<p>Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren.</p>

<p>Das Sprechen ist ein wichtiger Teil im Sprachunterricht. Sprechen lernt man nur wenn man spricht. Man muss die Wörter und die Phrasen aktiv lernen und die Verwendung der Wörter in den Sätzen üben. In dem heutigen schwedischen Lehrplan stehen die funktionelle Sprachfähigkeit und das Vermögen des Schülers selbst die Sprache zu verstehen und sich verständlich zu machen im Vordergrund.</p><p>In diesem Aufsatz habe ich, mit Hilfe von qualitativen Interviews, untersucht, wie einige Lehrer mit der mündlichen Sprache im Deutschunterricht arbeiten. Ich habe vier Lehrer interviewt, die in den Klassen 6 bis 9 arbeiten. Alle Lehrer arbeiten auf verschiedene Weise und arbeiten mehr oder weniger mit der mündlichen Sprache. Eine Lehrerin arbeitet meistens mit eigenen Übungen, während die anderen drei Lehrer das Lehrbuch verwenden. Wenn sie mit der mündlichen Sprache arbeiten, verwenden sie u.a. Rollenspiele, Spiele, Dialogübungen im Lehrbuch und verschiedene Projekte die mündlich präsentiert werden.</p><p>Das, was ich gesehen habe, ist, dass die Kommunikation der Sprache im Unterricht betont wird, und die Lehrer versuchen der mündlichen Sprache eine wichtige Rolle im Unterricht zu geben. Es scheint doch, als ob die Schüler die mündliche Sprache nicht ernst nehmen. Alle Lehrer sprechen von der Schwierigkeit, die Schüler dazu zu zu bringen Deutsch zu verwenden. Die Schüler müssen verstehen, dass die mündliche Sprache ebenso wichtig ist wie die schriftliche Sprache, und dass sie die Übungen ernst nehmen müssen.</p>

<p>Diese Arbeit beschäftigt sich mit dem Übersetzen von literarischen Texten, und zwar Operntexten. Die Frage wird gestellt, in welchem Ausmaß die Form, Stilistik und der Inhalt des Originals in eine Übersetzung übertragen werden können, und auch wie kultur- und spracheigene Wörter und Ausdrücke übersetzt werden können. Der Gegenstand der Untersuchung sind zwei Übersetzungen von Richard Wagners Oper Die Meistersinger von Nürnberg, die mit dem Originaltext und auch mit einander verglichen werden.</p><p>Das Ergebnis zeigt, dass die Übersetzungen sehr formtreu sind, und dass sehr wenig vom Inhalt verloren geht. Die stilistischen Unterschiede sind größer, was vermutlich mit dem Bedarf nach einem moderneren Sprachgewand zusammenhängt. Fremde Wörter und Ausdrücke werden sehr unterschiedlich behandelt, manchmal durch bekannte ersetzt und manchmal beibehalten, aber eine deutliche Strategie lässt sich nicht finden.</p>

In many of the world's countries, there is a national organization responsible for marketingthat country as a tourist destination. Through their offices, these organizations work towardsthe creation of effective strategies and a deeper understanding of local markets. Usingqualitative methods such as interviews, observations, and thematic analysis, we managed toinvestigate how the Czech and the German national tourist offices operate, and whatstrategies they are implementing to increase the volume of tourism. The study focused on theanalysis and comparison of the organizations' goals and communication channels.The results show that the investigated tourist boards operate in a similar manner with smalldifferences concerning choice of strategies and communication channels. These discrepanciescan be partly explained by differences in the organization's ownership forms and theconsequences that follow that fact. Both countries' tourist offices base their work onconsistent use of the selected marketing strategies that should lead to direct or indirectimprovement of the destination image. Material was analyzed with the help of relevanttheories concerning marketing communication which assisted us in understanding the studiedphenomenon. / I de flesta av världens länder finns det en nationell organisation som ansvarar för marknadsföringenav landet som turistdestination. Genom sina utlandskontor kan dessa organisationerskapa en djupare förståelse om den lokala marknaden och utarbeta effektivare strategier. Medhjälp av kvalitativa metoder; intervjuer, observationer och tematisk analys har vi undersökthur den tjeckiska och den tyska nationella turistbyrån verkar samt vilka strategier dessatillämpar för att öka turismvolymen till sina länder. Undersökningen fokuseras därmed påanalys och jämförelse av organisationernas målsättningar och kommunikationskanaler.Resultaten visar att båda turistbyråerna arbetar på ett liknande sätt med små avvikelsergällande val av strategier och kommunikationskanaler. Dessa avvikelser kan delvis förklarasgenom skillnader i organisationernas ägandeform och de konsekvenser detta medför. Bådaturistbyråerna utgår från en konsekvent användning av de valda marknadsföringsstrategiernasom kan leda till en direkt eller indirekt förbättring av destinationsimagen. Materialet haranalyserats med hjälp av relevanta teorier kopplade till marknadskommunikation genom vilkavi skapade förståelse om det studerade fenomenet.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ”Störande elever – korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet”. Avhandlingen skrevs 2008 vid Linköpings universitet och är en av de få forskningsrapporter som finns inom området. Som instrument användes en enkätundersökning, som skickades till en skola i Tyskland (på tyska) och till en skola i Sverige (på svenska). Resultaten visar att de finns både skillnader och likheter mellan de två deltagande skolorna. I stort sett kan man dock säga att lärarna i den tyska skolan använde sig av mer varierande åtgärder än lärarna i den svenska skolan.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen.   Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor. Studiens huvudsakliga syfte är att göra en inventering av de faktorer som formar unga tyska turisters bild av Sverige som destination samt deras resvanor. Med studien vill vi också belysa resvanor och de allmänna resmotiv som kännetecknar unga tyska turister.   I resultatet av studien framkommer det att de flesta unga tyska turister har en positiv bild av Sverige och är mer än villiga att besöka Sverige. Den största dominerande faktorn i de unga turisternas Sverigebild är utan tvekan naturen. Förutom naturen finner den unga tyska turisten att Sverige står för fridfullhet, frisk luft och att det är ett relativt säkert land. En majoritet av unga tyska turister är självständiga och vill arrangera sina resor själva. De huvudsakliga resmotiv som ligger till grund för viljan att besöka Sverige är att lära känna landets kultur och människor, besöka turisthistoriska attraktioner på egen hand, få lugn och ro, utöva sport- och fritidsaktiviteter samt utbildning.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden. Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta.

Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem. Med engelskans globala spridning kan det också antas att det bör räcka att kunna tala engelska i många fall. Vår studie har som mål att ge en beskrivning av hur den svenska turismbranschen bemöter tysktalande turister. Syftet med studien är att genom utsagor från intervjuer beskriva hur tysktalande turister bemöts. Det gör vi för att se om det är av relevans att kunna tala tyska inom turismbranschen i Sverige. Med en induktiv ansats och en kvalitativ metod genomfördes intervjuer med representanter från svensk turismbransch, lektorer i tyskundervisning och tyska medborgare. I resultatet av studien framkommer det att turistbyråerna i södra Sverige bemöter tysktalande turister på tyska. Övriga aktörer inom svensk turism gör antagligen inte det i lika stor utsträckning pga. att det finns en brist av tysktalande svenskar på arbetsmarknaden och att aktörerna inte har FörTurs krav på sig att ha tysktalande personal. Vi anser det relevant att turismpersonal kan tala tyska med tysktalande turister, eftersom det visar på gott värdskap mot en målmarknad.

No description available.

No description available.