A field study was conducted in order to enquire which languages the teachers and the students were using, both during lessons and on breaks, and if and how several languages were used to instruct. Since colonialism, the  Gambia has experienced many European influences, which has led to English as the official language and also the language of instruction. This means that the teachers have to teach in a language which is not their own, nor their students’ native language. The phenomenon is called submersion, which has been proved to be a less successive practice. Hence, the government of today is struggling against many obstacles in order to meet the Education for All-policy, and ensure high quality education in the Gambia. However, the low achievements among the students, should not be considered solely an effect of the language of instruction, but also the methods used for teaching.

This research aims to shed light on language policies and early bilingual education in Sweden. It highlights the main language policies developed by Sweden while framing them within a European perspective, thus comparing the “national” language policies to the “international” language policies, stressing differences and similarities. More specifically, it analyzes the language policies and guidelines related to bilingual education created by the Council of Europe and afterwards applies the same procedure to the Swedish ones. Furthermore, this study investigates the language practices of children and teachers in two bilingual/multilingual settings. In order to do this, the research was framed as a sociolinguistic ethnography and was carried out using observations, interviews and audio-recordings in order to achieve triangulation wherever possible. Interview and observational data were analyzed thematically while interactional data was analyzed to establish the purposes for which different languages were used by participants. In conclusion, this study might give an idea of how appropriate the Swedish language policies are while stressing the need to revise and implement those policies that might affect the success of early bilingual/multilingual preschool education in Sweden. / Denna studie ämnar belysa språkpolitik och tidig tvåspråkig utbildning i Sverige. Ett av målen är att titta närmare på rådande språkpolitik i Sverige ur ett Europeiskt perspektiv, genom at jämföra ”nationell” och ”internationell” språkpolitik och belysa likheter och skillnader. Detta innebär, mer specifikt, att analysera språkpolitik och riktlinjer för tvåspråkig utbildning som är utarbetad av Europarådet och sedan ställa dem mot de riktlinjer som är utarbetade i Sverige. Dessutom är målet att undersöka olika lingvistiska praktiker hos elever och lärare i en tvåspråkig kontext. Studien har utförts med sociolingvistisk, etnografisk metod och metodologisk triangulering som inkluderat olika tillvägagångssätt såsom observationer, intervjuer och inspelade ljudupptagningar. Insamlad data har undersökts med syfte att klassificera olika språkliga beteenden för att söka förstå de olika strategier och vanor som utgör själva kärnan i interaktionen mellan tvåspråkiga elever och lärare. Slutligen är syftet med studien att ge en inblick i hur lämplig svensk språkpolitik är i fråga om tvåspråkig utbildning och samtidigt belysa vad som kan behövas reviderasoch införas för att påverka framtida tvåspråkig/flerspråkig utbildning i Sverige.

“Linguistic relativity” has been studied for a long time. Many empirical studies have been conducted on cross-linguistic differences to find support for the influence of language on thought. This study proposes viewpoint (defined as the point from which the conceptualizer sees and construes the event) as a cross-linguistic difference, and explores whether the linguistic constraint and preference of subjective/objective construal can affect one’s cognitive activity as viewpoint. As Japanese is a subjectivity-prominent language whereas Swedish is not, data elicited from monolingual adolescences (aged 12-16) in Japan and Sweden were compared. A set of tasks which consisted of non-verbal tasks (scene-visualisation) and verbal tasks (narrative of comic strips) was performed in order to elicit the participants’ viewpoints. The same set of tasks was assigned to simultaneous Swedish-Japanese bilingual adolescences in Sweden. The bilinguals took the set of non-verbal and verbal tasks twice, once in Swedish and once in Japanese. The results demonstrated a clear difference between the monolingual groups both in the non-verbal and verbal tasks. The Japanese monolinguals showed a higher preference for subjective viewpoint. The bilinguals’ viewpoint preference had a tendency to fall between that of monolinguals of both languages. This finding indicates that the bilinguals’ viewpoint preference may be influenced by both languages. This study demonstrates for the first time that the speaker’s viewpoint can be affected not only in verbal tasks but also in non-verbal tasks. The findings suggest that a language may influence the speaker’s way of construing events. It is also implied that the influences from different languages in bilinguals can be bidirectional. However, the influence does not seem to be all or nothing. Regardless of the language, one’s event construal is more or less the same. Nevertheless, the findings indicate that the linguistic subjectivity in a language tends to counteract the universal construal. / Språkrelativitet (Linguistic relativity) har studerats under lång tid. Många empiriska studier har studerat om och i så fall hur språk påverkar tänkandet och eventuella skillnader mellan olika språk. Denna studie föreslår perspektivpreferens för att beskriva ur vilket perspektiv en berättare återger skeenden. Studien utforskar om ett språks lingvistiska begränsningar och preferens för subjektiva/objektiva tolkningar av skeenden påverkar personers kognitiva aktivitet som val av perspektiv. Japanska är ett tydligt subjektivt framträdande språk medan svenskan inte är det. Därför jämfördes data från enspråkiga ungdomar (12-16 år gamla) i Japan och i Sverige. För att klarlägga deltagarnas perspektivpreferens genomfördes två delstudier, dels en icke-verbal studie (en scenvisualisering) och dels en verbal studie (ett återberättande av tecknade serier). Samma delstudier genomfördes också till simultant svensk-japanska tvåspråkiga ungdomar i Sverige. De tvåspråkiga deltagarna gjorde de verbala och icke-verbala delstudierna i två omgångar, en gång på svenska och en gång på japanska. Resultatet visade en klar skillnad mellan de enspråkiga grupperna, både i den icke-verbala och verbala delstudien. De japanska enspråkiga deltagarna visade högre preferens för subjektiva tolkningar. De tvåspråkiga deltagarnas perspektivpreferens hade en tendens att komma mellan de enspråkiga deltagarnas preferenser. Detta indikerar att de tvåspråkigas val av perspektiv påverkades av deras tvåspråkighet. Studien visar för första gången att berättarens val av perspektiv kan påverkas inte bara i verbala uppgifter utan också i icke-verbala uppgifter. Resultaten från studien indikerar att ett språk kan påverka en berättares sätt att tolka händelser, och att påverkan från de olika språken hos tvåspråkiga kan vara dubbelriktad. Oberoende av språk återges skeenden på ett likartat sätt. Studien indikerar emellertid att lingvistisk subjektivitet i ett språk tenderar att motverka ett universellt återgivande av perspektiv.

In spite of a monolingual norm in foreign language teaching during the last decades studies throughout the world show that teachers’ target language use varies significantly. This study sets out to examine to what extent the target language (TL) is used with young language learners and how this use correlates to teachers’ beliefs about foreign language teaching and first language (L1) inclusion. Moreover the paper discusses functions for L1 use and strategies used by teachers to support comprehension in the TL. Lesson observations and qualitative interviews were performed with four Swedish primary school class teachers. Despite the prevailing idea of exclusive TL use three of the four teachers do not subscribe to this approach and find L1 inclusion necessary. An emerging theme is the impact of teachers’ beliefs and how these are shaped by personal experience and/or education. L1 is legitimized in order to support comprehension and prevent pupils’ frustration. To varying degrees the L1 is used, mostly to facilitate learning but also for classroom management. The data suggests that teachers are well aware of their language use although they lack awareness and professional language to describe and be articulate about strategies they employ. / Trots att det under de senaste decennierna varit norm att inom språkundervisningen uteslutande använda målspråket i klassrummet, visar studier från hela världen att lärares målspråksanvändning varierar avsevärt. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning målspråket används med yngre språkelever och hur denna överensstämmer med lärarnas föreställningar om språkundervisning och användning av förstaspråket. Dessutom diskuteras funktioner för förstaspråksanvändning och strategier som lärare använder för att underlätta förståelse på målspråket. Lektionsobservationer och kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra svenska klasslärare i grundskolans tidigare år. Trots den rådande rekommendationen att undvika användning av förstaspråket och uteslutande använda målspråket, ansluter sig tre av fyra lärare inte till denna didaktiska modell, utan finner det nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen. Ett tema som framträder är påverkan av lärares uppfattningar och hur dessa har formats av personliga erfarenheter och/eller utbildning. Förstaspråksanvändning motiveras för att stötta förståelse och undvika frustration hos eleverna. Förstaspråket används i olika utsträckning, framförallt för att underlätta inlärning men också för att leda arbetet i klassrummet. Resultaten tyder på att lärare är väl medvetna om sin språkanvändning, men att de delvis saknar insikt om och ett professionellt språk för att beskriva och formulera sig kring de strategier de använder.