Det här arbetet belyser grundskoleelevers strategier för inlärning och för muntlig kommunikation i det moderna språket tyska. För att kunna ta reda på hur eleverna lär har jag ställt två övergripande frågor om vilka strategier de använder sig av, dels för sin inlärning och dels för den muntliga kommunikationen. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag använt mig av olika studier för inlärning och för kommunikation, bland andra från Lundahl, Tornberg, Cameron och Nunan. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag intervjuat sju grundskoleelever i årskurs nio. I intervjun har jag tagit reda på hur de går tillväga vid ordinlärning, grammatikinlärning, textläsning och muntlig kommunikation. Elevernas yttranden har sammanställts i kapitlet om resultat och därefter har de analyserats med hjälp av olika studier rörande språkinlärning. Slutsatsen som jag kommit fram till i den här undersökningen är att eleverna är väl medvetna om de olika strategierna som finns, men de behöver fortfarande komma bort från de traditionella undervisningsformerna, nämligen från gloslistan och lösryckta ord, som inte längre bör inta en central del av språkinlärningen.

Kultur är ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna språk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det är som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i läromedlen blir därför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre läromedel i tyska för grundskolans år 9 och på vilket sätt kulturbilden skiljer sig åt mellan läromedlen samt hur denna kulturbild förhåller sig till kursplanerna.Med utgångspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har språkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Utifrån de här kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av läromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jämte omfattade kommentarer och exemplifieringar.Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan läromedlen, särskilt vad gäller texternas tematiska innehåll. Kulturperspektivet ett möte i öppet landskap har ett mer eller mindre starkt fäste i alla tre läromedlen men finns endast antytt i kursplanerna. Däremot är vissa aspekter av ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden, de kulturperspektiv som dominerar i kursplanerna, inte alls eller endast sparsamt representerade i läromedlen.

Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder. / This is a work about the attitude of the german language.

<p>Färre svenska elever än någonsin läser moderna språk i skolan och framför allt antalet elever som studerar tyska har minskat. Tyska har tidigare alltid haft en stark ställning i Sverige. Fram till år 1946 var tyska till och med det första främmande språket i den svenska skolan. Man kan fråga sig vilka orsakerna är till att tyskan idag har blivit mindre populärt som främmande språk i den svenska skolan. I denna uppsats har jag med hjälp av enkäter undersökt vilka attityder tyskelever i en svensk skola har till tyska som skolämne respektive tyska som språk. Jag har valt grupper med tre olika lärare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är svårt att fastställa om tyska är omtyckt som språkval i den svenska skolan, då det ser så olika ut i tre grupper på samma skola. Jag tror dock att den positiva inställningen är något starkare, eftersom 67% av eleverna är nöjda med sitt val och 61% skulle välja tyska på nytt.</p> / <p>Weniger schwedische Schüler als je lernen Fremdsprachen in der Schule, und besonderes die Anzahl von Deutschschülern ist geringer geworden. Deutsch hat früher immer eine starke Stellung in Schweden gehabt. Bis zum Jahr 1946 war Deutsch sogar die erste Fremdsprache in der schwedischen Schule. Man kann sich fragen, welche die Gründe dafür sind, dass Deutsch heutzutage an Popularität als Fremdsprache in der schwedischen Schule verloren hat. In diesem Aufsatz habe ich, mit Hilfe von Fragebögen, untersucht, welche Einstellung Deutschschülern in einer schwedischen Schule zu Deutsch als Schulfach beziehungsweise Deutsch als Sprache haben. Ich habe Gruppen von drei verschiedenen Lehrern gewählt.</p><p>Das Ergebnis der Untersuchung zeigt, dass es schwierig ist, festzustellen ob Deutsch als Sprachwahl in der Schule beliebt ist, weil es in drei Gruppen in derselben Schule so unterschiedlich aussieht. Ich glaube aber, dass die positive Einstellung stärker ist, da 67% der Schüler mir ihrer Wahl zufrieden sind, und 61% Deutsch erneut wählen würden.</p>

Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskttekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige.Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighetinför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att fåsvar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag ochderas medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdighetersom behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkomatt skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyskai yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vidmänskligt mellanhavande. / My intention with the study was to find examples of how school taught German is applied in the Swedish technological work environment within the field of mechanical engineering within and outside the Swedish boarders. By this I tried to find ways to concretize for my future pupils the need of multilingual knowledge in the life of gainful employment in order to make them understand the importance of it and thereby motivate them to study more then one foreign language during their school years. To be able to find any answers to my questions, interviews with Swedish companies in the technological branch were done. With the interviews as a starting point I have tried to find out which linguistic skills are needed in the use of German and when German is more advantageous than English in the working environment. Further, I found example that showed the use of German in working environment in professional context unconsciously promotes application of cultural and social competence by human interaction.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur. Eleverna ska inte tappa bort sitt ursprung när de flyttar utomlands utan de ska kunna känna sig trygga i att vara tvåspråkiga. Mitt intresse gäller hur tyska barnen känner sig med att vara tvåspråkiga. Ser de sin tvåspråkighet som en extra tillgång eller är det något tråkigt som de är tvungna att kunna för att föräldrarna vill det? Dessa frågor gjorde mig nyfiken och därför tyckte jag att det kunde vara spännande att fördjupa sig inom detta område, men också för att jag arbetar som lärare i moderna språk tyska och som modersmålslärare i tyska. Mitt arbete är knuten till tysktalande barn. Jag gjorde en kvalitativ undersökning och intervjuade tio elever i årskurserna sju till nio med tyska som modersmål och jag fick olika intryck av hur elever ser på modersmål, att vara delar i olika kulturer och andra språk. Jag utgick i första hand från Bronfenbrenners teori. Han är en rysk forskare som hänvisar till mänsklig utveckling som ett resultat av interaktioner mellan den växande organismen och dess omgivning. Dessutom tog jag upp nyare forskning. Jag bestämde mig för Ladberg, som är bland annat fil.dr. i pedagogik, utbildare, konsult och författare. Hon är specialiserad på att tala och skriva lättfattligt och engagerande om komplicerade saker. Hon publicerade ett tjugotal böcker, ett stort antal mindre skrifter och många artiklar. Några av hennes huvudsakliga arbetsområden är flerspråkighet och den mänskliga hjärnan. Efter utvärdering av intervjuarna hade tydligt framkommit att alla elever anser modersmålet som viktigt för dem och att det är en extra tillgång att kunna prata och skriva på ett språk till.

<p>This essay deals with translation issues arising when translating a German source text – situated within the field of media communication and political science – into Swedish. More specifically, it focuses on translation problems and solutions in regard to extended participial modifiers and metaphorical expressions.From a translation perspective, complex German pre-nominal participial modifiers are known to pose a challenge to Swedish translators. This depends on language-specific restrictions within the nominal domain. In linguistic translation literature, it is commonly held, that complex pre-nominal participial modifiers cause – in Vinay & Darbelnet’s (1977) terminology – 'transpositions', yielding a Swedish relative clause. This widely held assumption again proved to be right. In some cases, however, other structural options were made use of such as abbreviated (participial) clauses. Also, depending on the complexity of the modifier, transpositions were involved which crossed one or more sentence boundaries. In contrast to complex nominal phrases with pre-nominal participial modifiers, metaphors are usually considered to be stylistically inappropriate in academic discourse. However, a closer examination of the metaphorical expressions appearing in the source text showed that they are almost without exception lexicalized or conventionalized and, therefore, not particularly artistic or daring. The analysis of the translation procedures involved when translating metaphorical expressions was limited to metaphors linked to the area of politics and career, mainly stemming from the conceptual domains: POLITICS IS WAR/A GAME and CAREER IS A JOURNEY. The analysis shows that German and Swedish have similar metaphors, building on those exact concepts. Still, literal translation was not applied in each and every case. In some cases, a neutral periphrasis or a formal equivalent was employed which resulted in a loss or change of some of the semantic aspects inherent to the original metaphor.</p><p>Keywords: <em>translation, nominal phrases, extended modifiers, metaphors</em></p>

No description available.

No description available.

<p>In diesem Aufsatz werden idiomatische Phraseologismen, der Kernbereich der Phraseologie, in der ZEIT, der Bild-Zeitung und im Roman Harry Potter und der Feuerkelch, quantitativ und qualitativ untersucht. Vergleich mit früheren Studien werden auch gemacht.</p>