Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida läroböcker för samhällskunskap och historia i gymnasiet upprätthåller eller motverkar de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker med hjälp av en läromedelsanalys, närmare bestämt en ideologikritisk textanalys, av sex stycken läroböcker för gymnasiets A-kurser i samhällskunskap och historia. Analysen av läroböckerna har genomförts utifrån tre analysredskap som framarbetats med utgångspunkt i postkoloniala teorier inriktade på Afrika. Dessa analysredskap är: a) över- och underordning, b) dikotomier och c) etnocentrism och eurocentrism. Resultatet visar att läroböcker upprätthåller de konstruktioner som beskriver Afrika som underordnat västvärlden. Detta sker genom att läroböckerna framställer Afrika och afrikaner som oförmögna att styra sina egna länder, genom att framställa Afrika som den negativa polen i uppställda dikotomier samt genom att läroböckerna utgår från ett etnocentriskt och eurocentriskt synsätt i framställningen av Afrika. / 2010ht4734

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet påverkade ämnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka ämnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som används är tredelad, dels undersöks materialet utifrån en komparativ metod som används för att jämföra resultatet mellan åren 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration från det hermeneutiska perspektivet för att på så sätt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit påverkad av radikaliseringen i sitt ämnesval. Dessutom har hela undersökningen ett källkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör. Det undersökningen kommer fram till är att det finns tydliga tendenser att studenter vid Historiska institutionen var påverkade av radikaliseringen och dess värderingar vid ämnesvalen till trebetygsuppsatser. Studien visar också att det var en större koncentration av uppsatsämnen som i studien ses som påverkade av radikaliseringen just 1968 och åren därefter.

Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor upplevde den psykosociala arbetsmiljön vid den verksamhetsförlagda utbildningen som studenter. Syftet var också att utreda vilka omständigheter som upplevdes stressande och hur informanterna upplevde sin sociala situation på VFU som studenter. Vidare var avsikten att få fram förbättringsförslag. Metoden för studien var intervjuer med tio nyligen utexaminerade röntgensjuksköterskor med en kvalitativ innehållsanalys som ansats. Informanterna hade allmänt trivts på VFU, men arbetsmiljön upplevdes som bättre utanför universitetssjukhuset, på mindre VFU-platser. De flesta hade känt sin sociala status som låg med små påverkansmöjligheter. Anpassning till arbetsmiljöns krav med flera olika handledare upplevdes som ansträngande. De flesta hade haft höga krav på sig själva på VFU. Kraven från universitetet upplevdes rimliga. Stöd fick informanterna av sina klasskamrater och lärarna, men inte av handledarna. Arbetsmiljön upplevdes som svår när det fanns för många studenter på samma laboratorium, när de hade många olika handledare, eller om de upplevde att handledaren inte ville handleda. Ibland kände de sig vara i vägen och upplevelsen var också att de inte togs med i gemenskapen. Några hade blivit ifrågasatta i sitt yrkesval på vårdavdelningar. Studien visar på behovet av åtgärder att utveckla den kliniska utbildningen för röntgensjuksköterskestudenter. Nyckelord: Röntgensjuksköterskestudent, den verksamhetsförlagda utbildningen, arbetsmiljö, psykosocial stress

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att studera hur undervisningen i specialidrott påverkas av om läraren har en lärarutbildning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser undervisningens innehåll och genomförande ut beroende på om läraren har en lärarutbildning eller inte? Hur uppfattar de båda lärarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva specialidrotten? Hur arbetar de båda lärarkategorierna för att nå upp till målen i kursplanen för specialidrott? Metod I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lärare i ämnet specialidrott, varav tre har en lärarutbildning och tre inte har. Lärarna representerar även tre olika idrotter, där varje idrott representeras av en lärare från vardera kategorin. Resultat Studien visar att likheterna mellan de två lärarkategorierna är att undervisningen till största del är praktisk där innehållet och momenten ser likadant ut, uppväxten och erfarenheter påverkar deras lärarroll, de vet vad som krävs av eleverna för att de ska uppnå sina mål med sitt idrottsutövande, för att uppfylla målen i kursplanen jobbar de med ämnesintegrering och lokala kursplaner finns för specialidrotten. Studien visar att skillnaderna mellan de två lärarkategorierna är att lärarna bedriver de teoretiska delarna inom specialidrotten, medan tränarna till största del enbart har de praktiska delarna, tränarna upplever kursplanen som diffus och svårtolkad, lärarna anser sig ha fördel av sin lärarutbildning och ger exempel på det, när undervisningen planeras så utgår tränarna i första hand från förbundens riktlinjer, medan lärarna använder sig av kursplanen i första hand. Slutsats Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi tagit följande slutsatser: För att förstå och kunna tolka en kursplan så har en lärarutbildning visats ha betydelse. Lärarutbildningen har visats ha betydelse för undervisningen av de teoretiska bitarna i specialidrott. Innehållet och syftet med den praktiska undervisningen i specialidrott ändras inte ifall du har en lärarutbildning. Erfarenhet i form av en gedigen tränarkarriär eller bakgrund som tidigare elitidrottare, är viktigt som specialidrottslärare för att veta hur eleverna ska uppnå sina mål.

No description available.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund. För att studera samverkan användes en fallstudie av ett projekt som arbetat med frågor kring samverkan och som även använt sig av utbildning och företagsamt lärande som ett sätt att utveckla synen på kunskap, lärande och arbetsmetoder. Studien bestod av intervjuer med projektdeltagare från utbildningsväsende och arbetsliv samt projektledaren, där uppfattningar av och om projektet låg i fokus. De slutsatser som kunnat dras är att samverkan är meningsfullt och utvecklande för individer, grupper och organisationer, såväl för utbildningsväsende som för arbetsliv. Det huvudsakliga arbetet ligger i att utveckla utbildningsväsendets syn på kunskap och lärande samt relation till det omgivande samhället. Fungerar samverkan skulle även samhället på sikt kunna utvecklas genom att vi människor tidigt socialiseras till att bli lärande individer som aktivt söker kunskap, är kreativa och tar egna initiativ och ansvar. Under arbetsprocessen med uppsatsen blev det tydligt att det studerade ämnet öppnar upp till fler potentiella forskningsinriktningar inom ett flertal vetenskapsgrenar, allt från historisk studie över kunskap och lärande till politisk studie av kunskapssyn.

Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete.   Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet.   Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik. Tanken är att studenterna ska förstå att teori och praktik förutsätter varandra och att lärarutbildningen ska organiseras så att det finns ett tydligt samband mellan det kommande yrket och högskoleutbildningen. Handledaren är en nyckelperson när det gäller den studerandes lärande och olika handledarrollerna får skilda konsekvenser för deras yrkesmässiga utveckling.   Metoden som använts är intervjuer och forskningsansatsen är kvalitativ, där det övergripande syftet är att få reda på hur studenterna uppfattar dessa fenomen. Resultatet visar att handledningen ser olika ut, allt ifrån att man hela tiden följer sin handledare och gör likadant som han eller hon gör, till att man i stort sett arbetar själv och förväntas sköta ett lärarjobb utan hjälp. Respondenterna är upptagna med och intresserade av hur lärare arbetar i praktiken. Mycket få av respondenterna kan se kopplingar mellan den teoretiska delen av utbildningen och praktikperioderna. Kontakten mellan högskolan och VFU-platsen har varit bristfällig och det menar respondenterna har skapat mycket oklarheter.

No description available.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.