I denna studie undersöker vi fem andraspråkslevers syn på skolmatematiken med hjälp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig själva som elever och som användare av matematiken och om hur matematikinlärning går till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utländsk bakgrund inte uppnådde målen i matematik ämnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda på vad detta kunde bero på. Resultaten visade bl.a. att matematik ses som ett prestigeämne och att det kan ha stor betydelse för elevers intellektuella självförståelse och självkänsla.

Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning?Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun. Observationer genomfördes som passiv och deltagande observatör. Barnens teckningar och textmaterial har använts för att de skulle få möjlighet att utrycka sig på ett annat sätt än bara verbalt.Fallstudien visade att genom insatser från modersmålsläraren och genom den tvåspråkiga undervisningen, underlättades det för de tre romska barnen att lära sig läsa och skriva. Slutsatsen är att det tar tid, ansträngningar, motivation och bra samarbete från både barn och lärare för att barnen ska ha chans att bli litterata.

Detta är en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angående tvåspråkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvåspråkiga, arabisk-svenska klasser på Möllevångsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen är att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill säga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlägga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlägga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv på samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvåspråkig undervisning kan sägas ha bättre hållbarhet och talar mer till logos; läsarens intellekt. Sidan som är emot kan sägas definieras av mindre hållbara argument som främst talar till pathos; läsarens känslor. Jag anser mig ha funnit flera olika diskurser som kan tänkas ha inverkan på argumentens utformning: Integration verkar vara ett gemensamt mål för argumentationerna på båda sidor av diskussionen. I motargumentationen tenderar dock betydelsen av integration stå närmre definitionen av assimilation. Islamofobi och nationalism är två andra diskurser ämnar ligga bakom motargumentationen. Det går även att skönja olika sätt att se på Sverige. Slutligen så tenderar många av argumenten att styras av en diskurs utgående från samhällets bästa respektive individens bästa. / This thesis is an argumentation and discourse analysis whose purpose is to examine a serie of debate articles concerning bilingual education. The debate was formed in relation to a proposal to introduce bilingual education, concerning Swedish and Arabic, at Möllevångsskolan in Malmö and was published in Sydsvenska Dagbladet, January 2001. The purpose of the thesis is to reconstruct the mentioned argumentation, to value it and to identify possibles discourses in the text. The result became that the side that is positive to bilingual education seem to have a more valid argumentation wich speaks more to ,logos, the intellect of the readers. The side that is against has a less valid argumentation and speaks more to pathos, the feelings of the reader. I consider I have found several discourses that may have had an impact on how the arguments were designed. Integration works as a common goal for both sides of the debate. The contra-argumentation is leaning towards a definition of integration very close to assimilation though. Islamofobia and nationalism are two other discourses I believe stand behind the contra-argumentation. It is also possible to see different definitions of Sweden. Ultimately; many of the arguments tend to build on a discourse concerning the best benifits for the society or for the individual.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling.</p><p>Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ”Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning – utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå?”.</p><p>Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter. Vår fråga har varit hur lärare planerar. Det vi har strävat efter är att beskriva lärares egna erfarenheter och upplevelser samt åsikter.</p><p>Planering utifrån styrdokument har varit vår utgångspunkt. Sedan har vi antagit elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet som de stöd dessa lärare har för planeringen av sin tvåspråkiga undervisning. Det har följaktligen blivit fyra delar i vår undersökning; styrdokument, elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet.</p><p>Som metod har vi tillämpat kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra lärare som undervisar döva i svenska på gymnasienivå.</p><p>Som resultat har vår intervjustudie visat att informanterna har olika erfarenheter, upplevelser och åsikter. När det gäller styrdokumenten är gemensamt för informanterna att de anser att läroplanen är diffus. Dock är det olika vad gäller informanternas arbete med planeringen, alla har till exempel arbetat olika lång tid. Beträffande arbetslagsarbete är det i hög grad olika för informanterna. De får olika stöd genom arbetslagsarbete. För vissa diskuteras det mycket om språkfrågor inom arbetslaget medan det inte är likadant för andra. I fråga om elevmaterial har vi konstaterat att det råder brist på material, direkt anpassat till informanternas elever. Vad gäller kunskap om dövas tvåspråkighet har vi konstaterat att det finns ett behov av mer diskussioner och utbyte av erfarenheter och kunskaper kring tvåspråkighet.</p><p>Nyckelord: Planering, Tvåspråkig undervisning, Svenskt teckenspråk, Tvåspråkighet, Döva</p>

<p>Students with foreign background do not reach the goals of mathematics education in the Swedish school to the same extent as students with a Swedish background, this is shown in a number of Swedish and international reports. Both Swedish and international research show that it takes many more years to learn a language so well that the student is capable of learning new school-related knowledge in this new language than just using the language for everyday speech. Students with foreign background are in danger of falling far behind their peers in school in for example mathematics where they language-wise are not able to acquire knowledge. One method for helping students with another native language than Swedish is to provide mathematics education in two languages, Swedish and the student's native language. In media a number of politicians have expressed negative and positive arguments about this method, the opponents have argued that the students' Swedish skills would be suffering. I have chosen to compare a school applying bilingual mathematics education and one which instead is working with a so-called study workshop (studieverkstad). This study focuses on grades in mathematics from grade 9 and results from the national tests in mathematics in grade 9, and two interviews with teachers, one teacher of mathematics and one mother-tounge language teacher. I have chosen to study grade and test statistics from these two schools during several years to see what effect is acquired by each method of working. The main finding of this study is that bilingual mathematics teaching tends to keep students' grades at a constant level while students' grades decrease when using the study workshop method.</p>

Students with foreign background do not reach the goals of mathematics education in the Swedish school to the same extent as students with a Swedish background, this is shown in a number of Swedish and international reports. Both Swedish and international research show that it takes many more years to learn a language so well that the student is capable of learning new school-related knowledge in this new language than just using the language for everyday speech. Students with foreign background are in danger of falling far behind their peers in school in for example mathematics where they language-wise are not able to acquire knowledge. One method for helping students with another native language than Swedish is to provide mathematics education in two languages, Swedish and the student's native language. In media a number of politicians have expressed negative and positive arguments about this method, the opponents have argued that the students' Swedish skills would be suffering. I have chosen to compare a school applying bilingual mathematics education and one which instead is working with a so-called study workshop (studieverkstad). This study focuses on grades in mathematics from grade 9 and results from the national tests in mathematics in grade 9, and two interviews with teachers, one teacher of mathematics and one mother-tounge language teacher. I have chosen to study grade and test statistics from these two schools during several years to see what effect is acquired by each method of working. The main finding of this study is that bilingual mathematics teaching tends to keep students' grades at a constant level while students' grades decrease when using the study workshop method.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling. Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer. Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ”Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning – utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå?”. Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter. Vår fråga har varit hur lärare planerar. Det vi har strävat efter är att beskriva lärares egna erfarenheter och upplevelser samt åsikter. Planering utifrån styrdokument har varit vår utgångspunkt. Sedan har vi antagit elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet som de stöd dessa lärare har för planeringen av sin tvåspråkiga undervisning. Det har följaktligen blivit fyra delar i vår undersökning; styrdokument, elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet. Som metod har vi tillämpat kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra lärare som undervisar döva i svenska på gymnasienivå. Som resultat har vår intervjustudie visat att informanterna har olika erfarenheter, upplevelser och åsikter. När det gäller styrdokumenten är gemensamt för informanterna att de anser att läroplanen är diffus. Dock är det olika vad gäller informanternas arbete med planeringen, alla har till exempel arbetat olika lång tid. Beträffande arbetslagsarbete är det i hög grad olika för informanterna. De får olika stöd genom arbetslagsarbete. För vissa diskuteras det mycket om språkfrågor inom arbetslaget medan det inte är likadant för andra. I fråga om elevmaterial har vi konstaterat att det råder brist på material, direkt anpassat till informanternas elever. Vad gäller kunskap om dövas tvåspråkighet har vi konstaterat att det finns ett behov av mer diskussioner och utbyte av erfarenheter och kunskaper kring tvåspråkighet. Nyckelord: Planering, Tvåspråkig undervisning, Svenskt teckenspråk, Tvåspråkighet, Döva

The purpose of the study was to examine how teachers currently working with students who have a mother tongue other than Swedish. The investigation has been carried out using three qualitative research interviews. It has been shown that some educators believe that inclusion in the regular classroom instruction has been giving the best results for students' language development. It has provided great opportunities for discussion and group work. Teachers have given tips on how to work with these students so that they develop in the Swedish language. I have been through the literature revealed that multilingualism opens up many avenues for children, but it also puts obstacles. Barriers preventing students' language development but also social development. Syllabus for Swedish as a second language show that the students will develop the linguistic skills so they can communicate in different contexts.