Studien grundar sig i tidigare forskning inom området digitala verktyg i fritidshemmet och ställs mot genomförda undersökningar. Forskningsetiska aspekter tas i beaktning under undersökningens framväxt. Genomförd studie har genomsyrats av enkäter samt semistrukturerade intervjuer i en så kallad mixed methods. Studiens teoretiska förankring valdes att förhålla sig till det sociokulturella perspektivet, i och med de likheter som finns i denna teori, och den undervisningsform som bedrivs i fritidshemmet. I resultatet lyfts det att lärare som innehar ett eget intresse har lättare för att använda digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Undersökningens resultat ställs sedan mot tidigare forskning och relevant litteratur.

Det är idag svårt för nyutexaminerade att träda in på arbetsmarknaden då många arbetsgivare anser attnyutexaminerades kompetenser, som erhålls genom en universitetsutbildning, inte möter arbetsmarknadens kompetenskrav. För att kunna minska kompetensgapet och underlätta övergången från universitetsstudier till arbetsliv, behöver det lyftas fram vad som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Studiens syfte blev därför att analysera eventuella skillnader mellan jobbannonser riktade till nyutexaminerade, utan tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, respektive arbetssökande med tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, med fokus på kompetens. För att besvara syftet användes mixed methods, i form av kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan de båda grupperna. Det framgick skillnader i hur rubrikerna var utformade, vilka mjuka kompetenser som efterfrågades samt hur kompetensutveckling framställdes.Dessa skillnader kan vara ett resultat av arbetsgivares uppfattning om att nyutexaminerade har bristfälliga kompetenser för att kunna verka på arbetsmarknaden. Därav behövs mer forskning kring nyutexaminerades övergång från universitetet till arbetslivet för att kunna förbättra nyutexaminerades möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

I denna studie beskrivs olika inlärningsmetoder som fotbollstränare kan ha användning av i sina tränarroller när de ska utveckla fotbollsspelare. Fotbollstränare kan idag samla kunskaper på många olika sätt i jämförelse med hur det har sett ut förr då tränare oftast bara hämtade kunskaper genom tidigare erfarenheter som spelare. Syftet med studien var att utifrån de olika inlärningsmetoderna formellt, icke formellt och informellt lärande ta reda på varifrån ungdomsfotbollstränare för elitklubbar i skåneregionen själva anser sig inhämta sin kunskap ifrån och vilken användning de har haft av de olika inlärningsmetoderna i sina roller som fotbollstränare. I studien så gjordes intervjuer på åtta stycken fotbollstränare som är verksamma i elitföreningar i skåneregionen. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett ramverk som är applicerat av Nelson, Cushion och Potrac som består av formellt, icke formellt och informellt lärande. I resultatet så framgick det att fotbollstränarna samlade in kunskaper från formellt, icke formellt och informellt lärande och de hade användning av de olika inlärningsmetoderna på olika sätt. Kunskaper som blev synliga och som det visade sig att tränarna hade lärt sig och haft användning av från de olika insamlingsmetoderna var rehabträning, fysträning, spelsystem, fasta situationer, matchanalyser, träningsupplägg, spelfilosofi, spelare-utbildningsplaner, övningar, nätverk, ledarskap, psykologi, fysiologi, anatomi, pedagogik, fotbollsterminologi, spelförståelse, speluppfattning, anfallsspel, försvarsspel, positionsspel, organisation, periodisering, moral, taktik, struktur och träningsmetodik. Den mest framkomliga inlärningsmetoden som tränarna sa sig ha användning av var informellt lärande i form av diskussion med andra tränare utanför ramen för utbildning och observation av andra tränare. Formellt lärande genom kurser som inte innefattade det svenska fotbollsförbundets utbildning i form av kurser från olika företag och kurser genom högskolor och universitet visade sig ha en viss användning av det undersökta tränarna och som de sa sig ha lärt sig vissa kunskaper från. Det icke formella lärandet genom diskussioner med andra tränare under utbildningar visade sig även vara en insamlingsmetod som vissa av det undersökta tränare säger sig ha användning av och de säger sig lära sig kunskaper från. Dock så var formell och icke formell användningen inte lika storartad som informell användning bland de undersökta tränarna. / The purpose of this study was to investigate where elite football coaches from the region of Scania had collected their knowledge and to see which use they could have by collecting knowledge from formal, nonformal and informal learning methods in the role of their coaching. In this study interviews were conducted with eight football coaches who work in elite clubs in the region of Scania. The theoretical framework of the study is applied by Nelson, Cushion and Potrac, which include formal, non-formal and informal learning situations. In the result, it appeared that the football coaches gathered knowledge from formal, non-formal and informal learning situations, and they used the different learning modes in different ways. Knowledge that became apparent and demonstrated that the coaches had use from the different learning situations where rehab training, physical training, game systems, solid situations, match analyzes, training plans, game philosophy, players developing plans, drills, networks, leadership, psychology, physiology, anatomy, pedagogics, football terminology, game understanding, gameplay, attacking play, defensive play, position game, organization, periodization, morals, tactics, structure and training methodology. The most prominent learning situation that the coaches said that they used was in terms of informal learning through discussion with other coaches outside education and observing other coaches. Formal learning through education that didn't include the Swedish football association educational system but instead included education through different companies and education through universities showed some use to the studied coaches. Non-formal learning through discussion with other coaches during education courses also showed some use to the studied coaches. However formal and non-formal use of learning was not as great as informal use of learning.

Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation. Finns det någon av dessa utbildningsformer som frisörföretagarna anser ger högst kunskap och kvalité? En nyutbildad frisör från gymnasiet/fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör som arbetar efter Skolverkets styrdokument med Läroplan för de frivilliga skolformerna - Lpf/94 med programmål och kursplaner, eller en nyutbildad frisör från privat frisörskola som är godkänd av SFF. De privata frisörskolorna är "Svenska Frisörakademin i Linköping, Björn Axén i Stockholm, Svenska Frisörskolan i Trollhättan, Ann Pettersson Hairdesign School i Örnsköldsvik, Frisörteknisk Centrum i Bromma & Falun". Med rådande intagningssystem på gymnasiet gallras flertal elever bort från den frisörutbildningen. En effekt av detta är att privata frisörskolor ökat i antal, dessa skolor ger en möjlighet för de elever som i nuvarande intagningssystem till gymnasiet sovras bort. De privata skolorna erbjuder en annan utbildningsform än den som Skolverket erbjuder. Sedan programskolan kom år 1995 och de privata skolorna ökat i antal, verkar det som kvalitén gradvis försämrats. Frisörbranschen efterfrågar välutbildade elever, välutbildade elever som förvärvar den efterfrågade kunskapen - den så kallade tysta kunskapen i den speciella sociala miljön som en frisörsalong utgör, där teori varvas med praktik och handledning i yrket. Teoretiska ämnen kan inte ersätta tyst kunskap eller den sociala miljön som ges genom praktik och handledning, kunskaper som många elever saknar idag.

I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper. För mina intervjuer har jag använt 10 frågor som jag tyckte behövdes för att få en bild av hur romerna upplevde den svenska skolan. Jag har gjort individuella intervjuer med alla. De intervjuade är nio till antalet. Arbetet är begränsat genom att jag endast har tagit upp de romska elevernas skolsituation i Sverige. Som jag kunnat konstatera och jämföra genom mina intervjuer kan jag se att när det gäller skolan och utbildningen har det ändå skett en förändring bland romerna. Det är fler och fler elever som avslutar grundskolan och går vidare till gymnasiet. För att romska barn ska lyckas i skolan måste man börja med föräldrarna och förändra deras attityd gentemot det svenska samhället. Samtidigt är det viktigt även den svenska skolan lär sig mer om romanikulturen och dess traditioner för att diskrimineringen ska kunna motverkas.

Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att främja elevers inlärning. Med min erfarenhet som idrottslärare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjälp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgår ifrån bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och är baserad utifrån ett samhällsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, där pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgångspunkt. Arbetsmetoden är en modell som består av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera. Modellen är sammanställd utifrån den utbildningen som jag har genomgått hos den svenska fotbollsförbundet. Utifrån olika intervjuer med sex olika lärare har tre laborationer genomförts. Två av laborationerna är genomförda på en skola där majoriteten av eleverna inte når upp till fullständiga betyg i slutet av årskurs nio. Den tredje laborationen är gjord på en skola där majoriteten av eleverna uppnår fullständiga betyg i slutet av årskurs nio (AF, 2010). Laborationerna bestod i att arbeta med ett delmoment inom huvudrubriken rörelse och basketboll (Lgr,11), och att dessutom arbeta parallellt med en teoretisk uppgift. Förutom laborationerna har två observationer utförts. Jag har sedan jämfört resultaten mellan laborationerna och mellan skolorna. Resultatet av intervjuerna visar att majoriteten av lärarna inte arbetar tillräckligt konsekvent, efter Lgr11, med teoridelen i ämnet idrott och hälsa. Visa lärare påpekar att det är en generationsfråga medan andra lärare påpekar att ämnet idrott och hälsa är ett praktiskt ämne där eleverna endast är intresserade av att röra på sig. Laborationerna visar att majoriteten av eleverna som deltog i laborationerna lämnade in den skriftliga uppgiften med relevanta svar i förhållande till kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa (Lgr,11). Det hittades dessutom tendenser till kunskapsutveckling mellan första och andra lektionstillfället då eleverna visade större förståelse för spelet. Detta uppfattar jag som att eleverna har reflekterat över sitt utförande och utvecklat nya färdigheter samt att undersökningens didaktiska modell visade sig verka produktiv.

Vi ansvarar för och utbildar våra elever under tre års tid därefter släpper vi ut dem i yrkeslivet eller till fortsatta högre studier och önskar dem lycka till. Kontakten bryts.Arbetet är gjort utifrån en kvalitativ studie och med hjälp av en enkätundersökning med förtryckta svarsalternativ samt plats för egna kommentarer. Enkäten skickades till samtliga elever i två klasser som avslutade studierna på Hotell- och Restaurangprogrammet olika år och på skilda platser i landet.Vårt syfte med arbetet är att vi som lärare ska få kunskap om vad eleverna tycker om sin tidigare utbildning och om vi behöver ändra på vår undervisning i framtiden.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att elevens syn på Hotell- och Restaurangprogrammet samt sin nuvarande situation inte skiljde sig nämnvärt beroende på vilken del av landet eleven bor. / After upper secondary school.A study of pupils after completing their studies on the Hotel- and Restaurant programme

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskordå studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigtoch känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorersom kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter underverksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematiskansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar liggertill grund för denna studies resultat. Resultatet visade att betydelsefulla faktorerför handledning av sjuksköterskestudenter var handledarens förberedelse och roll,tid för handledning, studentens självförtroende och självständighet, attityder hoshandledaren samt möjlighet till reflektion och återkoppling. / Preceptoring student nurses is an important task for registered nurses because thestudents are their future colleagues, and has to be able to work independently andfeel secure in their future professional role. The aim of this study was to shed lighton the factors that are important in preceptoring student nurses in clinical education.The method is a study of literature based on the model of Goodman. Theresult of this study is based on a sample that consists of 10 scientific articles. Theresult consists of opinions from both registered nurses an student nurses. Fivethemes that are important in preceptoring student nurses in clinical education havebeen identified. These themes were: the role and preparation of the preceptor,time, self-confidence and independence, attitudes, and reflection and feedback.

Syftet med uppsatsen är att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med särskild fokusering på kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fältstudie vid ett ”Montessori Training Centre” i Tanzania presentera ett exempel på vad som konkret görs för att stärka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jämställdhet mellan könen och skapa förutsättningar för ”utbildning för alla”. Här diskuteras även likheterna människor emellan och vikten av att belysa dessa, samt hur kvinnans nyckelfunktion i familjen i Tanzania skapar förutsättningar att sprida kunskap i samhället och att generera en mer utbildad befolkning överlag.

Konstnären sitter vid sitt stafli, noggrant, tålmodigt, granskar han Motivet. Ett ägg. På den uppspända duken målar han i klarsyn en ryttlande fågel.