No description available.

<p>The aim of this study was to get a survey and a deeper understanding of students’ choice of language at upper secondary school, as well as their attitude and motivation to the German language. The rapports of diminished interests in studying languages at upper secondary school raised our interest in how to go against this and motivate students to actually choose to study a language. The study parted from a student perspective with focus on learning, attitude and motivation. A quantitative study with 168 pupils from 11 secondary schools in Halmstad as well as short interviews with their teachers have been used and analysed.</p><p>Our study showed that students are not particular interested in German. Additionally many of the students will only choose to study German if it involves higher qualification points and not because they think it is useful. It also showed that depending on which school the students went to and also depending on the teachers they have had, they are much influenced of how fun they believe German to be and how reluctant they are to choose it at upper secondary school.</p>

No description available.

The aim of this study was to get a survey and a deeper understanding of students’ choice of language at upper secondary school, as well as their attitude and motivation to the German language. The rapports of diminished interests in studying languages at upper secondary school raised our interest in how to go against this and motivate students to actually choose to study a language. The study parted from a student perspective with focus on learning, attitude and motivation. A quantitative study with 168 pupils from 11 secondary schools in Halmstad as well as short interviews with their teachers have been used and analysed. Our study showed that students are not particular interested in German. Additionally many of the students will only choose to study German if it involves higher qualification points and not because they think it is useful. It also showed that depending on which school the students went to and also depending on the teachers they have had, they are much influenced of how fun they believe German to be and how reluctant they are to choose it at upper secondary school.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar elever i årskurs sex väljer modernt språk i allmänhet och i synnerhet vad eleverna har för inställning till det tyska språket. Då tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste åren samtidigt som tyskkunskaper är eftertraktade på arbetsmarknaden är det intressant att undersöka vad detta beror på utifrån mina frågeställningar. Som grund till undersökningen ligger en enkätundersökning där 78 elever i årskurs sex som nyligen utfört språkval deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur valet gick till, om beslutet togs själv eller i samråd med någon och om deras möjlighet att pröva å de olika språken påverkat valet. Därefter fick eleverna svara på frågor om faktorer som inverkade på valet utifrån aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning. Enkäten avslutades med frågor som behandlade elevernas attityder till Tyskland och det tyska språket. Resultatet av undersökningen visar att eleverna i klass sex först och främst väljer det språket de tycker är roligast och därefter är framtida resor och intresse de främsta motiven. Till skillnad mot att styras av instrumentella faktorer och välja det språk som kan öka ens karriärmöjligheter, styrs eleverna främst utav integrativa faktorer. Det vill säga att kunna språket inför kommande resor och att kommunicera med människor som talar språket och att lära sig mer om deras kultur och sätt att leva värderas högre samt andra faktorer som ligger närmare elevernas vardag, som att familjemedlemmar och vänners talar språket. Då det kommer till attityderna till tyska visade sig språket vara omtyckt även av de elever som valde franska och spanska. Studien visar på att prövotiden är en bidragande faktor till den positiva inställningen till tyskan.

No description available.

<p>Die Vertreibung der deutschen Zivilbevölkerung aus den angestammten osteuropäischen Siedlungsgebieten in den Jahren 1945-48 ist ein einmaliges historisches Ereignis, das sich auch heute noch einer allgemeingültigen Bewertung entzieht. Im vorliegenden Aufsatz wird der Versuch unternommen, die Ereignisse historisch zu begründen und die Vertreibungsereignisse mit Fakten zu hinterlegen. Durch das Hinterfragen von Ursache und Wirkung soll die aufgeworfene Fragestellung – Kann die Vertreibung der Deutschen nach 1945 aus angestammten Siedlungsgebieten im Osten vor allem als Sühne für die Taten der Nationalsozialisten gerechtfertigt werden oder muss sie eher als ein Verbrechen an unschuldigen Zivilisten gesehen werden? – beantwortet werden. Aus Gründen der Authentizität wurde eine Zeitzeugin eingebunden, die im Vorfeld zu ihren persönlichen Erfahrungen befragt wurde; der behandelten Thematik wurde somit Gesicht und Stimme verliehen.</p>

No description available.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna. Eleverna äger själva en mängd av transnationellt kapital, vilket visar sig genom att 98,5 % har genomfört minst en resa utomlands under sin uppväxttid. Några har även bott utomlands. Som de främsta orsakerna till att läsa tyska på gymnasiet anger eleverna att det är ett nyttigt språk att kunna för framtida arbeten och resor, att de kan få bra betyg i tyska och plocka meritpoäng samt att det är intressant och kul. Attityden till Tyskland och det tyska språket visar sig vara huvudsakligen positiv, dock är intresset inte så stort att tyska i någon form förekommer frekvent i vardagen. Studien påvisar att dessa elever har goda chanser på arbetsmarknaden, då det är en målmedveten och resursstark grupp som kan ett språk som kommer att bli en bristvara om språkkrisen inte vänder.

Detta examensarbete består av en kritisk diskursanalys i form av en textanalys, vars syfte är att undersöka hur fyra läroböcker i tyska, skrivna för att användas i den svenska gymnasieskolans kurs moderna språk 3, geografiskt definierar och presenterar identiteten hos de delar av världen som är tysktalande. Studien utgår ifrån Norman Faircloughs teori att språket styr vår verklighet samt Charles Ogdens semiotiska triangel.   Studien behandlar följande frågeställningar: Vilka tysktalande länder, områden, regioner och orter förekommer i läroböckerna och hur ofta förekommer de? Finns det något dominerande land? Utifrån vilka teman presenteras de olika tysktalande länderna i läroböckerna och hur påverkar det bilden av den tysktalande identiteten?   Textanalysen består dels av en kvantitativ innehållsanalys där tyskspråkiga länder, områden, regioner och orter identifieras och räknas i läroböckerna, och dels av en kvalitativ analys där de tysktalande länderna presenteras tillsammans med de teman som de framställs med i läroböckerna. Temana är inte förbestämda kategorier, utan är empiriskt genererade. Resultatet visar på stor Tysklandsdominans. Av totalt 895 förekomster av tysktalande länder, områden, regioner och orter i läroböckerna återfinns 749 i Tyskland, 111 i Österrike, 27 i Schweiz, tre i Luxemburg och fem utgörs av det gränsöverskridande området Alperna. Landet Tyskland framställs dels som ungdomligt och dels som ett land med en problematisk historia. Landet Österrike presenteras tillsammans med turism i huvudstaden Wien och musik. Landet Schweiz nämns bara helt kort. Åt det gränsöverskridande området Alperna konstrueras en fritidsidentitet med skidåkning.