Bakgrund: Fysiska begränsningsåtgärder är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre samtidigt som de negativa konsekvenserna är övervägande. Tidigare studier visar varierande resultat för vad som kan minska användandet. Syfte: Att studera relationer mellan undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder och vårdpersonalens utbildning, erfarenhet, självskattad kunskap om de boende samt personcentrerad vård inom särskilda boenden för äldre. Metod: En kvantitativ beskrivande tvärsnittsstudie. I studien analyserades en enkät med frågor om personcentrerad vård, fysiska begränsningsåtgärder, vårdpersonalens kunskap om de boende samt bakgrundsdata. Totalt deltog 1237 deltagare från hela Sverige. Resultat: En hög grad av personcentrerad vård var relaterat till ett ökat undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Även när vårdpersonalen uppskattade att de hade en tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kunde ett samband ses med ökat undvikande. Utbildning och erfarenhet hade inget samband med undvikande av fysiska begränsningsåtgärder. Konklusion: Högre grad av personcentrerad vård samt tillräcklig kunskap om de boendes sjukdom och behandling kan ha betydelse för undvikandet av fysiska begränsningsåtgärder. Därför är studien betydelsefull för yrkesverksamma sjuksköterskor som vill undvika fysiska begränsningsåtgärder, samt styrker den positiva bilden av personcentrerad vård som förhållningssätt. Ytterligare studier krävs för att få vetskap om personcentrerad vård kan minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder.   Nyckelord: fysiska begränsningsåtgärder, särskilt boende för äldre, personcentrerad vård, demenssjukdom, utbildning

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer. Studien gav stöd för att SDT går att använda för att förklara upplevd transfer samt visar på viktiga implikationer för organisationer att beakta inför, under och efter framtida utbildningsinsatser. / Although organizations increasingly have been focusing on training, the research is still unclear on what leads to actual change in future work. In this study, we have investigated Baldwin and Ford's model of transfer of training and which individual-, design- and environmental factors that have explained a group of Armed Forces Employees’ perceived knowledge acquisition and transfer after completing training. This was done with the Self-Determination Theory (SDT) as theoretical framework. For knowledge we found autonomous motivation (AM), controlled motivation (KM), Experience of autonomy promotion and Needs Support from the manager to be explanatory factors. Explanatory factors for perceived transfer were autonomous motivation, experience of autonomy promotion and knowledge. In the current study we have found support for SDT to be able to explain experience of transfer, something organizations need to consider before, during and after training.

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll. Samtliga intervjupersoner beskriver också sina arbetsplatser som överbelastade och de kan alla bevittna att den absoluta merparten av de socialsekreterare de känner till arbetar under hög press och under ohållbara omständigheter. Alla intervjupersoner efterlyste mer praktisk kunskap från universiteten, då de tror att detta skulle ha hjälpt dem i deras nuvarande yrkesroll och även som ett preventivt medel för att minska ökad stress och utbränning på arbetsplatserna. Intervjupersonerna tillägger att de har ett underbart arbete och att om det inte varit för det skulle de inte stå ut.

As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication. We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication. As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver. We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure. Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too. We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication. Keywords: Internal communication, structure, education, communication channels, continuity

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning.

I denna studie undersöks genusmedvetenhet inom tre civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet vilka har olika andel kvinnliga respektive manliga studenter. Universitetet hävdas ofta vara en könsneutral organisation, men med utgångspunkt i den låga andelen kvinnor inom tekniska utbildningar är det av betydelse att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på att analysera genuskultur inom respektive program och hur denna upplevs av olika programaktörer, för att vidare dra slutsatser kring medvetenhet om konstruktion av genus. Data har insamlats genom intervjuer med programansvarig, programstudievägledare samt kvinnliga och manliga studenter på respektive utbildningsprogram. Studien visar att genusmedvetenhet på programnivå förknippas med en jämn könsfördelning bland studenter och lärare, vilket försummar andra faktorer vilka påverkar genuskultur inom programmen. Studien visar vidare att en jämn könsfördelning inte är en tillräckligt medveten åtgärd för att uppnå en jämställd genuskultur.

Bakgrund: Idrotten är en viktig del av de flesta barn- och ungdomars liv, för att idrotten ska bli rolig och uppfostrande krävs det att det finns kompetenta ledare som kan ställa upp. Syfte: Den här studien syftar till att undersöka utbildnings- och upplevd kompetensnivå hos tränare för ungdomar 13-16 år.  Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod och enkäter skickades ut till 226 tränare inom fotboll, innebandy och ishockey, varav 116 av dem svarade. Resultat: Resultatet visade att 33% av tränarna hade universitetsutbildning, 47% hade mer än 3 utbildningar inom SISU eller inom förbundet. Det är främst idrottsspecifika områden inom idrottspsykologi, idrottsskador & rehab, ledarskap & tränarskap, träningslära samt kost- och näringslära som tränarna själva vill lära sig mer om. Den upplevda kompetensnivån var högst inom den professionella kompetensen som handlar om idrottsspecifik kunskap. Det verkar finnas en tendens till ett negativt samband mellan intrapersonell kompetens och antal utbildningar inom SISU och förbund. Diskussion: Medelvärdet för upplevd kompetens låg under ´´Medel´´på alla områden, dock var professionell kompetens högst och intrapersonell kompetens lägst. Vilket kan bero på att den professionella kompetensen ofta anses som mest nödvändig att ha som tränare.

Den svenska regeringen har som ett led i uppfyllandet av deras miljömål beslutat att ekologiskt jordbruk ska främjas. Trots detta så har omställningen till ett mer ekologiskt jordbruk i Sverige saktat ner de senaste åren. För att på ett effektivare sätt kunna påverka omställningen i önskad riktning behövs en bättre förståelse för vad som påverkar jordbrukare att välja ekologisk eller konventionell produktion. Tidigare forskning har visat på vikten av både ekonomiska och sociala faktorer. En faktor som tilldelats betydelse är jordbrukarens utbildningsbakgrund där ekologiska jordbrukare i högre utsträckning funnits vara högutbildade jämfört med konventionella. Huruvida detta stämmer i Sverige och på vilket sätt utbildningen påverkar jordbrukares val av jordbruksmetod är dock outforskat. Denna studie har ämnat fylla denna kunskapslucka genom en enkätundersökning av ekologiska och konventionella jordbrukare i Sverige och en resultatanalys med stöd av teorin om innovationsspridning och teorin om planerat beteende. Studien fann inga skillnader i utbildningsbakgrund mellan de konventionella och ekologiska jordbrukarna i undersökningen. Däremot upplevde en minoritet av jordbrukarna att deras utbildning haft betydelse för deras val av jordbruksmetod. Av dessa upplevde fler att utbildningen påverkat avhållande snarare än bejakande till upptag av ekologiskt jordbruk. Orsaker bakom denna påverkan identifierades i huvudsak som negativa attityder till ekologiskt jordbruk samt kunskapsbrister i undervisningen. Sådana avhållande inslag i utbildningen skulle kunna bidra till en ogynnsam utveckling på jordbruksområdet. För att främja välavvägda beslut bland jordbrukare och beslutsfattare föreslås därför vidare forskning kring den faktiska omfattningen på dessa inslag och orsakerna bakom dem. / The Swedish government has decided to support organic agriculture in their effort to fulfill their environmental goals. However, the conversion to a more organic agriculture in Sweden has slowed down the last years. In order to be able to affect the transition in a more efficient way, a better understanding of what influence farmer’s decision to choose either conventional or organic production is needed. Earlier studies have shown the importance of both financial and social factors. One factor that has been given importance is the education background of the farmer where organic farmers in general have been found to be higher educated than conventional farmers. If this is true in Sweden, and in what way education affects the farmers choice of farming method, is however unexplored. This study has been attempting to fill this knowledge gap through a survey of organic and conventional farmers in Sweden and an analysis with support from the diffusion of innovations theory and the theory of planned behavior. The study found no differences in the educational background between the conventional and organic farmers in the survey. However, a minority of the farmers experienced that their education had affected their choice of farming method. Among these, more farmers had experienced this influence as deterrent rather than affirmative on adopting organic farming methods. Reasons behind this influence were mainly identified as negative attitudes towards organic agriculture combined with a lack of knowledge in the education. Such deterrent elements in the education could potentially contribute to an undesired development in the area of agriculture. To support considered decisions among farmers and policy makers, this study therefore suggests future research to investigate the actual scope of such elements and the reasons behind them.

Bakgrund Tidigare forskning har visat att det finns en osäkerhet bland sjuksköterskestudenter samt utbildade sjuksköterskor gällande sår och sårvård. Sår skapar ett lidande för den som är drabbad och är resurskrävande ur ett samhällsperspektiv. Syfte Att undersöka kunskap om sår och sårvård hos sjuksköterskestudenter i termin sex vid ett universitet i Mellansverige. Ett delsyfte med studien var att undersöka om förväntningarna på sjuksköterskeutbildningen gällande sår och sårvård stämmer överens med den undervisning studenterna fått ta del av i slutet av sin utbildning. Metod En enkätstudie innefattande 73 studenter. Resultat Av studenterna upplevde 90 % att de fått för lite undervisning i sårvård. Drygt 81 % uppgav att de inte kände sig ha tillräcklig med kunskap inom sårvård inför sitt kommande yrke. Detta resultat skiljde sig inte åt för studenter med tidigare vårderfarenhet jämfört med studenter som inte hade tidigare vårderfarenhet. Studenterna hade även högre förväntningar på mängden sårundervisning än vad de upplevt att de fått ta del av. Slutsats Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplever ett behov av få mer undervisning i sårvård under sin utbildningstid. Majoriteten anser att de inte har tillräcklig kunskap inom sår och sårvård för sitt kommande yrke oavsett tidigare vårderfarenhet eller ej. / Background. Previous research has shown that there is an uncertainty among nursing students and nurses regarding wounds and wound care. Wounds create suffering for the patient and take resources from a societal perspective. Aim The aim of the study was to investigate the knowledge of wounds and wound care in nursing students in semester six at a University in the middle of Sweden. One aim of the study was also to investigate whether expectations regarding nursing wounds and wound care is consistent with how much time the students actually got at the end of their programme. Method The method consisted of a survey in which 73 students participated. Results The results show that 90 % of participants feel that they received too little training. This contributes to that 81 % do not feel they have sufficient knowledge for their future profession. The students also had higher expectations of the amount of training than what they experienced that they had access to. Conclusion The study's results indicate that participants feel a need for more teaching of wound care. The majority believe they do not have enough knowledge of wounds and wound care for their future profession regardless of earlier care work experience or not.

I samband med införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem, som är under utveckling 2016, kommer svenska universitet och högskolor få ett utökat ansvar för att själva utvärdera sitt kvalitetsarbete. Då det samtidigt finns studier som visar på att en del utexaminerade ekonomistudenter inte anser sig ha nytta av utbildningen i arbetslivet, vilket är en viktig kvalitetsaspekt, syftar studien till att kartlägga kvalitetsarbetet på dessa utbildningar. Utgångspunkten för studien är teorin Total Quality Management och dess bakomliggande värderingar som tas upp i Hörnstensmodellen, vilken beskriver ett av flera sätt att se på framgångsrik kvalitetsutveckling. Uppsatsen utgår från en kvalitativ fallstudie och är baserad på semistrukturerade intervjuer med ansvariga för ekonomiutbildningar på åtta svenska universitet och högskolor. De empiriska resultaten visar att samtliga universitet och högskolor har de värderingar studien utgått från, men att det saknas tydliga definitioner av vad kvalitet för ekonomiutbildningar innebär. Även konflikten kring innebörden av studenternas anställningsbarhet påverkar kvalitetsarbetet.