Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ”Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken”. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts i form av en enkät med slutna och öppna frågor.Deltagarnas förväntningar inför utbildningen var främst att få ökad kunskap vilket har uppfyllts ganska bra. De flesta har fått tillräckligt med stöd från chef/arbetsledare. Det största hindret vid införandet av riktlinjerna är tidsbrist. Motiverande samtal är den kunskap som deltagarna haft mest nytta av och det används mer idag än före utbildningen. Utbildningen har bidragit till en liten ökad säkerhet i arbetet kring levnadsvanorna. Det som saknas i utbildningen är främst kunskap kring stress och sömn och det behövs mer fördjupning inom levnadsvanorna.

No description available.

I samband med att Försvarsmakten år 2000 ändrade fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar uppstod nya krav på Sveriges officerare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kurslitteraturen som används för att utbilda blivande officerare på militärhögskolan Karlberg i stress har förändrats från en försvarsmakt byggd på ett invasionsförsvar till en försvarsmakt byggd på ett insatsförsvar. Eftersom insatsförsvaret ställer nya krav på en officer är det intressant att undersöka om utbildningen förändrats till att möta de nya krav och behov som ett insatsförsvar innebär. Kurslitteratur mellan år 2000-2001 och år 2011-2014 jämförs för att upptäcka om någon förändring skett. Då två enheter jämförs med varandra och kurslitteratur används som underlag har en komparativ litteraturstudie använts som metod. Slutsatsen i uppsatsen är att kurslitteraturen har förändrats för att möta de nya behov som uppstått i och med fokusskiftet till insatsförsvar. En av förändringarna som skett är att det är mer fokus i kurslitteraturen år 2011-2014 på hur stress motverkas och hanteras.

One hundred years ago, boys and girls in Sweden went to school in two parallel educational systems. The girl schools were privately owned and had two educational goals; education for the household and education for work outside the home. The girl schools were free to give the education they thought was right, but around the turn of the century women’s education became an issue of growing political interest. The purpose of my study is to shine light on the idea-political impact on the teaching in the turn of the century independent girl schools. I ask two questions; What types of subjects did girl school pupils write essays about, and how do they change over time? Seen from a genus perspective, what is the relation between the essay subjects and the idea-political trends at a higher societal level? I conduct a quantitative study of Swedish essay subjects at a girl school in Växjö between the years 1884-1929. My results show that the essay subjects over time become less demanding and more of a cultural nature, back to educating girls for the purpose of being pretty and entertaining. This does not entirely follow the trend at a higher societal level, which develops towards a stronger focus on the household. Instead we can see it as a way of keep trying to segregate women from men by forming different behaviors and knowledge and directing them into different spheres of the society, in a society where women increasingly are integrating with traditional male spheres.

SAMMANFATTNING Bakgrund Transsexualism bedöms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen ställs av en psykiatriker och därefter remitteras individen vidare för att genomgå en könsutredning. För ett juridiskt könsbyte måste en ansökning göras till Rättsliga rådet vilket är en del av Socialstyrelsen. Mellan år 1992 och år 2009 har det totalt inkommit 540 ansökningar om ändrad könsidentitet till Rättsliga rådet. De senaste åren har antalet ansökningar ökat successivt. Tidigare forskning har visat att kunskapsnivån om transsexualism hos hälso- och sjukvårdspersonal är låg samt att bemötandet är bristande. Vidare framkommer att stigmatisering och diskriminering förekommer inom hälso- och sjukvård gentemot transsexuella personer. Syfte Syftet var att beskriva transsexuella personers upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvård. Metod En kvalitativ design användes. Sju personer som idag lever i motsatt kön till det de tilldelades vid födseln intervjuades med semistrukturerad metod. En intervjuguide användes vid samtliga intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen av all data. Resultat I studien framkom att transsexuella personer bemöts otillfredsställande inom svensk hälso- och sjukvård. Även kunskapen om transsexualism är bristfällig. Ökad kunskap är önskvärt. Vidare framkom att det föreligger skillnader i kunskap och bemötande mellan olika vårdinstanser. Att benämnas med felaktigt pronomen samt utsättas för irrelevanta frågor i vårdsammanhang upplevs som kränkande. Slutsats Studien visade att förbättringar gällande bemötande av transsexuella personer inom svensk hälso- och sjukvård är nödvändigt. Kunskap inom transsexualism visade sig ha ett visst samband med bemötandet.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett världsomfattande och kostsamt problem som får långtgående fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhållanden. Att offren skuldbeläggs är ytterligare ett problem då det främjar attityder i samhället som ursäktar våld i nära relation samt kan resultera i både sekundärviktimisering och återviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar våld i nära relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förväntad kunskap om våld i nära relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld när en kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkät. Studiens respondenter utgjordes av studenter vid Mittuniversitetet och bestod av 71 män och 75 kvinnor samt en kontrollgrupp bestående av 35 kvinnor vilka studerade vid kriminologprogrammet. Resultat: Studenterna tillskrev generellt låga värden av orsak, ansvar och skuld till den våldsutsatta kvinnan. Män skattade högre skuld än kvinnor i fyra av sex scenarion. Vidare visade det sig att kvinnorna som studerade vid kriminologprogrammet skattade mindre skuld till offret än vad övriga kvinnor gjorde för tre av studiens scenarion. Slutsats: Att män skuldbelägger i större utsträckning än vad kvinnor gör, samt att kunskap har en minskande effekt på skuldbeläggning diskuteras utifrån möjligheterna att med utbildning kunna förhålla sig till offrets delaktighet utan att skuldbelägga. / <p>2014-06-03</p>

Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur lärare ser på begreppet likvärdig bedömning vilket är intressant eftersom bedömning och likvärdighet är ständigt aktuella ämnen i skoldebatten. Frågeställningarna rör sig om vad likvärdig bedömning innebär för lärare och vad som är betydelsefullt för den likvärdiga bedömningen. Den metod som används är kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv (Vygotsky, 1987; Säljö, 2000; Gipps, 1999) med fokus på likvärdighet och alla elevers rätt till utveckling där bedömning är dynamiska kulturella processer som kan användas som verktyg för lärande (Eggen, 2010). I studiens resultat beskrivs hur lärare dels uttrycker att det är omöjligt att uppnå likvärdig bedömning och dels att likvärdig bedömning handlar om hur alla elever ska ges möjligheter till lärande och utveckling.  Slutsatser som dras är att likvärdig bedömning har olika betydelser beroende på de studerade lärarnas kunskapssyn. För att elever ska bli bedömda likvärdigt krävs att alla får lika möjligheter till lärande utifrån vad den enskilda individen har för behov och förutsättningar. Det i sin tur kräver hög kompetens hos läraren som måste skapa en undervisning som ständigt anpassas till alla elevers behov och förutsättningar. Diskussion förs utifrån frågeställningarna och de teoretiska utgångspunkterna där begreppet likvärdig bedömning belyses ur sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter.

Uppsatsen ämnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning är, hur den påverkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med både systemvetare och datavetare för att se om det är någon skillnad beroende på hur teknisk deras utbildning är. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrån dem använder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstår utifrån deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lärarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande på deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa åsikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas känslor inför att börja arbeta. De upplever en osäkerhet då de känner att de inte vet vad yrkesbranschen förväntar sig av dem och de är osäkra på om de har tillräckligt med kunskap för att kunna börja arbeta. Slutligen visar resultaten att det uppstår en maktrelation mellan kvinnliga och manliga studenter. De studerar inom en utbildning där majoriteten är män och manliga studenter menar att det är upp till kvinnliga studenter att skapa en mer attraktiv miljö för att locka till sig fler kvinnor till utbildningen.