistiska resurser, hur samverkan ser ut mellan olika aktörer samt den turistiska utvecklingen. Studien är upplagd som en fallstudie med en deduktiv ansats. Som grund för studien används en teoretisk bakgrund varifrån intervjuunderlag byggs. Intervjuer görs med Sveaskog,Länsstyrelsen Kalmar samt några omgivande aktörer med koppling till ekoparken. Undersökningen har kunnat visa att Ekopark Böda har ett rikt utbud av natur och kultur och tillsammans med ekoparkens omgivande aktörer erbjuds turisten även ett stort urval av sådant som service och boende. Samverkan kan på olika sätt förbättras och det har genom intervjuundersökningen framkommit att ett flertal aktörer har förslag på samverkan för en turistisk utveckling av ekoparken. Den turistiska utvecklingen befinner sig i en startfas men genom det rika natur- och kulturutbudet samt en förbättrad samverkan finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling. Nyckelord: Natur, kultur, turism, turismutveckling, ekopark, samverkan / Nature and culture create the base in tourism and tourism development. Around the country there are a large number of nature and culture areas contributing to development and at the same time natural and cultural values are protected. Ecopark is the name of a coherent forest landscape with high natural values founded by Sveaskog. The ecopark is a relatively new addition to the nature and culture protection in Sweden. Some of the ecoparks are suitable for tourism and tourism development and among them Böda Ecopark. Böda Ecopark which opened in 2006 is located on the northern of Öland. The ecopark is situated in a tourism intense region with a large number of actors in tourism and tourism related services. The study examines the tourist resources, the cooperation between different actors and the tourism development in Böda Ecopark. The study is disposed as a case study with a deductive approach. As a basis for the study a theoretical background is used from which the interview questions are built.Interviews are made with Sveaskog, the county administrative board in Kalmar and some of the ecopark´s encompassing actors. The research has shown that Böda Ecopark has rich natural and cultural resources and through the ecopark´s encompassing actors the tourist is also offered a wide range of different services as accommodation. Cooperation can be improved in various ways and the interviews have shown that several of the encompassing actors have suggestions for cooperation around tourism development. The tourism development is in an initial phase but by the rich natural and cultural values and an improved cooperation there are good conditions for further development. Key words: Nature, culture, tourism, tourism development, ecopark, cooperation

Tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Var tionde person har alltså särskilda behov i sitt resande och är därmed beroende av att hela destinationens miljö är tillgänglig. Tillgänglighet är någonting som Stockholm Stad arbetar med då de har som mål att år 2010 vara världens mest tillgängliga huvudstad. Stockholm är en destination och en destination består av många olika aktörer, både kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar därför dels till att undersöka om, och i så fall hur, en god tillgänglighet i Stockholm skulle påverka de enskilda turistiska aktörerna på destinationen. Studien syftar även till att undersöka vad dessa aktörer har för inställning till och motiv för tillgänglighetsanpassningar. Tillgänglighet kan studeras utifrån olika aspekter men denna studie kommer främst att behandla fysisk tillgänglighet utifrån ett etiskt och ekonomiskt perspektiv. I denna studie används en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt synsätt. För att undersöka tillgänglighetsaspekter i turismbranschen intervjuades respondenter från Stockholm Stad, Stockholm Visitors Board, Sveriges Hotell och Restaurangföretagare, Clarion Hotel Stockholm, Hotell Birger Jarl, Nordic Light Hotel och Scandic Hotels. I studien används artiklar som behandlar etik och ansvarsfullt företagande (bland annat Corporate Social Responsibility) samt på vilket sätt tillgänglighet kan vara till godo för turismföretag och samhället. Studien presenterar även tidigare forskning som belyser betydelsen av samverkan på en destination och svårigheter i att separera destinationen och de turistiska aktörerna från varandra. Dessutom presenteras lagar och regler kring tillgänglighetsanpassning för att ge en övergripande bild av vad som lagmässigt krävs av aktörerna. Resultatet i undersökningen visar bland annat att turismföretag anser sig ta ett samhällsansvar när de gör tillgänglighetsanpassningar. Företagen vill vara etiska och tillgodose alla kunder, vilket inkluderar personer med funktionsnedsättning. Aktörerna anser samtidigt att ökad tillgänglighet skapar konkurrensfördelar då de får ett bredare kundunderlag samt bättre rykte och image genom sina anpassningar. De vill även vara affärsdrivande, det vill säga att investeringarna måste stå i proportion till kostnaderna. Med andra ord, om investeringar i tillgänglighetsanpassning inte skulle generera tillräckligt stora fördelar skulle företag inte anpassa mer än vad lagen kräver. Den etiska handlingen gällande tillgänglighetsanpassningar sker alltså inte alltid i osjälviskt syfte utan för att skapa ekonomiska fördelar genom gott rykte och bredare kundunderlag. Resultatet visar även att turismaktörerna i Stockholm skulle gynnas av att staden blev världens mest tillgängliga huvudstad. Detta skulle resultera i att staden fick fler besökare vilket i sin tur skulle ge fler affärstillfällen för de enskilda turismföretagen. / Ten percent of Sweden’s inhabitants have some kind of disability. That is, every ten person has special needs when it comes to travelling, and therefore is depended on whether the destination is accessible or not. In their goal for year 2010 Stockholm City wants to be the most accessible capital in the whole world. The destination involves many different operators, both commercial and non-commercial. This study is a research about how good the accessibility in Stockholm is, and how this would affect the individual tourism operators in Stockholm. Furthermore, this study’s purpose is to find out what the operators think about the accessibility adjustments. Accessibility can be studied from different aspects, but this specific study will first of all treat the accessibility from an ethic and economical perspective. Qualitative methods have been used in this study, in order to investigate accessibility within the tourism line. Respondents from Stockholm City, Stockholm Visitors Board, the Swedish Hotel and Restaurant Association, Clarion Hotel Stockholm, Hotel Birger Jarl, the Nordic Light Hotel, and Scandic Hotels, have been interviewed. In this study articles about ethics and responsible spirits of enterprise are used (for instance Corporate Social Responsibility), as well as in what way accessibility can be good for tourism enterprises and the society. The study also presents earlier research that brings up the signification of co-operation at a destination, plus how it is difficult to separate the destination and the tourism operators. Additionally, laws and rules about accessibility are presented to give an overall picture about what the operators need to do according to the law. The results show that the operators believe that they take liability against the society when they do accessibility adjustments. The operators want to be ethic and satisfy all customers, disabled people included. The operators also believe that increased access create competition advantages when they get more customers, plus a better reputation and image. They want to make profits, which means that the investments must be in proportion to the expenses. In other words, if the investments wouldn’t be profitable enough the operators wouldn’t adjust more than the law says. The ethic deed about accessibility adjustments is not always an unselfish cause but a way to make a profit by good reputation and more customers. The analysis shows that the operators in Stockholm would be favored if the city became the most accessible capital in the world. This would result in that the city got more visitors, which would generate more business opportunities for the individual tourism operators.

När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende. Detta är ett mycket intressant problem och jag valde därför att skriva om kulturarvet som en turistisk resurs med Astrid Lindgrens värld i fokus. Under arbetets gång började jag fundera på om det fanns liknande scenarion och kom då att tänka på Stieg Larsson och hans serie om Millennium. Böckerna har blivit omåttligt populära och ska nu bli film och det ordnas Milleniumvandringar i Stockholm. Både Stieg Larsson och Astrid Lindgren är en del av vårt litterära kulturarv, det som gör oss svenskar till dem vi är. Och i dagens samhälle upptäcker allt fler att kulturarvet är en tillgång i många olika sammanhang, alltifrån rekreation, forskning och turism, till företagande och regional utveckling.1 Kulturarven får även allt större plats inom turistindustrin, det har blivit modernt att besöka historiska sevärdheter. Filmer och tv-serier skildrar vår historia vilket gör att människor vill besöka de kända platserna och kulturarven. Människor upptäcker att de kan tjäna pengar på att använda sig av kulturarven, vilket blir en ledande faktor för att bevara dem. Viktigt här är att inte enbart se till den kommersiella sidan av kulturarven, det man kan tjäna pengar på, utan även att se till bevarandet, dvs. att kulturarven får vara kvar. De motsättningar som uppkommer mellan att bevara ett kulturarv men samtidigt använda det för kommersiellt bruk är en svår balansgång och något som debatteras allt mer i tidningar och på museer. Det är alltså tal om hur kulturarven ska förvaltas och bevaras för framtiden vilket även är en fråga för Astrid Lindgrens värld som är ett företag som bygger på Astrid Lindgrens litterära verk tillika ett av Sveriges största kulturarv. Huruvida parken är en kulturarvsförvaltare eller ett kommersiellt företag ämnar jag diskutera i slutdiskussionen.

Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet.

Background: The fast growing tourism industry increases the need for new destinations to meet the markets demand. Because of this, destination development becomes a part of tourism development and it can therefore be interesting and relevant to study this phenomenon. It requires consciousness about the destination’s conditions and to what extent tourism can be developed. The study of these conditions can be useful as they are fundamental for future tourism development at a destination. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze which conditions and characteristics a place should have to become an attractive destination. Methodology: This study has been executed from a positivistic point of view and a quantitative approach. The collection of data has been carried out through five semi-structured interviews. Conclusions: This study has reached the conclusion that developing tourism at a destination requires a number of specific characteristics, but that these may vary depending on the type of destination. There are several characteristics but the most emphasized are attractions and activities, accessibility and infrastructure, amenities, political stability and safety. / Bakgrund: Den snabbt växande turismnäringen ökar behovet av fler destinationer för att möta den ökade efterfrågan på marknaden. Destinationsutveckling blir därför en grundläggande del i arbetet med turismutveckling och det kan därför vara intressant och relevant att studera detta. Det krävs en medvetenhet om vilka förutsättningar som finns och i vilken utsträckning turism kan utvecklas utifrån dessa. Vilka dessa förutsättningar är kan vara intressant att undersöka då de ligger till grund för framtida turismutveckling på en destination. Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera vilka förutsättningar och attribut en plats bör ha för att bli en attraktiv destination. Metod: Denna studie har utgångspunkt i ett positivistiskt synsätt och en kvantitativ ansats. Vid datainsamlingen har fem semi-strukturerade intervjuer genomförts. Slutsatser: Slutsatsen av studien är att det krävs vissa specifika förutsättningar för att utveckla turism på en destination, men att dessa kan variera beroende på typ av destination. Det finns ett antal sådana förutsättningar, men de som tydligast framkommer är attraktioner och aktiviteter, tillgänglighet och infrastruktur, ett grundläggande serviceutbud samt någon form av politisk stabilitet och trygghet.

Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism? Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser. Det kan finnas fyra till fem olika faser och en destination kan vara olika länge i vardera steg i cykeln. Allt från upptäckt till den tid då destinationen ses som mindre attraktiv och turismen sakta avtar. Turistdelegationen beskriver hållbar turism som ”en utveckling där ekonomiska, ekologiska och kulturella/sociala konsekvenser vägs samman för att uppnå en hållbar turism. Dessa områden är beroende av varandra för en långsiktig hållbarhet”. Modellen för hållbar turism innehåller punkter som ekonomi, miljö och sociala frågor. Under de senaste 50 åren i Thailand har miljön varit utsatt för mycket slitage och ekosystem längs Thailand kuster har skadats. I ett miljöperspektiv ska man bevara den biologiska mångfalden, vara sparsam med naturtillgångar och minimera den miljöpåverkan som orsakas av människans aktiviteter. Rese- och turistindustrin är delaktiga i den globala miljöförstöringen bland annat för att man överutnyttjar naturen. Ekosystem som finns i Thailand är bland annat korallrev och mangroveskogar. Människan har bland annat påverkat detta ekosystem genom att utsätta reven för störningar så som överfiskning, kust utveckling, föroreningar, okontrollerad turism och globala klimatförändringar. Landets skogsklädda områden har minskat från 70 procent till mindre än 20 procent. Människan avverkar mangroveskogen bland annat för att ge plats åt turistanläggningar och för att ge turisterna kala sandstränder som turister efterfrågar. Den sociala situationen i Thailand är långt ifrån bra. Utvecklingen av ekoturismen är ett bra alternativ för att få turismen att bli så hållbar och gynnsam mot miljön som möjligt. Landets nationalparker ses som en viktig del av landets ekoturism och landet har stora potentialer för ekoturism. Vid en hållbar utveckling bör man även tänka på destinationens bärförmåga. Bärförmåga är den summa av turistaktiviteter som en destination tål utan att utsätta destinationen för skada. Thailands regerings policy har under senare år varit att utveckla en mer hållbar turism som lägger sin tonvikt på samhällets deltagande.

Resandet i världen ökar och detta leder till både positiva och negativa konsekvenser. Hur miljö och människor påverkas av turismindustrin är högst aktuellt och genom detta har studiens syfte utformats. Syftet är att undersöka studenters värderingar samt medvetenhet kring arbetsvillkor och miljö inom turismnäringen. Ett kvantitativt tillvägagångsätt har används för att få ett representativt urval. Enkätformulär har skickats ut till studenter på Högskolan i Halmstad och 414 studenter har deltagit. Genom analys av resultatet har många signifikanta skillnader hittats. Kortfattat visar studien att studenter anser sig vara medvetna om miljö men inte lika medvetna om arbetsvillkorsfrågor inom turismen. Gällande fokusområdena arbetsvillkor och miljö hade studenterna höga värderingar. Faktorerna kön, ålder, utbildningsområde, akademisk nivå samt hur ofta man reser påverkar studenternas medvetenhet och värderingar på olika sätt. / Tourism and travelling are increasing around the world and this leads to positive and negative impacts. How the environment and people are affected by the tourism industry is an up to date question. This is one of the reasons that the purpose of the study have been chosen. The purpose is to investigate students' values and awareness of working conditions and environment in the tourism industry. A quantitative approach has been used to obtain a representative sample. Questionnaires were distributed to students at Halmstad University and 414 students participated. Many significant differences have been found while analysing the data. To summarise the study, students consider themselves to be aware of the environment but are not as aware of the consequences of the working conditions within the tourism sector. The students had high values of the study’s focus areas: working conditions and environment. The factors of gender, age, field of study, academic level, and how often the students travel affects students' awareness and values in different ways.

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde. Det är otryggt, ojämlikt och i grunden odemokratiskt. Samhället i dagens Sverige är inte tillräckligt tillgängligt för personer med funktionshinder. Dessa människor räknas inte in i olika samhälleliga planeringar utan de kommer i andra hand. När det gäller turism är det ännu värre då dagens turismbransch inte ser funktionshindrade som en målgrupp, vilket leder till att de ansvariga inte tillgängliggör sina turistiska besöksmål tillräckligt mycket. Idag har drygt en miljon av Sveriges befolkning något funktionshinder. Bättre tillgänglighet gynnar resmålets eller besöksmålets ekonomi. Därför borde fler aktörer inom turismbranschen tänka på att tillgängliggöra sina anläggningar ännu bättre än vad de redan är. Det gynnar både besökaren och aktören.

No description available.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt. Praktiskt har vi gjort en kvalitativ undersökning bestående av tolv stycken semistrukturerade intervjuer med medlemmar från destinationsnätverket VGL samt anställda på destinationsbolaget och turistbyrån. Med intervjuerna ämnade vi besvara vår frågeställning: Hur uppfattar destinationsbolaget Visit Gellivare Lapland och dess medlemmar coopetition i destinationsnätverket? Av studien framgår att medlemsrespondenterna generellt sett inte upplever någon konkurrens, men att de alla gärna samarbetar med andra medlemmar inom nätverket. Den främsta motivationsfaktorn för medlemskapet i destinationsnätverket uppger medlemmarna är marknadsföringen som de får utav destinationsbolaget/turistbyrån. Destinationsbolaget uttrycker dock en önskan om större engagemang från medlemmarnas sida då de upplever att få medlemmar medverkar i nätverkets aktiviteter, så som exempelvis medlemsmöten. Vad gäller kommunikationen i nätverket framgår att en rad olika kanaler används, men huvudsakligen sker kontakten mellan destinationsbolaget/turistbyrån och medlemmarna via mail och telefon. Vi får av destinationsbolaget/turistbyrån uppfattningen att de inte tycker att medlemmarna tar till sig den information som skickas ut, medan medlemmarna i flera fall uttrycker att de får för mycket mail, så att de inte tar sig tid att läsa. De främsta slutsatserna och rekommendationerna vi vill ge destinationsbolaget/ turistbyrån är att de bör se över kommunikationen med medlemmarna och förmedla den nytta medlemmarna kan få av att vara engagerade i destinationsnätverket. Gällande medlemmarna anser vi att de först och främst bör inse vikten av sin egen medverkan i nätverkets aktiviteter och att samtliga medlemmars engagemang i nätverket kan förbättra nätverket i stort. Nyckelord: coopetition, co-opetition, samarbete, konkurrens, motivation, kommunikation, destinationsnätverk, nätverk, regionala strategiska nätverk, strategiska nätverk, turism, destination