Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skallvara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senasteundersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete ellerstartar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete hargenomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Detövergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vadstudenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY somutbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutomingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sinutbildning. Undersökningen har varit av kvantitativ och kvalitativ metod iform av 27 enkäter och två halvstrukturerade intervjuer. Uppsatsen haranalyserats utifrån en teoretisk avgränsning om erfarenhetsbaserat lärandesamt det livslånga lärandet. Resultatet visar att studenterna i storutsträckning arbetar inom sitt utbildningsområde, att utbildningen i vissgrad motsvar de kunskaper de behöver i sitt dagliga arbete och att de allraflesta tycker sig ha ett intressantare arbete med bra löneutveckling.Resultatet visar också att mer än hälften förvärvsarbetade innan aktuellKY-utbildning och att de i det stora hela är de nöjda med sin utbildning.De som är minst nöjda med utbildningen är de som inte arbetar inomrelevant utbildningsområde. Praktikformen LIA (lärande i arbete) har tillstor del bidragit till att flera fått arbete. Ingen har startat företag vare sigföre, under eller efter utbildningen.

I detta examensarbete så ville jag undersöka hur de kommande socialarbetarna i två olika klasser i två olika delar av Europa ser på utbildningen, framtiden och på den kommande yrkesrollen. Jag ville utöver detta även försöka ta reda på vem det är som läser till socialarbetare och vilka anledningarna till att man gör det kan tänkas vara. Kortfattat så ville jag undersöka de eventuella likheterna samt olikheterna mellan studenterna i de två olika undersökta klasserna. Resultatet var bland annat att båda grupperna har ungefär samma anledning till varför man läser till socialarbetare, nämligen för att arbeta med människor. Detta samtidigt som man har en relativt olik social bakgrund. Men det kanske mest häpnadsväckande resultatet som framkom var att den italienska studenten känner sig mer förberedd inför den kommande yrkesrollen samtidigt som man även ansåg sig vara mer nöjd med utbildningen som helhet.

The work covered in this essay is based on research in the areas of history, historical consciousness and use of history based movies in education. The purpose of this essay is to answer the question “ What does research tell us about the use of movies in education to develop a historical consciousness?”. One of the main goals for the school and the subject history is to get the students to develop a historical consciousness, but we wanted to search for different ways to reach that goal and what consequences it has. We have analyzed several theses such as doctoral theses and studies during our work with the essay. We discovered how  the students could feel through watching a movie with historical context and how education could benefit from that but also what types of risks it could deal with. Students could create a better historical consciousness if the right movie was provided to them. Also interesting results as the emotions they feel during the movies, as they put themselves in the perspectives of historical events and historical figures. But there were also other aspects of how the students could get lost in the movie and therefore miss the whole point of it. The conclusions that we could draw was that movies do have an impact far greater than we could believe, that students can put themselves in a different time and place and use that for our time being and the future, but it's not always guaranteed that they would do that and that is something you always have to keep in mind.

Syftet med studien var att undersöka de erfarenheter lärare inom högre utbildninghade av hybridundervisning, men också vilka förutsättningar de ansåg nödvändiga föratt kunna bedriva hybridundervisning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativintervjustudie med sju lärare inom högre utbildning, och resultatet analyseradesgenom en innehållsanalys med fokus på mening. Resultatet visade flera brister medhybridundervisning som undervisningsform, så som tidsbrist, teknikstrul och bristandeinteraktion. Resultatet visade också flera möjligheter med hybridundervisning, så somflexibilitet och individuella förutsättningar för deltagande. Resultatet analyseradesmed stöd av ramfaktorteorin. Slutsatsen blev att hybridundervisning inte enbart tänjerpå ramarna på ett positivt sätt utan också medför flera problem. Då kravet påhybridundervisning ökar, behöver hänsyn tas till alla de aspekter som de förändradevillkoren innebär för lärare och studenter när undervisningsformen ska planeras ochimplementeras.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra förskollärares upplevelser av omsorgens roll i relation till undervisningen i förskolan. I detta arbete har en kvalitativ metod använts, där två förskollärare i en kommun i norra Sverige har intervjuats. Utifrån det insamlade och bearbetade resultatet framgick att förskollärarna delade gemensamma upplevelser av att omsorgen kan utläsas och tolkas som en förutsättning för att kunna arbeta med undervisning i förskolan.  Resultatet visade att förskollärares medvetenhet om det egna förhållningssättet också är av vikt för att kunna väva samman omsorg och undervisning för att dessa ska kunna bilda en helhet, samt att grundverksamheten är den planering varpå förutsättningarna för detta helhetsarbete kartläggs. Utifrån de intervjuade förskollärarna framkom det även att det finns ett visst motstånd bland förskollärare hur undervisning och omsorg ska arbetas med tillsammans, för att kunna bilda en helhet enligt förskolans uppdrag.

Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om praktiska insatser som påverkar förskolepersonals utbildning och undervisning av barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser även hur skollagen och läroplanen för förskolan utgör möjliggörande faktorer och/eller hinder i förskolepersonalens arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte och frågeställningar Studien bidrar med kunskap om vilka praktiska insatser som förskolepersonal identifierar som viktiga i sitt arbete för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är “Hur beskriver förskollärare och barnskötare sin implementering av styrdokument i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?” och “Hur beskriver rektorer och specialpedagoger strukturella faktorers funktion i utformningen av sin förskoleverksamhet?”. Teori Systemteori valdes som förklaringsmodell för att analysera studiens empiri. Empirin bestod av sju kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Systemteori uppmärksammar vad som händer på olika nivåer i en organisation, vilket innebär att förståelse för såväl individen, gruppen och organisationen som helhet anses viktig. Förståelse för dessa nivåer anses kunna ge insikt om varför en grupp eller organisation upplever ett visst problem (Svedberg, 2021). I och med att studiens frågeställningar formulerades för att undersöka olika delar av studieförskolans organisation, så fungerade systemteori bra som förklaringsmodell. Metod I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer utifrån ett målstyrt urval. Intervjuerna spelades in, kodades och tematiserades. Tematisering bidrog till att skapa djupare förståelse av studiens problemområde och frågeställningar. Identifierade teman låg till grund för studiens resultat- och analysavsnitt. Resultat Resultatet indikerar att förskolepersonals tillgång till egenanställd specialpedagog kan vara en av flera insatser för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Fördelen är framför allt att specialpedagogen blir mer tillgänglig för personalen, vilket ökar förskollärares och barnskötares möjlighet och initiativ att diskutera specialpedagogiska frågor och arbetssätt. Studien pekar även ut specialpedagogens handledning och observation som potentiellt viktiga verktyg för att generera kunskap, vilken används av personalen för att följa styrdokumentens mål och riktlinjer. Det framkommer också att bildstöd, TAKK och klockor som visualiserar tid är de specialpedagogiska material som används mest i pedagogers utbildning och undervisning av såväl barn utan som i behov av särskilt stöd. Specialpedagogiska implikationer Resultaten visar att handledning av personal bör prioriteras. I handledningssituationer ges möjlighet att öka barnskötares och förskollärares kunskap och förståelse för vilka situationer i utbildningsmiljön som kan utgöra hinder för barn i behov av särskilt stöd. Handledningstillfällen kan till exempel utgå från observationer av personal och barn, vilket blir ett sätt för att uppmärksamma verksamhetens och enskilda barns behov. Även samverkan som är kort och spontan upplevs kunna bidra till att utveckla personalen specialpedagogiska arbetssätt.

Likvärdighet är ett ord som används frekvent i förskolekontext samt i våra styrdokument som all verksam förskolepersonal är skyldiga att följa. Trots detta viktiga ord och tydliga definition är det svårt att se innanför ramen av likvärdighet och vad det faktiskt är och hur man ska arbeta för en likvärdig undervisning på förskolan. Likvärdighet i förskolan är ett ämne med lite forskning kring och komplext ämne att diskutera eftersom likvärdighet är tolkningsbart inom en stor ram. Därför är likvärdighet något som intresserar oss att forska kring, ett komplext ämne men ack så viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur likvärdighetsbegreppet ter sig ute på förskolor samt tolkas av förskollärare som bär ett ansvar för utbildningen ute i verksamheter. Studien resulterar i en rad olika faktorer som har en stor påverkan på lika väl processen som resultatet i ett arbete för likvärdig förskola.Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken intervjuer genomfördes med sex stycken utbildade förskollärare som alla arbetar på olika förskolor i olika geografiska område i Skåne. Intervjuerna hölls på valfri plats där informanterna kände sig bekväma att samtala och intervjun hölls utefter en intervjuguide. Det teoretiska perspektivet som vi valt till studien är Dahlöf och Lundgrens ramfaktorteorin samt analyseras studien med hjälp utav förskolan styr- och policydokument.

I samband med Lgr 22 etablerades det nya ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ställer högre krav på utbildning om hbtqi+ och identitet. Tidigare forskning visar lyckade arbeten med hbtqi+ genom skönlitteratur och skönlitteraturens potential för värdegrundsarbete. Denna studie handlar om lärares litteraturdidaktiska överväganden med avseende på val av skönlitteratur och arbetssätt med skönlitteraturen i klassrummet i undervisning om hbtqi+. Studien avser undersöka de i studien medverkande lärarnas resonemang om arbete med hbtqi+ genom skönlitteratur utifrån Kumashiros teori om antiförtryckande utbildning.  Vi har intervjuat två lärare från en hbtqi-certifierad skola och två lärare från icke-certifierade skolor. Därefter har vi kodat materialet och analyserat det utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarnas olika förhållningsätt går att både kategorisera som förtryckande och antiförtryckande former av utbildning. En konklusion som framkom var att skönlitteratur är ett framgångsrikt redskap för att bedriva hbtqi+-undervisning. Analysen visade även att det mest framgångsrika förhållningsättet inom antiförtryckande utbildning är att inta en ödmjuk och normkritisk ståndpunkt i arbetet. Mer specifikt innebär detta att lärare hela tiden behöver vara medvetna om sina egna fördomar och kritiskt granska sin litteraturdidaktik för att undvika fallgropar som kan leda till förtyckande hbtqi+-utbildning.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens. Resultatet visade att det råder olika uppfattningar om utbildning vad gäller personlig assistans och att somliga upplever att behovet av omsorgsutbildning som ett viktigt inslag i arbetet medan andra värderar mer personliga kvalitéer. Ett annat viktigt resultat i vår studie är de personliga assistenternas skildring av yrkesrollen och värdet av det professionella och positiva förhållningssättet till arbetet som personlig assistent. / The purpose of this essay is to study general educational requirements of personal assistants’ and to increase our knowledge and understanding of the personal assistants’ service conditions in relation to their profession. We also want to study the research available on the subject, for example, government rapports, administrative documents and other literature written by people close to or affected by personal assistance. To fulfill our goal and our purpose we decided to do a literary study on the subject with a content and secondary analysis. The result we obtained showed us that there were numerous opinions concerning the educational requirements.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling. / This essay studies what the notion of learning for sustainable development is actually about in the Swedish compulsory school. With a starting point in those discourses that control the environmental area, and those that control the Swedish compulsory school, the concept that today is called learning for sustainable development is analyzed through textual analyzes. The purpose of the study is to analyze those documents that regulate the Swedish compulsory school and how the Swedish National Agency for School Improvement communicates sustainable development to Swedish schools. The study comes to the conclusion that economical premises, more than environmental, are those that will shape what learning for sustainable development really is about, and that the environmental discourse will be held back for a more established part of the power structure. Thereby the notion of sustainable development, when it has become a part of learning for sustainable development, is reconstructed in to something that does not at all contribute to an improved environment, but maybe even inhibit a sustainable development.