I uppsatsen undersöks huruvida 1990-talets omfattande omstrukturering av den svenska skolan, i synnerhet det nya betygssystemet och de nya behörighetsreglerna vilka infördes 1998, påverkat elevers betyg och därmed möjligheter att söka vidare till gymnasieskolan och/eller till högre studier i olika utsträckning beroende på var man genomfört sina studier. Som stöd för antagandet att så kan ha skett stödjer jag mig på den teoribildning som finns kring arbetsprocesser och arbetsvillkor med människor i så kallade människobehandlande organisationer (Human Service Organisations). Denna teoribildning gör klart att förändringsprocesser i människobehandlande organisationer som till exempel skolor är mycket svåra att styra och kontroller då både elever, lärare och skolledning aktivt kommer att påverka förändringsarbetet på olika sätt och därmed även måluppfyllelsen. Dessutom måste en organisation som skolan verka i och förlita sig på stöd från den lokala omgivningen, vilket medför att statligt beslutade reformer mycket väl kan ta sig olika uttryck i områden med olika lokala kulturer. I uppsatsen jämförs statistik för grund- och gymnasieskoleelevers betyg, studiebehörighet och övergångsfrekvens till vidare studier under åren 1992 till och med 2007 i en glesbygdskommun (Ljusdals kommun), i ”genomsnittsglesbygdskommunen” och i riket som helhet. Resultaten visar att eleverna i Ljusdals kommun påverkats av 1990-talets skolförändringar i större utsträckning än den genomsnittliga glesbygdskommunen och riket totalt. Ljusdalsungdomarnas studieresultat på grund- och gymnasieskolan har i ökande omfattning diskvalificerat dem från möjligheterna att söka högre studier jämfört med vad som blivit fallet i den genomsnittliga glesbygdskommunen och i riket som helhet. Ett antal möjliga förklaringar till ovanstående utveckling diskuteras. Tidigare forskning visar att den klart tyngst vägande faktorn för en elevs studieframgång är föräldrarnas utbildningsbakgrund. I uppsatsen konstateras att utbildningsnivån i Ljusdal generellt sett är låg vilket därmed skulle innebära att Ljusdalseleverna har sämre förutsättningar att nå de av staten fastställda undervisningsmålen. Huruvida så var fallet mättes inte i det tidigare relativa betygsystemet men i och med införandet av de nya mål- och kunskapsrelaterade kursplanerna, det nya betygssystemet och de hårdare behörighetskraven till gymnasieskolan blev möjligen dessa kunskapsbrister synliggjorda. Vidare diskuteras huruvida ett alltför stort fokus på de tre behörighetsgivande ämnena i grundskolan kan ha lett till kunskapsluckor och bristande motivation både här och senare på gymnasiet. Statistik visar även att Ljusdalselevernas relativt sett svagare prestationer på gymnasieskolan föregåtts av en minskad andel behöriga lärare i Ljusdal. Under åren då Ljusdal tappar mark gentemot de jämförda områdena vad gäller andelen elever som fullföljt sina gymnasiestudier och andelen elever som nått grundläggande behörighet till högre studier ser vi också en relativ minskning av andelen elever på studieförberedande program i Ljusdal. Detta bör i sig ha varit en bidragande orsak till den negativa utvecklingen då måluppfyllelsen på dessa program generellt sett är högre än på övriga program. Slutligen diskuteras rektors viktiga roll som pedagogisk ledare och problemlösare i den kommunaliserande mål- och resultatstyrda skolan. I uppsatsen konstateras att Ljusdal under den senaste 10-årsperioden haft ett uppseendeväckande stort antal korttidsanställda rektorer och därmed bristande kontinuitet i ledarskap vilket kan vara en bidragande orsak till att kommunen halkat efter övriga glesbygdskommuner och riket när det gäller skolprestation. Sammantaget indikerar det statistiska underlag som presenterats och diskuterats i uppsatsen att 1990-talets omfattande förändringar av den svenska skolan, med kommunalisering, nya läroplaner, nya betygskriterier och nya behörighetsregler till gymnasieskolan som några av de viktigaste, lett till större skillnader i hur kommuner med olika lokal kultur organiserar sin skolverksamhet och att detta i sin tur påverkat elevers studieresultat på olika sätt och i olika utsträckning.

In this essay, the Swedish National Agency for Education's course ”Choosing and Evaluating Digital Learning Resources” is analyzed. The research questions include how the course is structured, if anything is emphasized as important in working with digital tools (and what is emphasized if so), and how much explicit advice is given to teachers and how this advice is formulated. The analysis is conducted through a qualitative content analysis and a coding scheme has been developed for each research question. The TPACK-model is the theoretical framework of the study. The results show that the course primarily consists of explicit advice and that, in most cases, this advice is formulated as lists of concrete advice or lists of questions to reflect on and work with. Important aspects of working with digital tools include purpose, always having a purpose as a teacher, considering didactic questions, and being able to evaluate digital resources. Additionally, the analysis shows that teachers need opportunities for reflection, both individually and together with colleagues. The conclusion is that what is important in all teaching is also important in the development of digital competence. Technology itself does not contribute knowledge, but it must collaborate with the teacher's didactic competence and thus become part of the teacher's professionalism.

Digitaliseringen är en av nutidens största samhällsförändringar. Den innebär en ökad användning av digitala verktyg, system och tjänster. Denna förändring ställer krav på kompetensen hos den legitimerade arbetsterapeuten. Något som utbildningen bör förbereda studenterna för. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på arbetsterapeutprogrammet upplever att digital kompetens integreras i utbildningen. Datainsamling utfördes genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 12 arbetsterapeutstudenter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserades innehållet utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i fem kategorier; höga förväntningar trots upplevd bristfällig undervisning, disponering av tid påverkar inlärning, utmaningar och möjligheter med digital undervisning, attityder till framtidens digitala arbetssätt och visioner för framtida kompetensutveckling. Resultatet visade på övervägande få erfarenheter av digital kompetensutveckling i utbildningens nuvarande innehåll. Många deltagare upplevde att för lite fokus och undervisningstid prioriteras på inlärning av digitala tjänster, system, verktyg och hjälpmedel. Deltagarna uttryckte även en hög förväntan på deras digitala kompetens från lärare, trots en upplevd avsaknad av undervisning i det. Deltagarna beskriver en vilja och motivation till att öka sin digitala kompetens inför framtiden. Studiens slutsats visar på en upplevd diskrepans mellan utbildnings innehåll och yrkeslivets krav på digital kompetens. Studien vidimerar behovet av ett utvecklingsarbete i utbildningen.

Inspirationen för denna uppsats är att HR-yrket ökat i popularitet vilket framgår från hur många som söker sig till personalvetenskapliga utbildningar årligen, samtidigt som det enligt tidigare forskning råder en oenighet kring vilken roll yrket ska fylla. Denna studie undersöker hur HR-utövare ser på HR-yrket och de definierar sin yrkesidentitet i jämförelse till vilka förväntningar de hade på yrket på förhand. Vidare utforskar den vilken roll deras utbildning haft i deras arbetsliv, en relevant fråga då utbildningsforskare finner att utbildningsexpansionen resulterar i högre efterfrågan på utbildning utan att de anskaffade färdigheterna nödvändigtvis är nödvändiga.Syftet med vår studie är att bilda en förståelse för hur dessa omständigheter påverkar HR-utövares yrkesidentitet samt vilken nytta deras utbildning ger dem i arbetslivet. Empirin som har att analyserats består av transkriberingar från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utbildade HR-utövare, och det teoretiska ramverket grundar sig i Collins (1979) kredentialism samt teorier om yrkesidentitet av bland andra Ibarra och Pritchard.Resultatet finner att respondenternas yrkesidentitet tar olika form och varierar mellan en betoning på mjuka respektive hårda värderingar och att de flesta upplever en dissonans mellan förväntningar på yrket och verkligheten. Dessutom visar det på en tendens på att respondenterna upplever att de kunnat utföra sitt arbete utan utbildning, men att deras utbildningsintyg låg till grund för att de erhöll sin anställning.

Inledning: Genomlysningledda interventioner används i allt högre utsträckning inom ett flertal specialiteter, även utanför röntgenavdelningen. Genomlysning är den modalitet, vilken renderar de högsta stråldoserna och det är även den modalitet där flest dosöverskridningar rapporteras världen över. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur utbildning påverkar strålsäkerheten vid genomlysningsledda interventioner. Metod: Kandidatuppsatsen utfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar. Resultat: Utbildning ger resultat i form av ökad medvetenhet om strålsäkerhet, sänkta stråldoser och minskade genomlysningstider. Utbildningar kan utformas på olika sätt. De kan var teoretiska, praktiska eller en kombination av dessa. Slutsats: Det finns ett signifikant samband mellan genomgången strålsäkerhetsutbildning och att arbeta strålsäkert. Utbildning och checklistor ökar användarnas kunskaper och förbättrar deras arbetstekniker, vilket bidrar till lägre stråldoser, kortare genomlysningstider och ökad medvetenhet om strålsäkerhet. Användare av genomlysning har bristfälliga kunskaper i att arbeta strålsäkert och utbildningen inom strålsäkerhet behöver förbättras. / Introduction: Fluoroscopy guided interventions are becoming more and more common and are used in several specialities, even outside of the radiology department. Fluoroscopy is the modality, which is causing the highest radiation doses and it is also the modality that is reported to give the most radiation overexposures worldwide. Purpose: The purpose of this systematic literature review was to describe how education affects radiation protection when using fluoroscopy. Method: This bachelor thesis was conducted as a systematic literature review. The results are based on ten quantitative scientific articles. Results: Education gives results in terms of increased awareness of radiation safety, lower radiation doses and reduced fluoroscopy times. The education may take various forms. It can be theoretical, practical or a combination of these two. Conclusion: There is a significant correlation between education and radiation safety. Education and checklists increase user knowledge and improve their working techniques, which contributes to lower radiation doses, shorter fluoroscopy times and increased awareness of radiation safety. Users of fluoroscopy have inadequate knowledge in radiation protection and training in radiation safety needs to be improved.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning. Den empiriska resultatdelen består av illustrerande exempel från transkribering av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och fem rektorer. Med hänsyn till metodvalet och urvalet av antalet informanter är studiens resultat och slutsats inte generaliserbart men det är intressant för att det belyser olika uppfattningar av begreppet likvärdig utbildning och dess innebörd. Resultatet visade att det förekommer flera olika definitioner av begreppet likvärdig utbildning, men genomgående innefattar begreppet skolans kompensatoriska uppdrag och anpassningar utefter elevers enskilda behov, bakgrund och förutsättningar. Resultatet visade även att det finns flera olika arbetssätt och faktorer som främjar skolans likvärdiga utbildning samtidigt som den ekonomiska faktorn och när alla elever ska göra exakt samma saker beskrivs som saker som kan riskera att hindra skolors likvärdiga utbildning. Utifrån ramfaktorteorin som Urban Dahllöf (1999) utvecklade kan vi förstå att skolans ramfaktorer påverkar skolans möjligheter att kunna erbjuda alla elever en likvärdig utbildning.

I den här rapporten redovisas resultatet från en undersökning som genomförts i samband med införandet av nya arbetssätt då det gäller att med hjälp av videorespons ge feedback och bedömning på skriftliga studentarbeten. Studien belyser hur man med hjälp av IKT-stöd kan utveckla kontakten mellan student och lärare samt utnyttja de tekniska hjälpmedel högskolorna har tillgång till på ett utökat sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och student förändras om man inför videorespons som metod vid handledning och examination. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturell teori samt formativ bedömning. Frågeställningarna i studien handlar också om hur det förändrade arbetssättet kan påverka lärandet hos studenten. Studien har genomförts utifrån en aktionsforskningsorienterad utgångspunkt. Undersökningen har skett i form av kvalitativa intervjuer samt en mindre enkätundersökning. Metoden för att analysera resultatet har utgått dels från en analysmodell som stödjer analysen av hur digitala hjälpmedel förändrar arbetssättet i en pedagogisk miljö samt utifrån de teorier som finns kring formativ bedömning och den påverkan på lärandet en sådan bedömning kan ha. Resultatet visar att studenterna får en bättre förståelse av responsen de fått av sina lärare med hjälp av videotekniken. Vidare pekar resultatet på att studenterna upplever återkopplingen från sina lärare som mer utvecklande eftersom de med hjälp av kommentarerna kan gå vidare med sitt lärande. Lärarna upplever en kvalitetshöjning i kommunikationen med studenterna. Slutsatsen från undersökningen är bland annat att formativ bedömning inom högre utbildning kan stödjas genom användning av videorespons. Videoresponsen kan vara ett användbart verktyg för lärare som vill kunna stärka studenternas lärande vid en examination genom både muntlig och visuell kommunikation. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / Pp. 203-213: Bibliography.

There is a wide acknowledgement that education is a strong contribution to economic growth. Knowledge is considered to have a boosting contribution to production which in turn pushes effectiveness and economic growth to a higher level. This puts knowledge and education in a larger context in society. Education is measured through human capital. Human capital has been considered as least as important as physical capital when making investment decisions. For this reason, it is of interest to study education in relation to economic growth. In this study, I found that there is a significant relationship between education and economic growth through a cross-study analysis. The study is based on data from 35 OECD countries between the period of 2010 and 2015. Although this, the study cannot assume a general conclusion and functions as a theoretical contribution to further studies within the field.

No description available.