Bakgrund: Effektiv kommunikation inom teamet är avgörande för effektiv och säker vård. Sjuksköterskan ska skapa dialog inom teamet genom respekt, vara lyhörd och empatisk. Akutenheter är en kontext med hög stress vilket inverkar på kommunikationen. Kommunikation är en av de svåraste utmaningarna för nyutexaminerade allmänsjuksköterskor vilket inverkar på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenhet av kommunikation inom teamet i akutsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta semi-strukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; Kommunikationens utveckling, Betydelsen av ett öppet arbetsklimat, Kommunikationens viktiga komponenter och När kommunikationen brister. Genom att växa in i rollen som sjuksköterska beskrev de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna att kommunikationen inom teamet i akutsjukvård utvecklades. Ett öppet arbetsklimat bidrog ytterligare till denna utveckling. Kommunikationen inom teamet i akutsjukvård bestod av flera viktiga komponenter enligt de nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter. Bristande kommunikation inom teamet i akutsjukvård var något de nyutexaminerade allmänsjuksköterskorna erfarit. Stress var bland annat en faktor som ledde till bristfällig kommunikation. Slutsatser: De nyutexaminerade allmänsjuksköterskornas erfarenheter av kommunikation inom teamet i akutsjukvård är många. Erfarenheterna kan vara anledningen till varför det är en svår utmaning. För att möjliggöra för och förbättra patientsäkerheten och arbetsklimatet är alla dessa erfarenheter viktiga att beakta.

Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext syndrom och en följd av andra hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtsvikt leder till en försämring av hjärtats pumpförmåga och därmed uppstår syrebrist i kroppens alla organ. Sjukdomen kan leda till fysiska och psykiska begränsningar vilket kan innebära en nedsatt livskvalitet och därmed skulle komplementära behandlingsmetoder kunna vara till hjälp. Hälso- och sjukvårdsteamet ska utifrån patientens önskemål och förutsättningar hitta komplementära behandlingsmetoder samt stötta den enskilde människan till ökad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa effekten av komplementära behandlingsmetoder för att öka livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 resultatartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och psykiska livskvalitet kunde påverkas med hjälp av komplementära behandlingsmetoder både i hemmet och på vårdenhet. Behandlingsmetoderna innefattade fysisk träning, emotionellt stöd och hjälpmedel vid omfattande och strukturerad utbildning. Konklusion: De olika komplementära behandlingsmetoderna visade sig vara framgångsrika när det gäller förbättrad fysisk och psykisk livskvalitet. Patienterna upplevde minskade symtom såsom depression, ångest och trötthet. Samtidigt ökade patientens sociala funktion, självförtroende och fysiska förmåga.

Abstract   Titel: Svenska tennisgymnasium vs. Akademin ”Good to Great”   Nivå: C-uppsats inom Idrottsvetenskap   Författare: Andreas Moberg & Gabbi Tepic   Handledare: Marie Hedberg   Datum: Maj 2013   Syfte/Metod Syftet med denna uppsats är att identifiera två stora tennisgymnasium kontra tennisakademin i Stockholm. Hur ser de olika verksamheterna ut och vilken typ av ledarskap förespråkar tränarna på respektive plats. Vi valde att fokusera på vad tränarna förordar för bakgrund och utbildning för att leda elitspelare. Vid genomförandet av vår studie valde vi att använda en kvalitativ metod, eftersom vi ansåg att det var den som passade absolut bäst för vår studie.   Slutsats Respondenterna hade väldigt olika uppfattningar om en duktig tränares bakgrund. Tränarna vid akademin kände att en tidigare spelarkarriär var viktig när det gällde coaching för spelare på hög nivå. I Båstad var det mer att man ansåg det vara viktigt att ha en mix som ledare och i Malmö pekades det på att en egen spelarkarriär inte betydde så mycket. Det skilde sig åt en del i planering, vid akademin, är det mycket resor och tävlingar och på tennisgymnasierna är det en blandning av god utbildning i kombination med tennis som gäller.   Bidrag Det finns i dagsläget inga uppsatser om just detta ämne tidigare, bara rapporter angående Sveriges storhetstid i tennis. Därför hoppas vi att denna studie kan ge viktig och intressant information om Svensk tennis och vårt ledarskap idag. Varför tränarna föredrar det dem genomför har vi undersökt en hel del. Det finns tydliga skillnader idag jämfört med när den Svensk tennis var en ledande nation, som vi också har diskuterat och analyserat kring.   Nyckelord: Ledarskap, träningsfilosofi, utbildning & faktorer för framgång.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt utgått från det hermeneutiska perspektivet. Vårt urval består av fem studenter som går sitt första år på ett personalvetarprogram samt fem förvärvsarbetare som innehar en personalvetarexamen och som idag arbetar inom HR. Vi valde att studera denna grupp då personalvetarutbildningen har ökat antalet platser fram tills idag och vi ville därmed ta del av dem som studerar programmet samt de som arbetar inom området idag. Resultatet visar att våra respondenter var eniga om att utbildning har en stor betydelse i dagens samhälle. Samtliga respondenter menar att utbildning är ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. De är medvetna om att utbildning inte leder direkt till ett arbete utan att det är upp till individen själv att förvalta sin utbildning. De betonar att det inte finns tillräckligt med högkvalificerade yrken och ser tendenser till att individer som inte har en utbildning tenderar att bli socialt exkluderade i samhället. Respondenterna anser att ett resultat av att fler utbildar sig kan leda till att utbildningen sjunker i värde samt medför en risk för utbildningsinflation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden. De beskriver en utbildningsnorm där livslångt lärande är en självklarhet och flera av respondenterna kan problematisera dess möjliga konsekvenser. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap/Sociologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

This essay is about possible causes to the female dominance in public libraries. We have focusedon the 20th century in Sweden and the development of public libraries during this time. Forthis purpose we have done a survey of three different cities, Uppsala, Jönköping and Skara,during three different years, 1938, 1958 and 1978. We have studied salaries, gender and titlesfor the employed at the head library in each city and then made comparisons between them.In conjunction, we have also studied how women were looked upon by the rest of society,regarding their education and work opportunities.To achieve a comprehension of the society&apos;s view of women we have, in the essay, put threedifferent theories of the so called &quot;female nature&quot; in center. The genderization in the labourmarket has also been set to discussion.A comparison between librarians, teachers at different levels, and postoffice employees, hasalso been made regarding their salaries during the years (1938, 1958 and 1978).

Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Ett etiskt förhållningssätt i genomförandet av handledningen krävs samt att handledningen sker i form av reflekterande samtal i uppföljningsfasen. Förutsättningen för att vården ska vara etisk är beroende av att sjuksköterskan har god etiska kunskaper. Att reflektera över sitt agerande är en förutsättning för att skapa ett vårdande som är etiskt korrekt. Reflektion beskrivs som en viktig del av lärandet. Syftet med uppsatsen är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av klinisk utbildning och därigenom få förståelse hur en god handledningssituation mellan student och sjuksköterska skapas. Uppsatsen är en litteraturöversikt. Granskningen av artiklarnas resultat har analyserats kvalitativt utifrån Evans (2003) analysmodell. Två huvudteman och fyra underteman har kunnat ses. De två huvudtemana är: Sjuksköterskestudentens upplevelse av inre förändring och Sjuksköterskestudentens upplevelse av yttre påverkan. I resultatet beskrivs sjuksköterskestudenters upplevelse av skiftande områden inom den kliniska utbildningen. Diskussionen belyser hur handledande sjuksköterska påverkar sjuksköterskestudenten genom sitt bemötande och syn på yrket som sjuksköterska, det diskuteras också hur klinisk utbildning påverkar studenten och då ej enbart genom handledning. / Program: Fristående kurs

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har äldre invandrare sämre förutsättningar än svenskar när det gäller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till äldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom välfärden; det handlar om äldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsätter ett nytt, öppet förhållningssätt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anställning av anhöriga och ökade kunskaper, förståelse och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvärkulturellt innehåll och utgångspunkt från såväl anhöriga som äldreomsorgens personal. Då kan äldre invandrare integreras i äldreomsorgenmed möjlighet till lärande och social delaktighet för bättre ömsesidig förståelse,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen äldre människor ökar i Sverige och bland de äldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har åldrats här kommer förr eller senare i kontakt med äldreomsorgen. Själva åldrandet skapar funderingar och oro hos de äldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska språket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom välfärdssystemet, speciellt äldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte är att undersöka de ansvarigas och tjänstemännens syn på äldre invandrare inom äldreomsorgen.Metod:Jag har använt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjänstemän) inom äldreomsorgen med öppna frågor och tydligt fokus på möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det är svårt att nå äldre invandrare och äldre från Norden innefattas inte i praktiken i begreppet äldre invandrare och att det finns svårigheter när det gäller kulturellaskillnader och språk i bemötandet av äldre invandrare och inom äldreomsorgens verksamhet. Många äldre känner inte till vad äldreomsorgen erbjuder. Ett sätt att nå dessa människor är att sänka åldersgränsen för uppsökande verksamhet och tätare samarbete med ideella ochetniska föreningar. I undersökningen visade det sig att de ansvariga är positiva till anhörigstöd i olika former med tanke på välbefinnande och igenkännande för äldre och de är positiva till anhörigas roll i framtiden. Vidare betonas att det behövs rekrytering av omvårdnadspersonal med utländsk bakgrund för att förbättra möjligheterna inom äldreomsorgen.

Dagens anestesisjuksköterskeutbildning är en specialistsjuksköteskeutbildning på avancerad nivå och ska ge en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor för att klara ett självständigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vårdbehov samt kunna utvärdera dessa genom omvårdnadsåtgärder. Utbildningens mål utmynnar i en god och säker vård för patienten vilket innefattar väl utbildad personal. Lärandet beskrivs som en process, en utveckling av förståelse. Det talas om lärprocessen som antingen yt- eller djupinriktad. Vid ytinriktning finns en intention att enbart klara uppgiftens krav medan vid djupinriktning finns en intention att förstå, vilket ger en ökad förståelse. Syftet med denna studie är att undersöka om anestesisjuksköterskeutbildningen idag motsvarar de krav som ställs på nyutexaminerade anestesisjuksköterskor. Dagens anestesiutbildning vid lärosätena Borås, Göteborg och Halmstad som belyses i studien är på ett år och där är kursplanerna likartade inom de teoretiska kurserna. Utbildningen innehåller både teori, praktik och en uppsats del vilken är obligatorisk i Borås och Göteborg men inte i Halmstad. Datainsamlingen skedde via en enkätundersökning av de studenter som påbörjade sin vidareutbildning under 2009. Det var 39 respondenter från de tre olika lärosäterna som svarade. Flertalet av enkätfrågorna besvarades med hjälp av likertskala och svaren analyserades kvantitativt vilket presenteras i stapeldiagram. Resultatet visade att oavsett ålder och tidigare yrkeserfarenhet så framkommer önskemål om förlängd utbildning för att få en fördjupad förståelse som ger ett helhetsperspektiv. Resultatet av studien kan leda till ökad medvetenhet när det gäller utbildningslängd samt vikten av att integrera teori och praktik under utbildningen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård