Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram. Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

Utbildning är en viktig del i många människors liv, en del som kan vara avgörande för framtida jobbmöjligheter. Valet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej blir därför en viktig milstolpe i den unga elevens liv. Studien syftar till att undersöka hur föräldrarnas ekonomiska- och arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå. För att göra detta används måttet EGP och frågeställningen är: Hur påverkar föräldrarnas EGP, om de har studerat på eftergymnasial nivå samt om de är skilda eller ej, barnets beslut att utbilda sig eftergymnasialt. Baserat på tidigare forskning inom ämnet lyder hypotesen att ju högre föräldrarnas EGP är, ju fler av dem som har eftergymnasial utbildning samt om de lever tillsammans alla är faktorer som innebär en ökad sannolikhet att deras barn ska utbilda sig eftergymnasialt, och tvärtom. För att förklara varför dessa faktorer bidrar till elevens val appliceras socialisationsteori samt nätverksteori. Genom att använda datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, skapas regressionsanalyser för att se hur de oberoende variablerna påverkar sannolikheten att studera eftergymnasialt. Resultatet visar att hög EGP, att föräldrarna har studerat eftergymnasialt samt att de lever ihop alla ökar sannolikheten för att deras barn ska välja att utbilda sig eftergymnasialt. Detta överensstämmer med tidigare forskning och kan förstås utifrån studiens teorier om hur beteenden reproduceras från en generation till nästa.

I den rådande läroplanen för gymnasieskolan står framskrivet att undervisningen skall ske genom demokratiska arbetsmetoder (Skolverket 2011a), det vill säga att undervisningen skall ske genom demokrati. Samtidigt står det framskrivet i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasiet att innehållet i undervisningen skall bestå av demokrati (Skolverket 2011b), det vill säga att undervisningen skall vara i demokrati. Det väcker frågan om det är möjligt att kombinera dessa två. Samtidigt som de demokratiska ambitionerna från Skolverket är fortsatt höga så sjunker de demokratiska värderingarna i Sverige (Economist Intelligence Unit, 2010). Tidigare forskning visar på att demokratibegreppet är både brett och abstrakt vilket kan göra det svårt att omsätta i praktik. Detta är en kvalitativ intervjustudie baserad på målriktat, systematiskt urval. Målet med intervjuerna var att dels ta del av lärares tankar kopplat till styrdokumenten, dels samla in arbetsmetoder som används för att undervisa i och genom demokrati. Resultaten analyseras sedan utifrån Robert A. Dahls demokratimodell. Resultatet av denna studie ringar in delar av de konsekvenser som Skolverkets höga ambitioner har på den verkställande nivån, men lyfter även fram exempel på lärares lösningar på dessa problem.

The main purpose of this essay is to examine the existing differences between how religion istaught at secondary schools in Hungary and Sweden. Furthermore, this essay will also discussand strive to answer the three questions that are stated below: 1. What differences and similarities can be found between religious education inSwedish and Hungarian secondary schools? 2. Why do these differences and/or similarities occur? 3. What are the consequences of these differences and/or similarities, according totheories on religious education and according to pedagogical theories? In order to answer these questions, this essay analyzes both Swedish and Hungariancurriculum, syllabus and other governmental documents on religious education in publicsecondary schools. Theories on decentralization, multiculturalism in schools and on seculareducation are some of the theories applied in order to achieve a multifaceted discussion. Thefinal conclusion of this essay is that there are numerous similarities and differences regardingreligious education between the countries, including content, form and focus within theprogrammes. These similarities and differences occur mainly due to political decisions, butalso due to historical and cultural contexts. The consequences of the previously statedsimilarities and differences are that students in Hungary and in Sweden can develop adifferent kind of worldview and perspective of knowledge. Furthermore, the difference withinthe two school systems may foster different values and provide students with different formsof knowledge and abilities.

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv.APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen. Genom att lyfta fram de olika aktörernas förhållningssätt får jag en palett där delarna på olika sätt kan dominera intrycket av APU. Skolan och lärarna, eleverna, företaget och handledarna bidrar på olika sätt till att färgsätta och ge mening med APU-perioden. Över lång tid har jag genom enkäter och i intervjuer fångat upp hur lärare, elever och handledare ser på sina förväntningar inför APU. Genom denna studie vill jag belysa hur några olika elevgrupper ser på betydelsen av förberedelser inför en APU.Resultaten visar att eleverna sällan på egen hand förbereder sin APU. Ansvaret vilar därför tungt på lärarna att förmedla en adekvat bild av vad som kommer att möta eleverna ute på en arbetsplats utanför skolans värld. Handledarna och de mottagande företagen kan underlätta den här processen. Öppenhet och kreativitet i dialog kring förväntningar är viktiga hörnstenar för såväl elever som lärare och handledare för att APU-perioderna ska bli givande för alla berörda parter.

Abstract.Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ”Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola.När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset. Skollagens formulering tillsammans med ett historiskt perspektiv på utbildningens funktion påvisar bilden av att utbildning syftar till att säkra framtiden för samhället och för individen. Utbildningens möte med det sjuka barnets tankar kring sin sjukdom, sina rädslor och sin framtid formulerade vårt syfte. Således är syftet med studien att undersöka hur personer som varit allvarligt sjuka som barn resonerar kring att utbilda sig under sjukdomstiden, i relation till personens tankar om döden och framtiden. Materialet till studiens analys samlades in genom kvalitativa intervjuer med tre personer som tidigare varit allvarligt sjuka, samt med en förälder och en sjukhuslärare. Analysen visar att sjukhusskolan representerade något som intervjupersonerna ansåg var normalt, vilket visade sig vara det som inte förknippades med deras sjukdom. Intervjupersonerna upplever att de under sjukdomstiden inte ingått i skolans stora sammanhang och därför inte kunnat ta del av skolans normer och de jämnåriga kulturerna. Två perspektiv på utbildning lyftes. Ett där utbildning inte är nödvändig för att individens framtid ska säkras och ett annat som förmedlar en föreställning där utbildning sätts i samband med att som vuxen få, vad de anser är, ett bra arbete. I förhållande till intervjupersonernas osäkra framtid skapades deras rädslor. Intervjupersonernas egen vilja tillsammans med familjens sätt att förhålla sig till döden har avgjort vilka strategier som intagits för att mildra deras rädsla. Strategierna visade sig vara att fokusera på behandlingen och på att bli frisk. Denna strategi grundade sig i hur familjen förhöll sig till hoppet om en sjukdomsfri framtid.Nyckelord: Sjukhusskola, sjukdomstid, allvarligt sjuk, barn, cancer, utbildning, hopp, rädsla, framtid, döden. / English. When a child is suffering from a serious illness it may mean that they cannot participate in the education at their home school for a long period of time. The Swedish Education Act (Skollagen, 2010) explains that children in hospital care will be offered education in the hospital. The Education Act’s formulation along with a historical perspective on education indicates that the main purpose of education is to ensure the future of society and for the individual. The purpose of this study focuses on the sick child’s thoughts about their illness, their fears and their thoughts about the future discussed in relation to this image of education as future oriented. Thus, this study aims to examine how people who have been seriously ill as children conceive of the notion of educating themselves during their illness, in relation to the person’s thoughts about death and the future. The material for the analysis was gathered through interviews with three people who have been seriously ill, one parent and one hospital teacher. The analysis shows that the hospital school represented something that the respondents experienced as normal, which turned out to be something that is not associated with their disease. The respondents’ experience that they, because of the illness, were not included in the larger context of school and therefore could not take part in the school's norms and the peer cultures. Two perspectives were highlighted regarding education. One concerns the fact that education is not necessary to ensure the individual's future and another that conveys a notion that education is associated with getting (what the respondents considered) a good job as an adult. The respondents’ fears arose in relation to their uncertain future. Their own wills along with the family's way of relating to death decided the strategies taken to alleviate their fears. These strategies proved to be to focus on the treatment and becoming healthy. This strategy was based on how the family reacted to the hope of a disease-free future.Key words: Hospital school, time of disease, seriously ill, child, cancer, education, hope, fear, future, death.

Vår studie påbörjades av funderingar kring arbetet med hållbar utveckling i förskolan, om förskollärarna får förutsättningar för att kunna arbeta med hållbarhet eller om det finns utmaningar. Syftet med vår studie är att se förskollärarens förhållningssätt till fenomenet hållbar utveckling, samt att få en tydligare bild över vilka didaktiska strategier förskollärarna arbetar med. Och detta för att kunna se om barnen erbjuds förståelse och lärande om hållbar utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med ett fenomenologiskt perspektiv i undersökningen. I studien har vi utfört fyra intervjuer med fyra olika förskollärare, som arbetar i olika kommuner.  Det resultat som framkom av studien är att förskollärarnas förhållningssätt till hållbar utveckling kan tolkas utifrån två olika perspektiv. Ett perspektiv som visade sig vara ett helhetsperspektiv på fenomenet, medan det andra perspektivet var mer ur en förskolekontext. Vilket kan anses problematiskt till hur de didaktiska valen i undervisningen av hållbar utveckling kan ske. Ett annat resultat var de didaktiska strategier som förskollärarna berättade om, för utifrån den icke- certifierade förskolan skedde utbildningen om hållbar utveckling mer som ett tema. Medan de certifierade använde sig av naturen och deras omgivning för att undervisa om hållbar utveckling genom teman. Vidare i resultaten visade det sig även att det fanns utmaningar i form av avsaknaden av fortbildningar inom ämnet.

Bakgrund och problem: Organisationer idag präglas av den digitala utvecklingen. Att transformera sin affärsmodell till en digitalaffärsmodell är idag en förutsättning enligt forskning för att kunna överleva. Högskolor och universitet i Sverige har ett traditionellt sätt att bedriva sin verksamhet på och påtryckningar från omvärlden har ett skiftande fokus. Lagar och regler sätts upp för att digitalisera enskilda delar av verksamheten istället för hela affärsmodellen. Studenterna kräver mer av den digitala utvecklingen i utbildningen. Distansutbildningar som bedrivs digitalt har det forskats på inom flera områden men den digitala utvecklingen som sker på campus är mindre omfattande i sin forskning. Det uppfattas här finnas en kunskapslucka som ännu inte är studerad. Den digitala transformationen på campus ur ett studentperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka egenskaper i utbildningens digitala verktyg som studenterna värdesätter. Vidare ämnar studien att analysera studenternas uppfattning om nuvarande digitala verktyg som används men även om framtida verktyg som önskas. Studien avser därmed att utvidga befintlig kunskap utifrån studentens perspektiv på vad som skulle kunna transformeras i digitala verktyg på campusutbildningar. Studien önskar även bidra till framtida forskning och en ingång till fördjupning inom ämnet. Metod: I denna studie tillämpas en kvalitativ forskningsansats. Studiens empiri grundas främst i intervjuer med respondenter som är aktiva studenter på en högskola eller universitet i Sverige. Slutsats: Det är inte enskilda funktioner som studenten värdesätter i sin utbildning utan funktioner som genererar effektivitet i utbildningen. Den primära källan för värdeskapande i den högre utbildningen utifrån ett studentperspektiv har definierats som effektivitet. Värdekällorna: nyheter, komplement och inlåsning kan sekundärt skapa värde för studenterna om grunden i transformationen är effektivitet. Lärosäten kan transformeras till digitala affärsmodeller men ett abrupt bryt från det traditionella lärandet som inte innebär effektivisering för den enskilda studenten är inte det som efterfrågas. / Background and problems: Organizations today are characterized by digital development. Transforming their business model into a digital business model is now a prerequisite according to research in order to survive. Colleges and universities in Sweden have a traditional way of conducting their business and pressure from the outside world has a shifting focus. Laws and regulations are set up to digitize individual parts of the business rather than the entire business model. Students require more of the digital development in education. Distance education, which is conducted digitally, has been researched in several areas, but the digital development taking place on campus is less extensive in its research. It is perceived here that there is a knowledge gap that has not yet been studied. The digital transformation on campus from a student perspective. Purpose: The purpose of the study is to describe the characteristics of the education's digital tools that the student’s value. Furthermore, the study aims to analyze students' perceptions about current digital tools used but also about future tools that are desired. The study thus aims to expand existing knowledge from the student's perspective on what could be transformed into digital tools in campus education. The study also wishes to contribute to future research and an in-depth study of the subject. Method: A qualitative research approach is used in this study. The empirical study is based mainly on interviews with respondents who are active students at a university or university in Sweden. Conclusions: It is not individual functions that the student values in his education, but functions that generate efficiency in the education. The primary source of value creation in higher education from a student perspective has been defined as efficiency. The sources of value: news, complements and lock-ins can secondary create value for the students if the foundation of the transformation is efficiency. Educational sites can be transformed into digital business models, but an abrupt break from traditional learning that does not mean efficiency for the individual student is not what is demanded.

The purpose of the study is to investigate foreign-born academics experiences of the process into the Swedish labor market. The intention is to examine it in relation to the factors affecting language, integration and evaluation of education. The purpose leads to the following research questions; How is the process of getting into the Swedish labor market percieved by foreign-born academics? What factors are perceived to affect their entry into the Swedish labor market? In order to answer our questions, a qualitative method is used in the form of six semi-structured interviews. To understand and explain the phenomena that is explored the theoretical framework consists of a combination of different theories. It is a combination of socio-cultural perpectives, Linells (1978) theories of language and communication, and Foucaults (1982) power perspective. Based on the interview material four themes was constructed; valuation of education, the importance of language, the importance of integration and who shows the way? Inspite of their validated education the interviewees seemed to undervalue their professional skills and knowledge. This resulted in that they sought out jobs where they are considered to be overqualified. Because of the lack of knowledge in the Swedish language they felt that they were excluded from the labor market. All interviewees also felt that they would feel more connected to the Swedish society if they had a job. The material also showed that the guidance of authorities and private contacts contributed to the process into the Swedish labor market. Conclusions drawn from the results and the analysis was that experiences varied but that they because of informal reasons were discriminated in the Swedish labor market.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett motivationsperspektiv undersöka pojkars inställning till skola, vidare utbildning samt idrott och hälsa. Studien  undersökte detta hos en grupp pojkar som studerade på ett nationellt idrottsutbildningprogram samt pojkar på ett naturvetenskapligt program. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgjorde svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Elevernas svar analyserades utifrån Weinberg och Goulds (2010) motivationsteori om inre och yttre motivation samt Deci och Ryans (2008) self-determination theory. Resultatet visade att pojkarna från båda grupperna överlag hade en god inställning till skolan och ansåg att idrott och hälsa var ett viktigt ämne. I studien framkom det att inställningen till idrott och hälsa delvis berodde på ämnesinnehållet och huruvida de ansåg sig ha användning av det i framtiden. Resultatet visade skilda tankar kring ambitionen att läsa vidare. För pojkarna på naturvetenskapliga programmet ansågs vidare utbildning vara en självklarhet medan pojkarna på NIU istället värderade sin elitidrottssatsning högre.