Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende.</p><p>Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov.</p><p>Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B. Proven visar i sin tur på färre och enklare frågor för de yrkesförberedande programmen samtidigt som betygskraven är betydligt lägre.</p>

No description available.

No description available.

<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

Detta är en kvalitativ empirisk studie med en fenomenografisk ansats. Syftet med studien var att synliggöra variationer i förskollärares uppfattning om begreppet undervisning i förskolan. En grupp om 6 st förskollärare intervjuades om deras uppfattningar om begreppet undervisning i förskolan samt deras uppfattningar kring vilka former undervisning kan ske i förskolan.Resultatet visar på att förskollärare uppfattar sin roll vara av stor betydelse för undervisningssituationens kvalité och för vilket lärande som sker hos barnet. Uppfattningar om att utan en deltagande förskollärare kan ingen undervisning ske och ju mer närvarande pedagogen är desto större möjligheter för barns utveckling skapas. Något som också framkom är att möjligheter till undervisning uppfattas finnas under hela dagen bara förskolläraren är närvarande och fångar upp barnens intresse och tankar. Förskollärarnas olika uppfattningar framförde även en del varierande oro och funderingar över hur undervisningsbegreppet kommer att utvecklas i förskolan över tid, risken för skolifiering samt vilka konsekvenser det kommer att medföra till vårdnadshavare som kan uppleva begreppet som mer skollikt.Studiens slutsats kan sammanfattas med att det finns varierande uppfattningar hos förskollärare kring både hur de ser på undervisning i förskolan samt i vilka former undervisning kan bedrivas. / <p>Godkännande datum: 20189-06-10</p>

Syftet med denna studie är att undersöka lärares åsikter gällande utomhuspedagogik som metod inom ämnet naturvetenskap, om de är positiva eller negativa till metoden samt hur de anser att den påverkar eleverna. Den använda metoden är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till utomhuspedagogik som metod och ser fler fördelar än nackdelar. Vi som genomfört studien har kommit till slutsatsen att utomhuspedagogik är en metod med fler fördelar än nackdelar, och att lärare bör bedriva denna pedagogik om möjligt.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärares utveckling under förskollärarutbildningen och deras fortsatta lärande i yrkesrollen. Med en kvalitativ ansats har datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare. Utifrån Illeris (2007) holistiska lärandesyn synliggörs deras lärande i form av reflektionen i det transformativa lärandet, sociala interaktionerna i praktiken och sociala lärandemiljöerna på arbetet. Resultatet beskriver deras erfarenheter av utbildningen som en förändring av uppfattningar om sig själv och kunskap, praktiken som perspektivgivande och yrkesrollens lärande genom ett reflekterande samarbete. Studiens resultat förväntas bidra till ökad förståelse för att möjliggöra och ta tillvara på förskollärarnas lärande och kunskap, då det är en förutsättning för att förskolan ska kunna leverera sitt uppdrag till barnen.

Bakgrund: Varje år suiciderar över 800 000 människor världen över. I Sverige genomförs årligen 100 000 suicidförsök som leder till att 1200 människor avlider. Ordet suicid väcker starka känslor vilket kan leda till negativ attityd till patientgruppen. Trots utbildning inom psykiatri förekommer brister i bemötandet. När sjuksköterskor har en negativ attityd mot suicidala patienter påverkas den mellanmänskliga relationen. Inom hälso- och sjukvården förkommer suicidala patienter och sjuksköterskor förväntas att kunna vårda och bemöta dessa. Dock blir det svårt när erfarenhet saknas och sjuksköterskeutbildningen ger otillräckliga kunskaper kring bemötande. Detta kan leda till att sjuksköterskor missar både verbala och icke verbala varningstecken. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande gentemot patienter vid suicidförsök. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i arbetet. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att erfarenhet och kunskap saknades vilket kunde leda till negativa attityder som påverkade bemötandet. Sjuksköterskornas stressfyllda arbetsmiljö påverkade omvårdnaden. Resultatet presenteras som ett tema: Betydelsen av sjuksköterskans kompetens och fyra kategorier: Utbildning, Erfarenhet, Förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: För att sjusköterskor ska kunna skapa en mellanmänsklig relation till suicidala patienter behövs regelbunden utbildning vilket kan minska negativa attityder till patientgruppen.