Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.

Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgår pilotaspiranterna även en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhålla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir därigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande: förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem. beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper är i stor utsträckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lärosätet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lärande vid högre lärosäten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa. Studien genomförs som en idealtypsanalys där Elmgren och Henrikssons nio faktorer utgör analysramen. Resultatet av undersökningen pekar på att Flygskolan i stor utsträckning uppfyller kriterierna för ett gynnsamt lärande vid högre lärosäten.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolans äldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilka svårigheter lärare anser att elever med dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilka undervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades var och hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultaten av tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dess yrkeserfarenhet. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare för grundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades under respektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan. Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap om undervisningen för elever med dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hade de främst fått sin yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen. Vanligaste svårigheten för elever med dyslexi inom ämnet matematik är enligt de intervjuade lärarna uppgifter som innehåller text. Metoder de använder sig av för att hjälpa eleverna med detta är att de ofta läser upp texten åt dem samt ger dem extra tid vid exempelvis prov. Ett resultat från den här studien som inte berörts i någon större utsträckning i tidigare forskning på området är elever med dyslexi kan ha svårigheter att ta in och förstå muntliga instruktioner under exempelvis genomgångar Endast ett fåtal skillnader kunde ses i svaren från de intervjuade lärarna när det gäller längden av yrkeserfarenhet. Bland annat nämnde lärare med längst yrkeserfarenhet flera olika svårigheter som elever med dyslexi ofta kan ha inom ämnet matematik, jämfört med de lärare som endast arbetat några få år. Ett annat resultat var att en skola har vidtagit åtgärder för att minska lärarnas belastning samt öka förutsättningarna för eleverna genom att låta samtliga lektioner på skolan antingen hållas i halvklasser eller att två utbildade lärare är med under helklasslektionerna. Slutsatser av studien är att lärarutbildningarna kan behöva inkludera mer undervisning beträffande undervisning av elever med bland annat dyslexi, oavsett ämne och årskurs de avser att undervisa, så att de redan under sina första arbetsår kan erbjuda dessa elever rätt stöd. På så vis skulle elever med dyslexi ha större möjlighet till at nå så bra studieresultat som möjligt.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion: Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas? Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv?  Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden. Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner. Det är dock även uppenbart att en del av hållbar utvecklings beståndsdelar inte behandlas av läromedlen till samma grad som andra, trots att styrdokumenten uppmanat till detta. Filosofiämnet uppvisar dock goda förutsättningar för att ännu bättre lämpas till att bedriva utbildning för hållbar utveckling och därmed göra denna aktivitet vanligare inom undervisning i humaniora.

No description available.

Studien undersöker samband mellan gymnasielärares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras på gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielärare har. Samtliga data kommer från en anonym webbaserad enkätundersökning som besvarades av 62 gymnasielärare på olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen är att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre än äldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling än manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lärplattform som två av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmågan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant. Diskussionen når slutsatsen att både lärarutbildning och lärarens kompetensutveckling inte motsvarar yrkets krav.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner. Att vara rättvis, snäll, men även att inte favorisera någon elev var också gemensamt för alla elever. Skillnaden i förhållandet till de svenska och utlandsfödda eleverna var att samtliga elever med utländsk härkomst tog upp en kommunikativ förmåga och en djupare personlig omsorg som en betydelsefull egenskap i sättet att vara.

No description available.

No description available.

Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden. Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning). Vi har därför valt en annan vinkling i vår analys och undersökt huruvida själva de val som individerna gör kan skilja sig beroende på ursprung. Sverige går mer och mer mot att bli ett mångkulturellt samhälle; år 2010 utgjordes 15 procent av befolkningen av individer som var utrikes födda. Det är därför intressant att se om det kan förekomma skillnader vid val av utbildningar mellan dessa två grupper (utrikes respektive inrikes födda). För att belysa eventuella skillnader utgår vi från två variabler för att få fram intressanta tendenser: inkomstnivåer samt arbetslöshetsnivåer. Som grund för de resultat har vi valt en kvantitativ ansats med regressionsanalyser. Analyserna grundas på sekundärdata med ett urval om 5000 individer, 2500 födda i Sverige och de övriga utomlands. Som läsare måste man ha i åtanke att utrikes födda inte är en homogen grupp, utan det finns stora sociala skillnader bland dessa i denna grupp. Det vi har funnit är att det finns skillnader hur de två grupperna (inrikes/utrikes födda) gör sina val. Det är mycket intressant att resultaten visar att inrikes födda tenderar att vara bättre på att välja utbildningar med högre generella årsinkomster, medan utrikes födda tenderar att välja utbildingar med lägre arbetslöshetsnivåer. På detta sätt skulle individernas invandrarbakgrund fungera som ytterligare en stratifieringsfaktor i valet av utbildning, och påverka individernas beslut gällande utbildningsinriktning.