Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrågor då det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag väljer därför att utbilda sina anställda inom miljöfrågor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka människors miljömedvetenhet måste man påverka deras attityder och frågan är om man kan göra det med hjälp av utbildning? Studier tyder på att människors attityder är mycket svåra att påverka då det finns flera faktorer som är kopplade till denna förändringsprocess. Människor verkar samtidigt påverkas av de värderingar som finns i samhället och att försöka förändra attityder med hjälp av kunskap kan därför ses som överdrivet optimistiskt.  Syftet med det här arbetet är att undersöka om det finns någon möjlighet att förändra människors attityder till miljöfrågor med hjälp av utbildning. Utbildningen som det rörde sig om i det här fallet var ett kortare miljöseminarium som hölls under en dag. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där deltagarna fick svara på frågor före och efter seminariet. Svaren analyserades sedan med hjälp av ett parat t-test, resultatet visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två enkäterna. Syftet var även att se om deltagarnas attityder speglar deras beteende mot attitydobjekt som vanligtvis förekommer inom miljöområdet. En tydlig koppling gick inte att identifiera.  Slutsatser som kan dras är att kortare utbildning inte har någon betydande inverkan på attitydförändring hos deltagarna. Vidare studier med ett högre deltagarantal kan dock vara en förutsättning för att stärka detta resultat. Att det inte gick att identifiera någon koppling mellan attityderna och deltagarnas beteende skulle kunna bero på att attitydobjekt som utgörs av miljöfrågor inte ligger individen lika nära. Även här kan ytterligare studier vara nödvändigt för att fastställa ett eventuellt samband.

Ytterst lite forskning har gjorts på ett relativt nytt globalt fenomen som innebär att kvinnor har på kort tid gått från att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utsträckning än männen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillräcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan män och kvinnors utbildningsgrad och ämnesval samt hur dessa mönster har förändrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.      Analyser av fyra undersökningar från ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick från att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för män och kvinnors antal studieår skiljer nu för tiden med två års studier. För ämnesval visar det sig att de neutrala ämnena minskar i popularitet både för män och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra ämneskategorierna. När det gäller familjebakgrund och dess påverkan om individen skall läsa vidare på eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande föräldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utsträckning än män och kvinnor från andra familjebakgrunder.      Resultaten tyder på att förändringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgå, både i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att påverka på lång sikt hälsotillstånd, arbetsmarknaden och familjesammansättning för olika socioekonomiska grupper i samhället.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens. Slutligen presenteras särskolan och destyrdokument som ligger till grund för verksamheten och en förklaring av begreppetsärskolepedagogik. Studien utgår från metodtriangulering bestående av enkäter,fokusgruppintervju och enskilda intervjuer. Resultaten från studien visar att detspecialpedagogiska uppdraget på särskolan genomsyras av ett förhållningssätt som innebäratt tillföra specialpedagogisk kompetens, arbeta med lärmiljön, skapa samsyn samt arbetamed eleven i fokus. Utbildning och uppdrag överensstämmer kring undervisning av elever ibehov av särskilt stöd, skolutveckling och åtgärdsprogram. Kring handledning harspecialpedagogerna mer kompetens än vad som nyttjas på deras arbetsplatser. Det somsaknas på utbildningen är en inriktning mot utvecklingsstörning. Studien som tydligt visarspecialpedagogens värdefulla kompetens kan användas av rektorer i ett informativt syfte.Den kan öka specialpedagogernas tillförlit till sin egen kompetens. Den kan även användassom ett underlag för en arbetsbeskrivning av specialpedagogens uppdrag i särskolan.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Titel: Dörren till en framtida karriär? Nivå: Examensarbete för Kandidatexamen i Företagsekonomi Författare: Maria Karlsson & Emelie Jonsson Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2011-05 Syfte: Vår studie syftar till att undersöka samt utvärdera kvaliteten på fastighetsmäklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrån Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt två programansvariga för fastighetsmäklar- respektive fastighetsekonomprogrammet. Metod: Vi har i våra studier använt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med både fastighetsmäklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanställde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar. Resultat och slutsats: Det vår studie har visat är att fastighetsmäklarstudenternas praktik i dagens läge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen når uppenbarligen inte ut till kontoren då de flesta väljer att inte ta del av den. Handledaren har en avgörande roll för hur praktiken upplevs vilket framkommit under våra intervjuer med fastighetsmäklarstudenterna och de har ofta höga förväntningar på handledarna. Det vi kommit fram till är att det krävs en mall som ett hjälpmedel till handledaren under praktikens gång samt att det krävs en anpassning av fastighetsmäklarutbildningen för att den på så sätt ska kunna sammankopplas med praktiken. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vi nu ifrågasatt praktikens utformning för olika fastighetsmäklarföretag så skulle det vara intressant att genom fortsatt forskning undersöka om det skett några förändringar kring praktikens uppbyggnad. Dessutom att utefter de slutsatser som vi kommit fram till, vidareutveckla fastighetsmäklarnämndens "Allmänna råd" 3 och skapa en mer omfattande checklista för praktikens genomförande, som då ska följas av samtliga fastighetsmäklarkontor. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats så hoppas vi att fastighetsmäklarstudenterna ska inse att praktiktiden är nyckeln till framgång inom fastighetsmäklarbranschen, att de ska ställa krav på sina handledare att få vara delaktig på samtliga moment genom hela förmedlingsprocessen. Vi vill även att branschen ska inse att de rekommendationer som huvudkontoren har, gällande praktikens utformning, inte alltid stämmer överens med hur studenterna upplever den och att de därför bör börja fundera över vilka förändringar som behövs göras för att rekommendationerna ska följas.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under handledning av en yrkeshandledare som är utbildad sjuksköterska utan några formella krav på pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kännedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för handledning utifrån dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie vid tre vårdavdelningar och utgick från frågeställningar om yrkeshandledarnas kännedom om kursmål, ansvar för måluppfyllelse, och tillvägagångssätt för att uppnå detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kännedom om kursmål hade brister, både utifrån deras egen beskrivning såväl som deras förståelse för kursmålens formuleringar, trots en god informationsspridning. Tidsbrist avseende handledning var tydlig. Studentens egna mål med VFU visade sig dominera över kursplanens mål vid planering av handledning. Ansvarsfördelningen gällande måluppfyllnad uppskattades av handledare lika mellan alla inblandade funktionärer. Trots svårigheter fanns en dominerande strävan att försöka ge studenten en så god VFU som möjligt. Konklusion: Sammantaget visade studien på ett behov av att säkerställa och förbättra handledarnas förståelse av kursmål för att öka möjligheten till god måluppfyllnad samt avsätta tid för handledning.

No description available.

The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization. The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest. Three different ways of relating to education and competence issues in the organization emerges: advocates of formal knowledge, advocate of practical knowledge and advocate of dialectical knowledge. The study shows some differences among managers and basic staffs attitude where basic staff seem to evaluate the practical knowledge, or dialectical, to a greater extent, while the managers seem to appreciate the theoretical knowledge to a greater extent.

Bakgrund: Problematik kring suicid har funnits i årtusenden och suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Enligt WHO:s statistik dör en miljon människor varje år på grund av suicid. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan ha olika attityder gentemot suicidalitet och att attityden påverkar omvårdnaden av den suicidala patienten. Sjuksköterskan kommer i sitt omvårdnadsarbete komma i kontakt med suicidala patienter inom alla vårdområden och behöver därför ha en beredskap att möta människor med suicidal problematik. Syfte: Syftet är att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd vid omvårdnad av suicidala patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att sjuksköterskans sinnesstämning, personliga erfarenheter, utbildning/kunskap, ålder/erfarenhet och religion påverkar sjuksköterskans attityd positivt eller negativt vid omvårdnad av suicidala patienter. Diskussion: Omvårdnaden av suicidala patienter underlättas om sjuksköterskan har en positiv, icke dömande attityd. Av de teman som framkommit i resultatet i litteraturöversikten är utbildning det som påverkar sjuksköterskans attityd i störst omfattning. Aaron Antonovskys teori KASAM har använts som teoretisk referensram då teorin bygger på känsla av sammanhang. / Background: Concerns about suicide have been around for thousands of years and suicide is a global public health problem. According to WHO statistics, one million people die each year due to suicide. Previous research shows that nurses may have different attitudes towards suicide that is affecting the care of the suicidal patient. The nurse will, during his/her work, come in contact with suicidal patients in all areas. It’s therefore important for the nurse to be prepared in the meeting with suicidal patients. Aim: The aim is to identify factors that affect the nurses' attitude in the care of suicidal patients. Methods: This study is a literature review based on 10 scientific articles. Results: It appeared that the nurse mood, personal experience, education / knowledge, age / experience and religion affect nurse’s attitudes positively or negatively in the care of suicidal patients. Discussions: Nursing care of suicidal patients facilitates if the nurse is holding a positive, nonjudgmental attitude. Among the themes that emerged from the results of the literature review, education is the most prominent in what is affecting the nurse's attitude. Aaron Antonovsky's theory, KASAM, has been used as a theoretical framework sense the theory is based on the sense of coherence.

Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med naturvetenskap och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper inom området. Forskning pekar på att det finns vissa brister i pedagogernas ämneskunskap kring naturvetenskap. För att få en så stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag använt mig av en enkätundersökning. Åtta slumpmässigt utvalda förskolor ingår i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det naturvetenskapliga ämnet och endast ett fåtal tycker de har tillräcklig kunskap. De flesta ser bara möjligheter med arbetssättet och bara ett fåtal har nämnt olika orsaker till varför de hindras att arbeta med naturvetenskap på förskolan. I stor utsträckning önskar pedagogerna att arbetsgivaren skall satsa på att ge kurser och vidareutbildning för att på så sätt öka pedagogernas kunskap och vilja att på ett grundligare sätt ta sig an det naturvetenskapliga arbetssättet redan på förskolenivå.