<p>Diabetes är en av de största folksjukdomarna i världen. I Sverige är ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett så bra liv som möjligt så krävs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien är att beskriva effekter av utbildning avseende egenvård för patienter med typ 2 diabetes. Metoden är en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser. Elva artiklar användes i resultatet. Resultat: Utbildning i grupp av patienter visade sig vara ett framgångsrikt sätt då patienterna kunde utbyta erfarenheter och finna stöd i varandra. Den individuella utbildningen var även den framgångsrik men då främst gällande mätbara faktorer så som HbA1c, blodtryck och vikt och inte på en djupare nivå hos patienterna. Diskussion: Då patienterna fick möjlighet att möta andra i samma situation kunde de finna stöd i varandra och genom detta implementera egenvården i vardagen. I den individuella utbildningen är det viktigt som personal att se till individen och anpassar omvårdnaden där efter. Slutsats: Det är av stor vikt att aktuell forskning angående utbildning avseende egenvård implementeras i klinisk verksamhet för att främja en god omvårdnad.</p> / <p>Diabetes is one of the biggest diseases in the world. In Sweden around 300,000 people are affected. For these individuals to live as normally as possible it is imperative to use preventative treatment methods to prevent serious complications, that ultimately lead to increased suffering for the individual. The aim of this study was to describe effects of education among patients with type 2 diabetes regarding their self-care. Method: Information was obtained via an electronic literature search from a number of scientific databases. Findings were derived from eleven articles. Findings: In the group setting, education about lifestyle modification proved to be a more successful than in individual education, as patients could exchange experiences and finding support in each other. On an individual basis the education provided regarding measurable factors such as HbA1c, blood pressure and weight but did not endure in deeper understanding in the patients. Discussion: When patients were able to meet others in the same situation they could find support and this way implement self-care in their day to day life. During the individual education it was important for the staff to adapt to the needs of the individual. Conclusion: It is of great importance to implement up to date research in education of patients in the clinical setting to promote good care.</p>

<p>Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund. För att studera samverkan användes en fallstudie av ett projekt som arbetat med frågor kring samverkan och som även använt sig av utbildning och företagsamt lärande som ett sätt att utveckla synen på kunskap, lärande och arbetsmetoder. Studien bestod av intervjuer med projektdeltagare från utbildningsväsende och arbetsliv samt projektledaren, där uppfattningar av och om projektet låg i fokus.</p><p>De slutsatser som kunnat dras är att samverkan är meningsfullt och utvecklande för individer, grupper och organisationer, såväl för utbildningsväsende som för arbetsliv. Det huvudsakliga arbetet ligger i att utveckla utbildningsväsendets syn på kunskap och lärande samt relation till det omgivande samhället. Fungerar samverkan skulle även samhället på sikt kunna utvecklas genom att vi människor tidigt socialiseras till att bli lärande individer som aktivt söker kunskap, är kreativa och tar egna initiativ och ansvar.</p><p>Under arbetsprocessen med uppsatsen blev det tydligt att det studerade ämnet öppnar upp till fler potentiella forskningsinriktningar inom ett flertal vetenskapsgrenar, allt från historisk studie över kunskap och lärande till politisk studie av kunskapssyn.</p>

<p>Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet.</p><p> </p><p>Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik. Tanken är att studenterna ska förstå att teori och praktik förutsätter varandra och att lärarutbildningen ska organiseras så att det finns ett tydligt samband mellan det kommande yrket och högskoleutbildningen. Handledaren är en nyckelperson när det gäller den studerandes lärande och olika handledarrollerna får skilda konsekvenser för deras yrkesmässiga utveckling.</p><p> </p><p>Metoden som använts är intervjuer och forskningsansatsen är kvalitativ, där det övergripande syftet är att få reda på hur studenterna uppfattar dessa fenomen. Resultatet visar att handledningen ser olika ut, allt ifrån att man hela tiden följer sin handledare och gör likadant som han eller hon gör, till att man i stort sett arbetar själv och förväntas sköta ett lärarjobb utan hjälp. Respondenterna är upptagna med och intresserade av hur lärare arbetar i praktiken. Mycket få av respondenterna kan se kopplingar mellan den teoretiska delen av utbildningen och praktikperioderna. Kontakten mellan högskolan och VFU-platsen har varit bristfällig och det menar respondenterna har skapat mycket oklarheter.</p>

<h1>Syftet med arbetet har varit att undersöka vad några förskolepedagoger har för syn på förskolan som en grund för livslångt lärande, samt hur det kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten.</h1><h1>En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer har använts för att få fram vilken syn som tio pedagoger har. Resultatet visar att de undersökta pedagogerna har en förhållandevis diffus uppfattning om det livslånga lärandet i stort, men att de har en god uppfattning om förskolans uppdrag och att barn måste bemötas med positivitet och engagemang från pedagogerna, för att barnens lust och nyfikenhet till lärande ska kunna realiseras. Här spelar även inomhus miljön en stor roll. Miljön kan bli den tredje pedagogen. Pedagogerna i våra intervjuer har också visat att det är den sociala kompetensen som betyder mycket, och att våga visa sina fel och brister är betydelsefullt för såväl barn som vuxna.</h1>

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och antalet nyanlända elever ökar årligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanlända elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket påverkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla rätt till en likvärdig utbildning oavsett vilken kommun man är bosatt i. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka strategier tre olika kommuner i Sverige har vad gäller mottagandet av nyanlända elever. Vi studerade vad kommunerna hade för mål, hur de arbetade och om mottagandet skilde sig åt i de olika kommunerna. För att besvara syftet gjordes fallstudier som inkluderade kvalitativa intervjuer och textanalys. Det empiriska materialet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna integration och integrering. Studien visar att mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt både inom och mellan kommunerna. Tillvägagångssätten skiljer sig åt beroende på i vilken kommun den nyanlända eleven placeras, eftersom att det varierar i vad de tre kommunerna har för erfarenheter och kunskap inom detta område. Detta bidrar till att utbildningen inte är likvärdig för alla nyanlända elever.

ABSTRACT Statistics show that breastfeeding prevalence for Sweden has fallen since the mid 90´s. Studies show that breastfeeding offers health benefits to both mother and child and that the mothers' belief and confidence in their ability to breastfeed is a key factor to having a positive breastfeeding outcome. In 2010, Amningshjälpen in collaboration with Sensus studieförbund, started a nursing course, for mothers-to-be, who wished to breastfeed their babies and its aim was to prepare them for a successful and enjoyable experience. Objective: To examine whether a preparatory breastfeeding course can affect mothers' confidence in their ability to breastfeed and if that ability can affect the breastfeeding outcome when the child reaches four months. A further aim is to investigate the experience of  perceived problems surrounding breastfeeding and what affect these might have on the mothers' confidence in breastfeeding when the child reaches four months. Design/Methods: A quantitative approach with prospective experimental design was used to evaluate the study. The questionnaire Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) was used three times to measure women's trust in lactation. The first and second assessment were performed prenatally and a third when the child was four months old. Results:Sensus breastfeeding course was shown to raise women's average BSES -SF, from 43,14 before training to 55,86 after (p&gt; 0.001). The third assessment, taken when the child has reached four months, provided a positive result on the mothers confidence to breastfeed compared to the results from the two prenatal assessments (m =58.98) (p &lt;0.001). The breastfeeding rate of the women who participated in the study was high in percentage terms if compared to average situation in Sweden. The higher the mothers estimated problems around the child regarding wailing, sleeping and eating, the lower they estimated their self-efficacy regarding breastfeeding in the assessment at four months of age (p &lt;0.001). Conclusion: The study demonstrates that a preparatory breastfeeding course in pregnancy increased women's confidence in their ability to breastfeed, and the breastfeeding rate within the study when the babies were four months old was high compared to the national Swedish statistics. The study also shows that women who estimated low on self-efficacy experienced more problems with their child at around the age of four months. All mothers´ rated their partners as most important support person whilst breastfeeding and in second place came The Sensus nursing course.

The aim of the study was to investigate nursing students' attitudes towards mental illness. The questions was "Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students who had and not had read the course mental illness? "and" Is there a difference in the attitude to mental illness between nursing students attending term 1-3 and term 4-6? "The instrument used was the questionnaire CAMI-s, which includes three factors that intends to measure attitudes to mental illness. The study enrolled a total of 89 respondents. For the first issue divided the respondents into two groups, those who had the course and not had the course mental illness. Regarding second issue was respondents divided into two groups, group 1 were respondents from term 1-3 and group 2 were respondents from terms 4-6. The results show no difference in attitude between those respondents who read the course mental illness and those who had not read it. The results showed also no difference in attitude between group 1 and 2. The conclusions are that neither completed the course in mental illness or regarding which group respondents belongs to will influence the attitude to mental illness. / Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa. Frågeställningarna var ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som läst och inte läst kursen psykisk ohälsa? ” samt ” Finns det skillnad i attityden till psykisk ohälsa mellan sjuksköterskestudenter som går i termin 1-3 och termin 4-6?”  Instrumentet som användes var frågeformuläret CAMI-s, som innehåller tre faktorer som har för avseende att mäta attityder till psykisk ohälsa. I studien deltog sammanlagt 89 respondenter. Avseende första frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, de som läst kursen och inte läst kursen psykisk ohälsa. Avseende andra frågeställningen delades respondenterna in i två grupper, terminsgrupp 1 blev respondenter från termin 1-3 och terminsgrupp 2 blev respondenter från termin 4-6.                                        Resultatet visar ingen skillnad i attityden mellan de respondenter som läst kursen psykisk ohälsa och de som inte läst den. Resultatet visade heller ingen skillnad i attityden mellan terminsgrupp 1 och 2.                                                                                           Slutsatserna är att varken genomgången kurs i psykisk ohälsa eller terminsgrupp påverkar attityden till psykisk ohälsa.

Bakgrund: Fotboll är idag den största sporten i Sverige med cirka 600 000 utövare. Att vara fysiskt aktiv medför många positiva effekter, men med träning och fysisk aktivitet löper man dock en ökad risk för att drabbas av olika skadetyper. Olika möjligheter finns att förebygga och minska antalet skador, exempelvis genom skadeförebyggande träning och uppvärmning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fotbollstränares uppfattning om skador och skadeförebyggande träning inom junior-och seniorfotboll på amatörnivå. Metod: Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter som besvarades av 30 amatörtränare inom fotboll. Både damlag, herrlag, flicklag och pojklag representerades. Enkäterna analyserades kvalitativt och kvantitativt genom deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visade att samtliga lag värmde upp innan träning och att 23 av 30 lag utförde någon typ av skadeförebyggande träning. Den skadeförebyggande träningen syftade till större del att förebygga knäskador hos kvinnor och flickor, medan muskelskador var vanligare att förebygga hos män och pojkar. Tränarna upplevde att de vanligast förekommande skadorna var muskelbristningar i låret hos kvinnor, män och pojkar, medan den vanligaste skadetypen hos flickor var knäskador. Generellt var skadorna jämnt fördelade över säsongen både hos juniorer och seniorer. 80 % av tränarna ansåg att mer kunskap och utbildning behövs inom främst akut omhändertagande och skador i allmänhet. Diskussion/Konklusion: Ökad kunskap och utbildning för fotbollstränare inom skador och skadeförebyggande träning skulle kunna minska antalet skador hos fotbollsspelare. Det skulle i förlängningen gynna både enskilda individer och samhället i stort.

När friskolereformen i Sverige infördes 1992 blev marknaden för gymnasial utbildning konkurrenssatt. Med nya möjligheter för friskolor att bedriva gymnasial utbildningsverksamhet var statens förhoppningar att elevers preferenser bättre kunde bemötas och att resursanvändningen effektiviserades. Frågor som besvaras i uppsatsen är vad som kännetecknar marknaden, vilka strategier gymnasieskolor använder sig av, effekter av asymmetrisk information samt vilka faktorer som påverkar variationsgrad och vad optimal variationsgrad kan tänkas vara.Marknaden för gymnasial utbildning kartläggs utifrån SCP-modellen för att få en översiktlig bild över marknaden och dess kännetecken. Salops cirkel appliceras och närmare diskuteras det kring asymmetrisk information, variation och strategier på gymnasiemarknaden.Sammanfattningsvis konstateras det att marknaden kännetecknas av monopolistisk konkurrens där det är svårt att förutspå gymnasieskolors beteende. Vidare karaktäriseras marknaden av att den är fullständigt subventionerad i form av skolpeng med anledningen att utbildning har positiva effekter på samhället. De strategier som används på marknaden är marknadsföring, uppköp, betygsinflation, gratisprodukter samt forskning och utveckling. Då det råder informationsbrist på marknaden medför det att elever inte gör informativa val, vilket innebär att det blir svårare för individer att uppnå sin fulla potential. Vidare medför informationsbristen etableringshinder på marknaden och att möjligheterna att konkurrera med kvalitet försvagas. De faktorer som påverkar variationen på marknaden konstaterades vara individers preferenser, substitutionsbenägenhet, konkurrens och stordriftsfördelar. / When friskolereformen in Sweden was introduced in 1992, the market for secondary education became a competitive market. With new opportunities for schools to pursue secondary education business, the Swedish government hoped that students' preferences could be better met and that the use of resources would be more efficient. Questions answered in this paper is what characterizes the market, which strategies secondary schools uses, effects of asymmetric information and the factors that affect the degree of variation, and what the optimal degree of variation might be.The market for secondary education is mapped based on the SCP-model to get an overview of the market and its characteristics. Salop circle will be applied and detailed discussion about asymmetric information, variety and strategies on the secondary market will be made.In summary, it is noted that the market is characterized by monopolistic competition where it is difficult to predict the secondary schools' incentives. Furthermore, the market is characterized by being fully subsidized in the form of skolpeng with the reason that the positive impact of education on society. The strategies used in the market are marketing, acquisitions, grade inflation, complimentary products and research and development. As there is a lack of information on the market means that students do not make informative choices, which means that it becomes more difficult for individuals to achieve their full potential. Furthermore, the lack of information barriers to entry in the market and the opportunities to compete with quality weakens. The factors that affect the variation in the market were found to be individual preferences, the substitution tendencies, competition and economies of scale.

Studien behandlar fenomenet läxor där syftet var att belysa och få en förståelse för läxans funktion utifrån kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare. Studien har sökt svar på tre frågeställningar vilket är: på vilket sätt påverkar läxor elevers lärande, vad fyller läxor för funktion i undervisningen och varför ger lärare läxor och hur motiveras läxorna. Det finns många olika attityder till fenomenet läxor. Vissa av lärarna ger läxor av ren vana, vissa för att det förväntas och vissa har valt att inte ge läxor. Det kommer fram att läxor kan påverka elevers lärande positivt. Det ger elever ansvar och ger ett tillfälle till flera inlärningsmöjligheter. Läxornas funktion är att repetera och befästa kunskap vilket kan hända, dock är ofta målet med läxan otydlig båda för elever och lärare. Vissa lärare följer inte upp läxan och följs den inte upp är den heller inte nödvändigt att ha med. Läxan är också med på att upprätthålla skillnader mellan elever då vissa har resurser hemma och andra inte.