Ämnet idrott och hälsa har genom åren ifrågasatts och det har diskuterats huruvida ämnet egentligen är ett bildningsämne. Kroppsideal är sedan år 2011 en explicit uttalad del av ämnesplanen (Skolverket, 2011) vilket tydliggör att ämnet består av både färdigheter i och kunskaper om. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa undervisar om kroppsideal och hur ett sådant undervisningsinnehåll kan förverkligas genom olika undervisningsmetoder. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar på gymnasieskolor i Umeå eller Sundsvalls kommun. Analysmetoden fenomenografi användes för att tolka den insamlade empirin. Resultatet visade att den vanligaste undervisningsmetoden var klassdiskussioner och att ämnet examinerades muntligt antingen genom diskussioner eller gruppresentationer eller skriftligt genom reflektionsuppgifter. Lärarna fann svårigheter med att prioritera området kroppsideal.

The purpose of this study has been to research the method of which music students apply their knowledge of music theory when practicing music, and their beliefs how they most efficiently learn music theory, lastly how they want to be taught music theory. This study is of a qualitative nature and the method of choice has been focus group interviews with two separate groups of thirteen and seventeen music students. The results of this study shows that the student get to apply their knowledge of music theory when practicing their instrument, while performing individually and as a group. Their knowledge of music theory has also contributed to their oral skills. The result also shows that the most efficient way to learn music theory according to the participants is a combination of pen and paper work and the practice of music. Lastly the participants wants in their education of music theory summarizes into three categories; Materials, understanding and grouping, and integration of musical practice.

Sammanfattning Denna studie syftar till att få inblick i undervisningsmetoder i ämnet kemi genom att analysera olika forskningsarbeten om undervisningsmetoder och elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen. För att uppfylla syftet i denna studie använder jag den kvalitativa intervjun som metod. Studien visar de olika använda undervisningsmetoderna och att laborationen är en dominerande metod i kemiundervisning. Denna studie visar att en enda metod inte fungerar på ett önskat sätt. Man måste kombinera olika undervisningsmetoder och variera mellan dem. Det hjälper eleverna att få olika minnesbilder som leder till utvecklade kunskaper. Studien visar också att läraren kan stimulera eleverna på olika sätt, men det som fungerar bäst är att utgå ifrån elevernas tidigare kunskap och att förankra undervisningen i verkligheten. Socialkontexten är en viktig faktor i elevernas lärande. Samtidigt finns det andra faktorer som kan hindra eller försvåra lärandet som den ekonomiska situationen på skolan och bristen i språklig förmåga. Nyckelord: undervisningsmetoder, kemi, lärande.

The purpose of this paper is to investigate and analyze how swedish history teachers teach about genocide and to find out if the introduction of the new curricula in 2011 has caused any changes in the planning and implementation of their teaching methods. The essay, which consists of two sub-studies, have been inspired Niklas Ammerts study Om vad och hur ’må’ ni berätta? The theoretical starting points have been the didactic triangle and the use of history. Our research questions thus basically follows the didactic questions What? How? and Why? Both studies are qualitative and based on semistructured interviews. In each study, four teachers are interviewed from different schools around southern and central Sweden.Based on our studies, we can show that the teachers tend to treat the subject area through a variety of approaches. While the middle and junior high school teachers are more tied to the central content, where the Holocaust and Gulag play a central role, the teachers at the high school level have a more liberal interpretation for which genocide they choose to approach. What becomes clear is that while the teachers at the lower levels focus on creating a foundation for the students before they reach high school, which leads to more abstract and simplified teaching, the high school teachers aim is to try and deepen their work so that the students can become critical thinking democratic social citizens. However, it is also clear that depending on which program students choose to attend at the high school level today, they tend to get very different teaching, which in turn increases the risk that their knowledge progression may become very different.

Ungefär 10 % av eleverna lämnar den svenska grundskolan utan godkända betyg i matematik. Av den anledningen är det intressant att fördjupa kunskapen om hinder, möjligheter och åtgärder i matematikundervisningen. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om matematiklärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser i arbetet med att erbjuda elever i behov av mer och särskilt stöd en tillrättalagd undervisningssituation. I studien har en kvalitativ metodansats använts och fyra matematiklärare och tre speciallärare intervjuats. Materialet har sedan analyserats med tematisk analys. Analys har också gjorts utifrån den didaktiska triangeln och de två specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att hinder och stöd kan ses ur både det kategoriska och det relationella perspektivet. Möjligheter i undervisningen är utifrån studiens resultat att lärare låter elever, i par och i helklass, diskutera matematik och ett positivt klassrumsklimat ses som en förutsättning för diskussioner. Slutsatser som dras är utifrån den här studiens resultat att elevers självförtroende i ämnet matematik och tempot i undervisningen är två riskfaktorer speciallärare bör vara uppmärksamma på. I undervisningen är arbetet med missuppfattningar av matematiskt innehåll ett område som kan utvecklas för att bidra till att lärare arbetar förebyggande i undervisningen.

Studiens syfte är att skaffa kunskap genom att undersöka verksamma speciallärares uppfattningar om matematematiksvårigheter och bästa möjliga stöd för elever i matematikssvårigheter. I denna studie har kvalitativ forskningsansats valt som utgångspunkt. Datainsamlingsmetoden i denna studie är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes med sex stycken speciallärare som undervisade i årskurserna 1-9. För att tematisera materialet analyserades intervjun utifrån en tematisk analys. För att svara på studiens frågeställningar delades analysen i tre huvudämnen: speciallärarnas uppfattningar om orsaker som ligger till grund för matematiksvårigheter, hur speciallärarna beskriver arbetet med elever i behov av stöd i matematik och hur frågan kring elevers behov av stöd i matematik hanteras på skolan. Varje huvudtema har flera underteman. Teman om orsaker som ligger till grund för matematiksvårigheter har underteman: elevens förutsättningar och begränsande undervisningsmiljö. Teman om hur speciallärarna beskriver arbetet med elever i behov av stöd har underteman: klasslärarensbedömning i grunden, diskussion på arbetslags och hälsotemasmöte, användning av diagnosmaterial. Det tredje teman om hur speciallärarna arbetar med elever som behöver stöd i matematik resulterade i följande underteman: specialundervisning i mindre grupper, relationsskapande och motivationshöjande arbete, undervisningsmetoder och utmaningar i genomförandet av undervisningen. Studiens slutsatser är att speciallärarna uppfattar att matematiksvårigheterna oftast förekommer tillsammans med brister i klassrumsundervisning och undervisande lärares matematikkunskaper. Samtidigt ser speciallärarna matematiksvårigheter som ett komplex fenomen som påverkas av olika faktorer. I sitt arbete med elever i matematiksvårigheter använder speciallärare undervisningsmetoder såsom intensivundervisning, explicit undervisning och konkret-abstrakt undervisning.

Denna studie handlar om förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barnlitteratur och vilka undervisningsmetoder som detta arbete involverar. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver sitt didaktiska arbete med barnlitteratur i svensk förskola. Den utgår från följande frågeställning: Hur beskriver förskollärare att de använder undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur? Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer är metoden för att samla in empiri. Empirin analyseras utifrån Eidevald och Engdahls redogörelse om undervisning och utifrån ett socialkonstruktionistiskt vetenskapligt perspektiv. Förskollärarna i studien beskrev hur de på olika sätt använde sig av undervisningsmetoder i arbetet med barnlitteratur. Studiens slutsats är att barnlitteraturen används av förskollärare som ett verktyg för att gynna barnens språkutveckling, ge dem möjlighet att samarbeta där barnens intresse utformar undervisningen, vilket tyder på att förskollärarna har tillit till barnlitteraturen och att arbetet med det sker både i den spontana och planerade undervisningen.

Syftet med den här studien är att belysa vad högstadielärare i matematik uppfattar som framgångsrika undervisningsmetoder för elever i matematiksvårigheter. Genom semi-strukturerade intervjuer har sex lärare från olika högstadieskolor i Sverige gett sin syn på olika orsaker till elevers matematiksvårigheter och vilka undervisningsmetoder som de därmed anser fungerar bäst för dessa elever.En kvalitativ innehållsanalys har gjorts av respondenternas svar, och resultaten har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att frågan om framgångsrika metoder för elever i matematiksvårigheter inte kan reduceras till att handla om specifika undervisningsmetoder. Samtliga intervjuade lärare ser både för- och nackdelar med olika undervisningsmetoder, men menar att många olika faktorer ständigt samspelar. Framgångsrik undervisning beror på ett komplext samspel mellan undervisningsmetoder, relationer elever-lärare, elevernas sociala och kognitiva förutsättningar, elevernas och familjernas inställning samt den undervisning eleverna har fått på tidigare stadier.

Denna litteraturstudie berör tidigare forskning i Sverige, USA och Storbritannien rörande frågorna om historieundervisningens läroplaner, metoder, start har sett ut samt om historia varit ett eget skolämne eller ingått i SO-ämnet

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad F-3 lärare grundar sina val av undervisningsmetoder på. Metodik var ett ämne på lärarutbildningen fram till år 1988, under den tiden handlade det mer om teoretisk undervisning än om praktiska undervisningsmetoder. Metodikämnet var inte baserad på forskning, därav avlägsnades den från lärarutbildningen år 1988 (Moberg, 1999, s.14). I vår studie har vi gjort kvalitativa intervjuer med sex F-3 lärare, för att ta reda på vad de grundar sina val av undervisningsmetoder på, vid respektive arbetsplatser. Den teoretiska utgångspunkten den här studien har utgått ifrån är didaktikens hur-fråga. Resultatet visade att lärarna grundade sina val av undervisningsmetoder på den erfarenhet de hade fått på sina respektive VFU (verksamhetsförlagda utbildning) och/eller på deras arbetsplats av kollegor. Därmed visade resultatet även att den nuvarande läroplanen och styrdokumenten är av betydelse i deras val av undervisningsmetoder.