No description available.

<p>Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.</p><p>Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta.</p>

Diss. Umeå : Univ., 2004.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Der Aufsatz untersucht die Stellung der deutschen Sprache in schwedischen Schulen. Zuvor war Deutsch nach Englisch die beliebteste Fremdsprache. Jetzt ist es Spanisch. Der Ziel ist herauszufinden, warum Deutschstudien an schwedischen Schulen abnehmen und mögliche Maßnahmen. Die Methodik besteht aus einer Expertenbefragung. Die Diskussion basiert auch auf Medienartikeln, Statistiken und früheren Forschungen.  Gründe und mögliche Maßnahmen für die Beibehaltung der Sprachkenntnisse in Deutsch werden hier vorgestellt. Die Schlussfolgerung ist jedoch, dass das Interesse an Deutsch weiter sinken wird.

Kurs- och läroplaner styr svensk skolas syfte, mål och innehåll. Vår nuvarande läroplan Lgr11 är en lärares främsta styrdokument och jag har velat undersöka vad som står i denna skrivelse avseende kultur med utgångspunkt i moderna språk med fokus på tyska. Den nationella och internationella diskursen kring kultur och språk har ändrats under åren och alltmer kommit att handla om interkulturell kompetens. Frågan är då vad som står i styrdokumenten avseende interkulturell kompetens och hur den ska uppnås. Syftet är att se hur styrdokumenten kan tolkas utifrån denna frågeställning. Jag har gjort en kvalitativ textanalys av den övergripande läroplanen, kursplanen för moderna språk samt kommentarerna till kursplanen. Analysen av texterna är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har funnit att i de undersökta texterna syns en tydlig strävan efter att elever uppnår interkulturell kompetens. Det finns en vision om att elever blir interkulturellt kompetenta medborgare i en global värld. Med utgångspunkt i elevers egna erfarenheter och villkor ska den kulturella kompetensen leda till ökad förståelse och medmänsklighet både nationellt i vårt mångkulturella samhälle och internationellt. Genom att våga göra sin röst hörd på målspråket och genom interkulturell medvetenhet som utgår från demokrati och solidaritet kan eleven interagera och mötas i samhälls- och kulturlivet internationellt.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få elevers egna perspektiv på vilken av de fyra språkliga förmågorna, höra, läsa, skriva och tala, de upplever gynnar dem mest i inlärningen av ett modernt språk, i det här fallet franska, tyska och spanska. Undersökningens frågeställning har formulerats för att ta reda på vilken av de fyra förmågorna de upplever som viktigast för dem men även för att ta reda på om det finns någon annan viktig faktor utöver de fyra förmågorna som är särskilt viktig för elevernas upplevelse av språkinlärningen. Det känns viktigt att få elevernas egna perspektiv för att kunna anpassa och utveckla undervisningen i moderna språk i samstämmighet med kursplanerna i Skolverkets styrdokument samt eleverna egna upplevelser av inlärning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod och utfördes i årskurserna 6–9. Svaret på frågeställningen om förmågorna visar att det är den skriftliga förmågan som tenderar att vara den förmågan som eleverna upplever är mest gynnsam för dem i sin språkinlärning men det pekar också på att det är den skriftliga förmågan som ligger till grund för utveckling av de övriga tre förmågorna. Svaret på frågeställningen om någon annan viktig faktor är viktig för dem pekar på att det är elevernas trygghet som tillsammans med motivation är särskilt viktiga faktorer för eleverna i undervisningen av moderna språk på denna skola.

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen. Vidare visade undersökningen att lärare tycks vara medvetna om läromedlets brister och ofta ser det som en självklarhet att läromedlet behöver kompletteras. Slutsatsen av arbetet blev att välutbildade lärare borde kunna komplettera med eget material i de fall läromedlet fungerar som utgångspunkt och att de även borde kunna kompensera för mindre lämliga val gjorda av läromedlen. / The aim of this study was to identify the methodological choices of Swedish schoolbooks for German regarding their treatment of the German adjective declension. Four modern (2000-2005) and one older (1995) Swedish schoolbook (one for lower secondary education and four for upper secondary education) were analyzed for the four variables form, progression, type of learner and metalanguage. Furthermore, qualitative interviews with four teachers were conducted. It was found that there was a discrepancy between the Swedish syllabus and the schoolbooks, where the communicative view on language of the syllabus was not properly reflected in the schoolbooks’ treatment of the adjective declension. Moreover, modern research in language didactics is not always prominent in the schoolbooks’ treatment of the German adjective declension. Teachers seem to be aware of the schoolbooks’ flaws, though, and see it as natural that they have to supplement. It could be concluded that well educated teachers may compensate for poor choices made by schoolbooks.

Tanken till det här examensarbetet initierades under min tid som språklärare i moderna språk (tyska) och modersmålsundervisningen på gymnasiet och grundskolan. Syfte med detta examensarbete är att sammanställa introduktionsmaterial för lärare som vill arbeta med handdockor på gymnasiet. Jag skriver om en speciell sorts handdocka, som kallas för ”Klappmaulpuppe”, vilken har mer möjligheter att agera än andra vanliga handdockor eftersom den är så lång, 35 - 60 cm. Detta introduktionsmaterial skall dels underlätta för lärarna hur de kan använda handdockor i undervisningen, men även ge eleverna förståelse hur de kan använda handdockor. Genom introduktionsmaterialet reduceras risken för fel i genomförandet och det stärker lärarnas självsäkerhet när det gäller att använda handdockor i sin undervisning för att kunna optimera fördelarna med handdockans användande. För att praktiskt genomföra undervisning med handdockor behöver man beakta reglerna som jag beskriver under kapitel 5 ”genomförande”. Genom aktionsforskning utvecklas introduktionsmaterial till användning av handdockor i språkundervisningen på gymnasienivå. Med utvecklingsarbetet i språkval tyska steg 3 och steg 4 framvisa jag att handdockor är ett bra verktyg och metod för att öka elevernas individuella kommunikativa kunskapsnivåer i språket och stimulera kreativa förmågor. I undervisningen används handdockor på flera sätt och mål: de kan ge variation, luckra upp en situation eller skapa spänning, sätta impulser, ta bort blockeringar, understödja elever att reflekterar, kan provocera, animera, undervisa, ifrågasätta och bekräfta m.m. Kurserna där jag används handdockor tyckte det var ett annorlunda och bra sätt att lära sig. De flesta eleverna är rätt så stilla och våga inte tala i mål språket. Med handdockor lyckades jag att eleverna slappnade av och vågade prata.

I denna uppsats undersöks hur tre läroböcker i tyska för steg 3 i gymnasieskolan utformat arbetsuppgifter för ordinlärning. Analysen baseras på teorier från språkdidaktik och kognitionsforskning. Nya ord lärs lättare in om ledtrådar för minnet skapas vid inlärningstillfället. Ledtrådar kan bestå av ett sammanhang eller personliga associationer till ordet och inlärningstekniker kan bidra till att skapa ledtrådar. I analysen undersöks vilka inlärningstekniker som förekommer i läroböckerna och vilken grad av styrning arbetsuppgifternas har. Graden av styrning påverkar möjligheten till skapandet av personliga associationer. Vidare undersökts om läroböckerna medvetandegör eleverna om den egna inlärningsprocessen. Analysresultatet visar att läroböckerna använder få inlärningstekniker, att arbetsuppgifterna har en hög grad av styrning och att läroböckerna inte medvetandegör eleverna om den egna inlärningen och olika inlärningstekniker.