Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning på de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevård. Syftet var även att undersöka deltagarnas upplevelser om och på vilket sätt utbildningen påverkat deras eget arbete med missbruksfrågor. Studien utgår från en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkätundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes därefter valdes tre personer för en djupgående intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån olika organisationer och verksamheter. Intervjupersonerna hade skilda uppfattningar om utbildningens kunskapsmässiga betydelse men samtliga var eniga om vikten att lyfta barn- och föräldraperspektivet i missbruksvården samt att bli påmind om detta perspektiv. Studiens resultat visar att deltagarna har fått en viss kunskapsutveckling efter avslutad utbildning. Deltagarna har även kunnat ändra förhållningssätt och arbetssätt efter utbildningen, dock det har funnits svårigheter vad gäller implementering av det verktyg, i form av checklista, som förordades. Studien visade även att det har funnits svårigheter för implementering då var tidsbrist den övergripande anledningen. Slutligen diskuteras studiens frågeställningar utifrån resultatet, samt studiens svagheter och styrkor.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan kan med sin specialistkompetens identifiera,agera och förebygga risker för patienter som sviktar i sitt hälsotillstånd. Forskning indikerar att kontinuerlig kompetensutveckling är viktig för att intensivvårdssjuksköterskan ska känna sig trygg i sin yrkesroll och för att patientsäkerheten ska förbättras. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av möjligheterna till kompetensutveckling i relation till patientsäkerhet. Metod: En kvalitativ metod har använts för att på bästa sätt besvara syftet. Datainsamlingen genomfördes med sex stycken intervjuer på två intensivvårdsavdelningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys som beskriven av Krippendorff (2004). Resultat: Resultatet mynnar ut i tre huvudkategorier. Den första kategorin visar på de befintliga möjligheterna medförbättringar och kollegialt lärande. De möjligheter som erbjuds kräver även att individen tar sitt ansvar. Den andra kategorin pekar på begränsningar av möjligheterna som ekonomi, tidsbrist, attityder och prestige. Den tredje och sista kategorin behandlar avsaknad av möjligheter till kompetensutveckling där intensivvårdssjuksköterskorna kände ett behov av anpassad kompetensutveckling och helhetstänkande. Slutsats:Intensivvårdssjuksköterskor upplever att de har goda möjligheter till kompetensutveckling i relation till patientsäkerhet inom vissa områden. Möjligheterna kan ytterligare förbättras genom ett helhetstänkande och en mer anpassad kompetensutveckling. Genom att uppmärksamma problem med patientsäkerhetskulturen kan även det kollegiala lärandet stärkas.Kompetensutvecklingen bör rikta sig till både intensivvårdssjuksköterskornas yrkeskategori och till dem som individer. / Background: With their expertise knowledge the Intensive care nurse identify, act and prevent risks for critical ill patients. Research indicate the importance of continuous professional development to make the Intensive care nurse feel confident in their profession and to improve patient safety. Purpose: The purpose of this study was to describe Intensive care nurses possibilities for competence development related to patient safety. Method: In order to answer the purpose in best possible way, the study was conducted with a qualitative approach. Six interviews were used as data collecting method in two separate Intensive care units. The interviews were analysed with Krippendorff’s (2004) qualitative content analysis. Result: The result revealed three main categories. The first main category illustrates the already existing possibilities and describes improvements, collegiate competence development but also demands individual responsibility. The second category deals with the existing limitations of possibilities such as financial issues, lack of time, attitudes and prestige among colleagues. The third category deals with the lack of possibilities where the Intensivecare nurse felt a need of individualized competence development and a holistic approach. Conclusion: Intensive care nurses described good possibilities of competence development related to patient safety in some areas. Improvements can be made by a holistic approach, individual and professional adaptation. To improve the collegial learning the Patientsafety culture have to be acknowledged and highlighted.

The emphasis on higher education (HE) in today’s knowledge society has increasedthe amount of students enrolled in universities in Sweden. Two percentof these students are people with disabilities, of whom more than half are studentswith dyslexia. Dyslexia is a disability that involves difficulty with writtentext which is the essence of HE. The disability affects these students’ readingand my assumption was therefore that their possibility to complete their educationon an equal footing with their peers was limited.The overall aim of this thesis is to illuminate the prerequisites for participationfor Swedish students with dyslexia in higher education, and to analyse if support,and information about support, offered by higher-education institutionsare accessible to them. Due to lack of previous research, this is a descriptivestudy using the theoretical framework of cultural-historical activity theory(CHAT), a theory that can be summarized in five principles: an activity systemis the unit of analysis, it has historicity, multi-voicedness, it views contradictionsas sources of change, and it has the potential for expansive transformation.To orient myself within the large field of HE and dyslexia, the following questionshave guided my work: What HE measures are taken to ensure accessibilityand participation for Swedish students with dyslexia? What tensions, as definedwithin CHAT, may be found in the HE activities in relation to studentswith dyslexia? How do students with dyslexia regard the support offered? Inorder to answer these questions, I have listened to some of the voices withinHE, by collecting data through a questionnaire sent to all coordinators for studentswith disabilities; by having focus group interviews with university teachers,as well as having individual interviews with students with dyslexia. Thedata were collected and analysed within a CHAT activity system, which depictedHE activities by coordinators and teachers in relation to students withdyslexia. The graph was used in the final discussion to formulate some ideas forexpansive transformation.

Denna studie har som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och inställning till IKT i förskolan. De frågor som studien ämnar besvara är utefter fyra frågeställningar; Vilka olika former av IKT finns att tillgå på förskolan? Hur erfar pedagoger att de använder IKT i förskolan? I vilket syfte används IKT? Vilken utbildning har förskollärare fått gällande IKT? För att besvara dessa frågor så valdes semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det genomfördes fem stycken intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Resultatet visade på att förskollärare har positiva erfarenheter av användandet av IKT i förskolan och att de är nyfikna och öppna gentemot IKT. Olika teknologier finns att tillgå i förskolan, men resultatet visar att det finns en viss variation i hur tillgängliga de är och vilka olika teknologier som finns på intervjupersonernas förskolor. Det som även framkommer är att det finns en variation i förskollärarnas utbildning, där vissa erfar att de fått mycket utbildning inom IKT medan andra erfar att de inte fått någon alls eller ytterst lite. Förskollärarnas upplevda brist på utbildning visar sig ha en påverkan på hur självsäkra och vilken erfarenhet förskollärare känner att de har av att använda IKT i förskolan. Det som även framkommer är att den inställning förskollärare har gentemot IKT är av stor betydelse när kommer till att användningen och integreringen av IKT i förskolans verksamhet.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och förskolechefer resonerar kring förskolans arbete med nyanlända flyktingbarn samt vilka typer av verktyg som förskolechefer och pedagoger fått ta del av utifrån, och hur mottagandet av barnen och föräldrarna går till. Vi ville ta reda på hur pedagoger och förskolechefer ser på arbetet med nyanlända barn i verksamheten, hur de kände inför mottagandet av dessa barn, samt om de hade några speciella hjälpmedel till hands.Genom intervjuer som kvalitativ metod har vi samlat in vårt underlag och i studien deltog sju förskollärare från fem förskolor, samt sex förskolechefer, samtliga respondenter från tre större kommuner. Resultatet har sedan jämförts med tidigare forskning kring ämnet.Resultatet visade att den information och de resurser som förskolorna får ta del av inte alltid räcker till, och det saknas tillräcklig kunskap för att kunna hantera situationer som kan uppstå i samband med mottagandet av nyanlända flyktingbarn i förskolan. I resultatet har det även visat sig att modersmålsläraren är en viktig resurs som inte får negligeras.AbstractThis study was made as a result of the current immigrant situation in Sweden, and showcases the thoughts and reactions of seven preschool teachers from five different preschools, aswell as six principals all from within three municipalities in Sweden.The purpose of the study was to find out what the preschoolteachers and principals thoughts were on the reception of immigrant refugee children into preschool and what sort of external resourses they may or may not have access to.Through interviews and research we have gathered the information we needed to conduct this study, and the results show that the information given to the preschoolteachers and principals is, for the most part, not enough, and even though they do the best they can, they feel a lack of the knowledge needed to handle the situations that may arise during the recieving of immigrant refugee children and their families into preschool. we have also noted that the native language teachers are an important resource, and that they should not be neglected.

SAMMANFATTNING Bakgrund I Sverige är sjuksköterskor en av de mest utsatta yrkesgrupperna när det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att utbildning kring hot och våld samt stöd efter en incident kan påverka hur sjuksköterskorna hanterar en hotfull eller våldsam incident. Dessa studier har dock främst fokuserat på sjukvården i allmänhet eller psykiatrin i allmänhet. Forskning kring hot och vålds påverkan inom rättspsykiatrisk vård är bristfällig. Syfte Att belysa sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom den rättspsykiatriska vården samt de konsekvenser som hot och våld kan få för omvårdnaden. Metod Föreliggande studie är baserad på sju intervjuer med sjuksköterskor från två rättspsykiatriska verksamheter i Mellansverige. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad form, sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts. Resultat Studien resulterade i sju olika kategorier kring sjuksköterskors upplevelse av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård: bilden av hot och våld inom rättspsykiatrisk vård, utbildning, stöd vid hot och våld, relation till patienten, preventivt arbete, känslor samt omvårdnaden. Det första huvudfyndet pekar på att återkommande utbildning från arbetsgivarna kring säkerhet och självskydd är bristfällig samt att utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i grundutbildningen för sjuksköterskor anses otillräcklig kring förberedelse att arbeta inom rättspsykiatrisk vård. Det andra huvudfyndet visar på att stödet från kollegor anses vara det viktigaste för att bearbeta en hotfull eller våldsam incident. Stödet från arbetsgivare anses gott men det externa stöd som erbjuds tackas ofta nej till då det anses svårt för utomstående att förstå hur det fungerar inom rättspsykiatrisk vård. Slutsats Kontinuerlig träning kring hantering av hot och våld är bristfällig. Likaså påtalas brister i utbildningen kring psykiatrisk omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Otillräcklig utbildning är en riskfaktor för att hot och våld ska uppstå i rättspsykiatrisk vård.

Bakgrund: Samtliga aktiebolag i Sverige har bokföringsskyldighet. Det har dock visat sig den information som redovisningen ger inte har utnyttjats i den utsträckning som det finns möjlighet till. Många småföretagare har inte sett vilken användning de kan ha av den till vid beslutfattande. De använder den endast för att se hur mycket likvida medel det finns i företaget. En anledning till att den inte används kan vara bristen på utbildning eller annan ekonomisk kompetens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om småföretagare använder sig av redovisningsinformationen i beslutsfattandet och omekonomisk utbildning eller annan liknande kunskap har någon betydelse för användandet. Detta för att ge rekommendationer till småföretagare hur de ska göra för att förstå redovisningsinformationen för att kunna använda den i sitt beslutsfattande. Forskningsfrågor: -          Vilken ekonomisk utbildning eller annan liknande kunskap har företagaren och spelar detta någon roll vid användandet av redovisningen? -          Vilken är orsakerna till att företagare gör sin redovisning med interna eller externa resurser och hade de redovisat även om skyldigheten inte fanns? Metod: Denna studie har genomförts genom en fallstudie. Grunden till empirin har varit fem aktiebolag inom olika branscher då redovisningsskyldigheten är densamma oavsett vilken gren man arbetar inom. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultatet av vår studie visar att redovisningsinformationen används i större utsträckning än tidigare. Företagen har insett att redovisningsinformationen innehåller mycket information som är användbart både för beslutsfattande och andra aktiviteter, som t ex månadsbokslut. Dock kvarstår de stora skillnaderna i användandet beroende på om företagaren hade ekonomisk utbildning eller annan ekonomisk kompetens. Brist på utbildning kan leda till sämre beslut men detta kan avhjälpas genom att ägarna går en kurs i till exempel affärsredovisning, för att på så sätt få grundläggande kunskaper. Detta behövs för att förstå vad ekonomiska begrepp och siffror betyder.

<p>Abstrakt</p><p><strong>Bakgrund:</strong><em> </em>Drogmissbruk är ett utbrett globalt hälsoproblem som kan resultera i sjukdomar, olyckor och leda till dödsfall. Sjuksköterskors kunskap och attityder har stor betydelse för att identifiera och bemöta patienter med drogmissbruk. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att<strong><em> </em></strong>beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder, kunskaper och förhållningssätt till patienter med drogmissbruk. <strong>Metod:<em> </em></strong>Denna litteraturöversikt har bearbetats med vetenskapliga artiklar som grund. Sex kvalitativa, fyra kvantitativa och en artikel med mixad design har värderats och analyserats. <strong>Resultat:<em> </em></strong>Resultatet visade att sjuksköterskornas attityder gick att dela in i två grupper, negativa och positiva. Sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och utbildning som ett hinder till att ge adekvat vård. Sjuksköterskestudenter ansåg att utbildning gällande droger var otillräcklig och de hade svårt att relatera till missbrukare. Specialister och sjuksköterskor med lång arbetslivserfarenhet upplevde mer positiva attityder och kände sig mer självsäkra att identifiera samt vårda dessa patienter. <strong>Diskussion</strong>: Genom att bli tryggare i sin yrkesroll kan detta leda till bättre vård. Kunskap och vilja att utvecklas är nyckeln till positiva attityder och förmåga att hantera patienter med missbruk<strong>. Slutsats: </strong>Det fanns ett behov av utbildning på arbetsplatser och sjuksköterskeutbildningar för att öka kunskap om drogmissbruk.</p>

<p>Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.</p><p>Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.</p><p>Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.</p>

<p>Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.</p>