Todays’ organizations are facing low levels of employee engagement, with a tendency to decrease evenfurther. Sustainability has been found to positively affect employee engagement as it providesemployees with a higher purpose in their work. Therefore, this research study reveals leaders’perception on the contribution of sustainability towards employee engagement, with a focus onmultinational organizations in the Öresund region. This qualitative study combines Herzberg´s “Two-Factor Theory” and transformational leadership to analyze the research findings with a theoreticalframework. The results display that sustainability has a significant influence on the level of employeeengagement and various activities of organizations and leaders contribute towards this. The researchalso underlines that there is a potential for organizations to implement further strategies in this regardand thereby not only strengthen the satisfaction and loyalty of their current workforce, but also gain acompetitive advantage in the future for attracting new talents.

Purpose: The purpose of the study is to describe and explain how older employees are motivated in their work.   Method: The study was designed as a case study with a qualitative. Seven semi-structured interviews with leaders in a staffing company were carried out on Zoom and supplemented afterwards with internal-and external documents and news articles.   Results and Conclusion: The results showed that older employees are motivated through autonomy, solidarity, and competence in their work, which are the starting points for intrinsic motivation. Likewise, they were motivated by extrinsic motivation and motivational factors such as praise, responsibility, recognition, and financial aspects. Older employees' motivation is also promoted when leaders maintain a good working relationship with them and take their interests into account. / Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur äldre medarbetare motiveras i sitt arbete. Metod: Studien utformades som en fallstudie med kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer med ledare i ett bemanningsföretag utfördes på Zoom och kompletterades i efterhand med interna-och externa dokument samt nyhetsartiklar. Resultat och Slutsats: Resultatet visade på att äldre medarbetare motiveras genom autonomi, samhörighet och kompetens i sitt arbete som är utgångspunkter i inre motivation. Likaså motiverades de genom yttre motivation och motivationsfaktorer såsom berömmelse, ansvar, erkännande och ekonomiska aspekter. Äldre medarbetares motivation främjas även när ledare upprätthåller god arbetsrelation till dem samt tar hänsyn till deras intressen.

Bakgrund: Motivation är en viktig faktor inom ett företag. När de anställda är motiverade gynnar det företaget samtidigt som de själva kommer att trivas och må bra. Chefer har också en betydande roll när det kommer till att skapa och utveckla en motiverad personal på arbetsplatsen. Herzbergs tvåfaktorsteori kommer att användas i studien för att finna likheter och skillnader mellan chefers sätt att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen och den faktiska trivseln och motivationen hos de anställda.  Syfte: Studien syftar till att undersöka faktorer som anställda och chefer trivs och motiveras av samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. Metod: Genom en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ forskning tillsammans med semistrukturerade intervjuer kan studien analysera faktorer som är avgörande för anställda och chefers trivsel och motivation samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen.  Resultat och slutsats: Studien har kommit fram till att både hygien- och motivationsfaktorer genererar trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. För chefer är motivationsfaktorerna mest avgörande för att skapa trivsel och motivation. Uppsatsens resultat visar även att det finns positiva samband mellan hygien- och motivationsfaktorer och trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. Studien har dessutom kommit fram till att det valda fallföretaget har motiverade chefer och anställda samt att chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. För att motivation ska finnas på hela arbetsplatsen kan uppsatsförfattarna dra slutsatsen att det är av sin vikt att alla trivs. / Background: Motivation is a principal factor within a company. When the employees are motivated, it benefits the company while they themselves will enjoy and feel good. Managers also have a significant role when it comes to creating and developing a motivated workforce in the workplace. Herzberg's two-factor theory will be used in the study to find similarities and differences between managers' ways of contributing to well-being and motivation in the workplace and the actual well-being and motivation of the employees. Purpose: The study aims to investigate factors that employees and managers enjoy and are motivated by and how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Method: Through a quantitative method in the form of questionnaires as well as qualitative research together with semi-structured interviews, the study can analyze factors that are decisive for employees' and managers' well-being and motivation, as well as how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Results and conclusion: The study has concluded that both hygiene and motivational factors generate well-being among the employees at the workplace. For managers, the motivational factors are most decisive in creating well-being and motivation. The essay's results also show that there are positive relationships between hygiene and motivational factors and well-being among the employees in the workplace. The study has also concluded that the selected case company has motivated managers and employees and that managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. For motivation to exist throughout the workplace, the essay writers can conclude that it is important that everyone enjoys themselves.

Inledning: Motivation är en nyckelfaktor för att uppnå ett lyckat slutresultat i projekt. Motiverade medarbetare är viktiga inom alla arbetsplatser. Att ha motiverade projektteam är därför avgörande för driva projektet framåt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera projektledares tillvägagångsätt för att upptäcka motivationsfaktorer och motivera projektteamet. Teori: Teoretiska utgångspunkter i studien är Herzbergs tvåfaktorsteori (TF) och självbestämmandeteorin (SDT). Metod: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ metod med induktiv ansats som är baserad på intervjuer som är kopplat till teorin för att uppnå resultat i studien. Intervjuer har gjorts med tio projektledare med erfarenhet från olika branscher. Intervjuerna har gjorts med hjälp av applikationer Teams och Zoom och varje intervju är på cirka 1 timme. Resultat och slutsats: Studien har visat att flera faktorer har påverkan på projektmedarbetarnas motivation. Resultat visar att en projektledare behöver individuellt arbeta med att uppfylla medarbetarnas interna och externa behov för att skapa en motiverad projektgrupp.

Att uppnå motivation bland medarbetare kräver tålamod och öppenhet från en organisation. Lyckas detta arbete blir det många fördelar för organisationen. Motivation och arbetstillfredsställelse är de två mest utforskade ämnena inom organisationsstudier. Kunskap om motivation bland medarbetare är betydelsefullt, eftersom det påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Människor i en organisation är olika, har olika behov och motiveras av olika saker, vilket även påverkar arbetstillfredsställelsen. Att arbeta med att öka motivationen bland medarbetare är ett viktigt men också ett komplext arbete. Detta arbete kan försvåras i stora statliga organisationer inom rättsväsendet, eftersom medarbetare inom rättsväsendet har ett viktigt samhällsuppdrag samtidigt som risken att utsättas för hot eller hot om våld är mer framträdande än i andra yrkesgrupper. Syfte med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur motivation påverkar medarbetares arbetstillfredsställelse inom Kriminalvården. Studien bygger på en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med kriminalvårdare som arbetar klientnära på ett säkerhetshäkte. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk analysmodell som grundar sig på Herzbergs tvåfaktorsteori och Self-determination teorin. I det empiriska materialet har det framkommit några motivationsfaktorer som inte går att förklara utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori eller Self-determination teorin. Dessa faktorer är utmaningar, mellanmänskliga relationer, trygghet och säkerhet, samhällsnytta och lön. Studiens slutsatser indikerar på att det finns flera motivationsfaktorer som är av betydelse för kriminalvårdares arbetstillfredsställelse. De mest framträdande är erkännande och bekräftelse, tillhörighet, utveckling, trygghet och säkerhet samt mellanmänskliga relationer. Avslutningsvis lyfter respondenterna systematisk återkoppling som ett viktigt verktyg för motivation och arbetstillfredsställelse. / To achieve employee motivation requires patience and openness from an organization. If this work is successful, there will be many benefits for the organization. Motivation and job satisfaction are two of the most researched topics in organizational studies. Knowledge about employee motivation is important because it affects employee job satisfaction. People in an organization are different, have different needs and are motivated by different things, which also affects job satisfaction. Working to increase motivation among employees is an important but also a complex process. This work can be made more difficult in large governmental organizations in the judicial system, as employees in the judicial system have an important social mission, while the risk of being exposed to threats or threats of violence is more prominent than in other occupational groups. The purpose of this study has been to contribute knowledge about how motivation affects employees' job satisfaction in the Swedish Prison and Probation Service. The study is based on a qualitative method where 15 semi-structured interviews were conducted with correctional officers who work close to clients at a security jail. The empirical data has been analyzed by a theoretical analysis model based on Herzberg's two-factor theory and Self-determination theory. The empirical material has revealed some motivational factors that cannot be explained by Herzberg's two-factor theory or the Self-determination theory. These factors are challenges, interpersonal relationships, safety and security, social benefit and salary. The study's conclusions indicate that there are several motivational factors that are important for correctional officer’s job satisfaction. These are acknowledgment and confirmation, belonging, development, safety and security, as well as interpersonal relationships. Finally, respondents highlight systematic feedback as an important tool for motivation and job satisfaction.

The purpose of this study was to describe and explore the organisational climate as a cause of job dissatisfaction among nursing staff in selected hospitals within Mpumalanga Province. The major objectives were to determine what organisational climate encompasses; ascertain which factors related to organisational climate can cause dissatisfaction among nurses; determine whether there is a difference in the way nursing management and the nursing staff perceive the existing organisational climate; and make recommendations for health service managers to improve the organisational climate in order facilitate greater job satisfaction among their subordinates. The descriptive exploratory survey method was used. A questionnaire with closed-ended and open-ended questions were distributed and collected from one hundred and fourty (140) respondents. The results indicated that the nursing management and the nursing staff are happy with the intrinsic factors of the job, but dissatisfied with the extrinsic factors of the organisational climate. The outcome of this research affirms that there are extrinsic factors within the work climate that affect the nursing management and the nursing staff negatively. Recommendations are made to promote job satisfaction in selected hospitals within the Mpumalanga province. / Health Studies / M.A. (Nursing Science)

The purpose of this study was to describe and explore the organisational climate as a cause of job dissatisfaction among nursing staff in selected hospitals within Mpumalanga Province. The major objectives were to determine what organisational climate encompasses; ascertain which factors related to organisational climate can cause dissatisfaction among nurses; determine whether there is a difference in the way nursing management and the nursing staff perceive the existing organisational climate; and make recommendations for health service managers to improve the organisational climate in order facilitate greater job satisfaction among their subordinates. The descriptive exploratory survey method was used. A questionnaire with closed-ended and open-ended questions were distributed and collected from one hundred and fourty (140) respondents. The results indicated that the nursing management and the nursing staff are happy with the intrinsic factors of the job, but dissatisfied with the extrinsic factors of the organisational climate. The outcome of this research affirms that there are extrinsic factors within the work climate that affect the nursing management and the nursing staff negatively. Recommendations are made to promote job satisfaction in selected hospitals within the Mpumalanga province. / Health Studies / M.A. (Nursing Science)

Master Thesis deals with the problem of employee satisfaction at Copy General. I am presenting here a new version of questionnaire created by optimizing the original version, which were designed according to circumstances and desired outcomes. I also analyze actual situation of employee satisfaction. In Thesis I am presenting solutions based on the outputs from research and conversations with managers.

Inledning: Tidigare studier visar att det måste finnas en balans mellan monetära och icke-monetära belöningar. Då den offentliga sektorn finansieras med skattemedel är dock möjligheten till monetära belöningar begränsad vilket kan ha en påverkan på belöningssystemets balans. Studiens syfte är således att undersöka eventuella skillnader mellan monetära och icke-monetära belöningssystem kopplat till motivation samt hur balansen mellan dessa uppnås inom offentlig sektor. Litteraturgenomgång: Under denna rubrik upphämtas information om olika motivationsteorier som bland annat Maslow (1943) och Herzberg (1968) har gjort. Sedan upphämtas även information om motivationsteorierna Public Service Motivation och Self Determination Theory. Det ges även en genomgång på vad belöningssystem, monetära belöningar samt icke-monetära belöningar är samt en presentation av belöningssystem inom offentlig sektor.Metod: För att besvara studiens frågeställningar används en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom medarbetarnas upplevelser av belöningssystemet skulle undersökas. Urvalet består av ekonomer anställda i två svenska kommuner (Sunne/Torsby). Resultat: Studien visar att monetära belöningar inte har någon större påverkan på medarbetarnas motivation i deras dagliga arbete men att icke-monetära belöningar både påverkar deras prestation och effektivitet i arbetet. Bristande monetära belöningar kan dock vara en anledning till att lämna offentlig sektor. Analys, diskussion och slutsats: Slutsatsen dras att monetära belöningar är en förutsättning för att arbeta och för att inte känna missnöje och att den begränsade möjligheten till monetära belöningar inte har någon större inverkan på medarbetarnas motivation. De icke-monetära belöningar agerar däremot som motivatorer i större utsträckning och har en chans att nå medarbetarnas inre motivation. / Introduction: Former studies shows that it must be a balance between monetary and non-monetary rewards. The public service is financed with tax assets which sets an limitation of how much monetary rewards you can get, which also can affect the balance in the reward system. The study aims to explore if there are any differences between monetary and non-monetary rewards connected to motivation and how the balance between these can be achieved within the public service. Literature review: Within this heading are a few motivation theories, such as Maslow (1943) and Herzberg (1968) presented. The chapter also present information about the motivation theories Public Service Motivation and Self Determination Theory. Furthermore, explanations of the study’s central concepts reward system, monetary rewards and non-monetary rewards are given. This is followed by a presentation of previous research that examines different perspectives of public service reward systems. Method: To reciprocate the issues of the study, a qualitative approach through semi-structured interviews is applied. This because of the study’s purpose that aims to analyze the public service coworkers’ experiences of the reward system. The respondents are economists employed within two Swedish municipalities.Result: The study shows that monetary rewards have no significant impact on employees’ motivation in their daily work but that non-monetary rewards affect both their performance and efficiency in the work. However, lack of monetary rewards can be a reason to leave the public sector. Analysis, discussion and conclusion: It is concluded that monetary rewards are a prerequisite for working and not feeling dissatisfaction, and that the limited opportunity for monetary rewards has no major impact on employee’s motivation. The non-monetary rewards, on the other hand, act as motivators to a greater extent and have a chance to reach employees’ inner motivation.

Företagens rekryteringsbehov har ökat kraftigt under de senaste två åren, det visar sig att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det är svårt att finna kandidater med rätt utbildning, tidigare yrkeslivserfarenhet och motivation. Platsannonser har en betydande roll för att attrahera kandidater och är en viktig del i rekrytering, chansen att rekrytera den ideala kandidaten börjar redan vid platsannonsen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll platsannonser har i ett företags svårighetermed att rekrytera ekonomistudenter tillhörande millennials. Studien har sin teoretiska grund i Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorsteori för att förklara och analyseraekonomistudenters motivation och behov i relation till en arbetsplats. “Anticipatorypsychological contract“ används för att se i vilken grad platsannonserna uppfyller studenternas krav samt förväntningar på en tjänst och Instrumentell-symbolisk teori används för att se hur platsannonser påverkar studenternas beslut att söka en tjänst. En kvalitativ studie genomfördes där tolv civilekonomstudenter intervjuades och sex platsannonser samlades in från företag. Intervjuerna var semistrukturerade och det genomfördes ett bekvämlighetsurval där respondenterna avgränsats till civilekonomstudenter som går sista året på Högskolan i Borås. Platsannonserna var avgränsade till företag där de hade svårt att rekrytera till de tjänster som platsannonserna gäller. Resultaten visar att när studenter söker en ny arbetsplats fokuserar de främst på att känna sig trygga och skyddade inför framtiden, de vill ha mycket information om jobbet och vad de kan förvänta sig av arbetsplatsen. När det kommer till arbetsplatsen var balans mellan arbete och privatliv samt god företagskultur faktorer som lockar millennials. Vidare har det visat sig att platsannonser spelar en viktig roll för studenterna när de ska ta ställning till om de vill söka tjänsten eller inte. De analyserade platsannonserna motsvarade inte elevernas förväntningar och krav när det gällde lön, förmåner, flexibilitet, balans mellanarbete och privatliv och i viss mån även företagskultur. / The purpose of this study is to investigate the role of job advertisements in a company’s difficulties recruiting millennial economics students. The study has it´s theoretical basis in Maslow's hierarchy of needs and Herzberg's two-factor theory, which are used to explain and analyze economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. Anticipatory psychological contract which is used to investigate to what extent job advertisements meet the students' requirements and expectations of an employer and Instrumental-symbolic framework is used to see how job advertisements affect the students' decision to apply for a job. A qualitative study was conducted where twelve graduate economics students were interviewed and six job advertisements were collected from companies. The interviews were semi structured and the participants were limited to Swedish economic students who are studying at Högskolan i Borås and graduating this year. The job advertisements were limited to companies where they had difficulties recruiting for the positions the job advertisements referred to. The results show that when students look for a new workplace their main focus is on feeling safe and protected for the future, and they want a lot of information about the job and what they can expect from the workplace. When it comes to the workplace, work-life balance as well as good corporate culture were factors that attracted the millennial economics students. Furthermore, it has been shown that the content of job advertisements play an important role in the students decision regarding whether they want to apply for the position or not. The analyzed job advertisements did not meet the students' expectations and requirements when it came to salary, benefits, flexibility, work-life balance and to some extent also corporate culture. The study is written in Swedish.