Bakgrund: Majoriteten av de som drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom är kvinnor. Att drabbas vid ung ålder kan öka problematiken. Det finns luckor i forskningen om de psykosociala faktorernas inverkan. Kronisk sjukdom skapar ofta lidande och för att kunna hantera det på ett värdigt sätt krävs kunskap och förståelse. Patienternas erfarenheter om sin sjukdom genererar en bättre inblick och ökad förståelse för sjuksköterskan. Kunskapen hjälper sjuksköterskor att erbjuda god vård för att patienten ska kunna uppleva en så bra livskvalité som möjligt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa unga kvinnors erfarenheter av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Datamaterialet analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Data samlades genom 10 bloggar. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Vardagen begränsas, Lära sig leva med sjukdom, Kosten styr, Nöjda trots en bristande sjukhusorganisation och åtta underkategorier. Konklusion: Sjuksköterskans ökade kunskap och förståelse kring unga kvinnors erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom är av stor vikt för att kunna erbjuda en god och individanpassad omvårdnad. Sjuksköterskans förståelse för patienten bidrar även till en stärkt vårdrelation och sjuksköterskan kan då ge den stöttning patienten efterfrågar.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att belysa olika aspekter av det kunskapsläge som finns idag sett till icke-suicidalt självskadebeteende bland unga kvinnor. Uppsatsens frågeställning var: Hur konstrueras och beskrivs ämnet icke-suicidalt självskadebeteende hos unga kvinnor i valda delar av forskningslitteraturen? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt som består av 11 primärdokument och resultaten analyserades med hjälp av en socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att kvinnor är överrepresenterade vad gäller icke-suicidalt självskadebeteende med fokus på att skära/rispa sig, men att det kan bero på vad forskaren väljer för inkluderings- och exkluderingskriterier i sin studie. Primärdokumenten vittnar om olika orsaker till varför unga kvinnor avsiktligen skadar sig själva, såväl inre som yttre faktorer är avgörande och samspelar med varandra. De unga kvinnorna upplevde att skärandehandlingen var ett effektivt sätt att hantera negativa känslor och att känna emotionell lättnad. Det fanns en stark korrelation mellan självskadehandlingar och dysfuntionella familjeförhållanden. Att självskada genom att skära samt rispa sig blev ett sätt att kanalisera svåra känslor men även att kommunicera med omgivningen då de unga kvinnorna inte lärt sig att på ett mer välgörande sätt uttrycka svåra känslor. De unga kvinnorna internaliserar omgivningens förväntningar – att vara ”den självskadande” – och skapar utifrån dessa en identitet. / The purpose of this systematic review was to highlight different aspects of the state of knowledge available today in terms of non-suicidal self-injury among young women. The question at issue was: How does the research literature – selected parts of it – construct and discuss the topic of non-suicidal self-harm in young women? The paper is a selective knowledge survey consisting of 11 primary document and the results were analyzed using a social constructionist theory. The results showed that women are overrepresented in terms of non-suicidal self-injury with a focus on cutting/scratch, but it may depend on what the researcher selects for inclusion and exclusion criteria in their study. Primary documents show various reasons why young women deliberately harm themselves, both internal and external factors are crucial and interact with each other. The young women felt that the cutting action was an effective way to deal with negative emotions and to feel emotional relief. There was a strong correlation between self-harm acts and dysfunctional family relationships. The young women learned to self-harm as a way to channel hard feelings but also to communicate with the environment because they had not learned to communicate difficult emotions in a more beneficial way. The young women internalize the expectations of - to be "the self-harming young woman” - and creates an identity from these expectations.

Alkohol används ofta av ungdomar och kopplas med skadliga hälsorelaterade utfall (t ex skada, beroende). Denna uppsats undersökt unga kvinnors attityder till alkoholkonsumtion. Valet av unga kvinnor som studiegrupp motiverades av det faktum att unga kvinnor börjar vanligtvis att konsumera alkohol vid en tidigare ålder än unga män i samma åldersgrupp. Studien bestod av två fokusgrupper med totalt nio unga kvinnor i nionde klass från en kommunal skola i en liten stad i södra Sverige. Resultatet visade att de unga kvinnorna ansåg att konsumtionen av alkohol med andra unga kvinnor inträffade på grund av en kombination av grupptryck och effekten av föräldrars påverkan på sina barn. De unga kvinnorna tänkte att om det fanns tydliga regler i hemmet barnen skulle veta vad som förväntades från själva. Resultatet visade också att ett behov av att bli accepterad av andra jämnåriga ansågs utgöra ytterligare en viktig orsak bakom alkoholkonsumtion. Sammanfattning utav denna studie är att både tidigare forskning och denna studies resultat visade att föräldrars påverkan på sina ungdomar och grupptryck har stor påverkan på hur ungdomar väljer att agera kring olika hälsorelaterade val. / Alcohol are commonly used by adolescents and linked with harmful health-related outcomes (e.g. injury, dependence). This study explored young women’s attitudes to alcohol consumption. The choice of young women as a study group was motivated by the fact that young women typically start to consume alcohol at an earlier age than young males in the same age group. The study consisted of two focus groups with a total of nine young women in ninth class from a public school in a small town in the south of Sweden. The result showed that the young women believed that the consumption of alcohol with other young women occurred due to a combination of peer pressure and the effect that parents have on their child. The young women thought that if there were clear rules in the home the children would know what was expected from themselves. The result also showed that a need to be accepted by other peers were believed to constitute an additional important reason behind alcohol consumption. In sum, both previous research and the results of this study converge to indicate that parents' influence on their youth and peer pressure have a major impact on how young people choose to act on various health related life-style choices.

Bakgrund:Spiral är en högeffektiv preventivmedelsmetod och har tidigare enbart rekommenderats till kvinnor som fött barn. Dessa riktlinjer har förändrats och spiral är ett förstahandsalternativ till unga kvinnor. Barnmorskor ger trots det varierande information kring spiral till unga kvinnor. Syfte: Att belysa barnmorskors uppfattning av spiral som preventivmedelsmetod till unga kvinnor.Metod:Fenomenografisk forskningsmetod med induktiv ansats användes i studien. Sju barnmorskor intervjuades med semistrukturerade frågor i Västra Götaland.Resultat: Resultatet presenteras i tre beskrivningskategorier och fem uppfattningar: rätt information är av betydelse; unga kvinnors sexuella erfarenhet är av betydelse; Omgivningens kunskap varierar.Konklusion:Resultatet visar att individanpassad information är av stor vikt och att unga kvinnor ska få möjlighet till ett informerat val. Barnmorskor uppfattar att spiral är en effektiv preventivmedelsmetod till unga kvinnor som har debuterat sexuellt. Till de kvinnor som inte haft penetrerande samlag, rekommenderas en annan preventivmedelsmetod. Hur information om spiral ges är viktigt för följsamheten i användningen. De unga kvinnorna bör ha en realistisk bild av spiral och det är betydelsefullt att barnmorskor informerar om både för- och nackdelar. Genom att barnmorskorna är uppdaterade och inhämtar ny forskning kan rätt kunskap kring spiral förmedlas. / Background: Intrauterine device is an effective contraceptive method and was earlier only recommended for women who have had given birth. These guidelines have changed, and intrauterine device is a first choice for young women. Still midwives give various information about intrauterine device to young women.   Purpose: To illustrate midwives’ perceptions of intrauterine device to young women.Method: Phenomenographical research with an inductive approach was used in the study. 7 midwives were interviewed with semi-structured questions in western Sweden. Result: The midwives’ perceptions of intrauterine device as a contraceptive method to young women are presented in three descriptive categories and five perceptions: Rightinformation is of meaning; Young women’s sexual experience are of relevance; The environment’s knowledge varies.Conclusion: Midwives perception is that intrauterine deviceis an effective contraceptive method for young women who have had their sexual debut. For the young women who haven’t lost their virginity other contraceptive methods are preferred. How the information about intrauterine device is given is important for adherence among young women. The young women should have a realistic imageof the intrauterine device and there for it’s important that the midwives provide both advantages and disadvantages when they give information.If Midwives are updated and stays ahead with research they can provide a better knowledge of the intrauterine device.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) innebär en viljestyrd viktnedgång där en låg sjukdomsinsikt ofta förekommer. Bland de psykiska sjukdomarna har AN den högsta mortaliteten och antalet som vårdas för sjukdomen har sedan 1990-talet tredubblats. För att kunna förstå och på ett djupare plan kunna hjälpa unga kvinnor som lever med sjukdomen behövs kunskap och erfarenhet av deras upplevelser. Syfte: Att beskriva unga svenska kvinnors erfarenheter av att leva med Anorexia nervosa. Metod: Induktiv ansats där datamaterialet bestående av självbiografier analyseras med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; påverkan på självkänslan, svårigheter i relationen med familj och vänner och sjukdomen reglerar vardagen med sex underkategorier. Konklusion: Unga kvinnor med AN har ett kontrollbehov som orsakar en social hämning och ångest. Dessa kvinnor behöver bekräftelse från sin omgivning och hälso- och sjukvården på att de är sjuka och har rätt till att må bättre. / Background: Anorexia nervosa (AN) means a will-controlled weight loss and there is often a low disease insight. AN has the highest mortality rate among mental illnesses, and the number of people who are cared for because of the disease have tripled since the 1990s. Knowledge of young womens expirence of AN are needed to be able to in a deeper level understand and help young women living with the disease. Purpose: To describe young Swedish women's experiences of living with Anorexia nervosa. Method: The data were analysed using qualitative content analysis. The data material consists of five autobiographies. Results: The analysis revealed three categories; the influence on self- esteem, difficulties in the relationship with family and friends and the disease regulates everyday life with six subcategories. Conclusion: Young women with AN have a need of control that causes a social inhibition and anxiety. These women need confirmation from both their environment and health care that they have a disease.

Sociala mediers roll i unga människors liv har kommit att bli en tredje viktig omvärldskomponent i identitetsskapandet och utgör en unik kontext för social jämförelse. Tidigare forskning har visat att Internet och dess tillgänglighet kan ha en inverkan på unga kvinnors självbild och identitetsskapande. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor upplever att deras användande av sociala medier har betydelse för deras självbild. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer. Undersökningsdeltagarna bestod av nio kvinnor i åldrarna 23–28 år. Det transkriberade materialet analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys med latenta inslag. Analysen resulterade i tre huvudkategorier 1) Användandet av Sociala Medier 2) Självförstärkande och 3) Självnedsättande. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att sociala medier kan ha både positivt och negativt inflytande på självbilden. Avslutningsvis diskuteras relevansen av att kontinuerligt bevaka och problematisera sociala medier, både för den enskilde individen men även för samhället i stort. / Social media has become a third important external component of identity creation and constitutes a unique context for social comparison. Previous research has shown that the exposure of internet can affect young women’s self-image and identity creation. The aim of the study was to understand how young women experiencing that their use of social media affects their self-image. The study was conducted with a qualitative method and the data collection consisted of semi-structured interviews. The study participants consisted of nine women in the aged of 23-28 years old. The transcribed material was analyzed according to qualitative manifest content analysis with latent elements. The analysis resulted in three main categories 1) The use of Social Media 2) Self-reinforcing and 3) Self-derogatory. The result of the study showed that social media can have both negative and positive effects on young women’s self-image. The relevance of continuous monitoring and problematizing social media is discussed, both for the individual but also for the society.

No description available.

The aim of the study was to examine the knowledge that school counsellors in Swedish schools have about young women with anxiety disorders. The study also examines how the counsellors act when there is a suspicion or a case of anxiety in a female student. With a qualitative approach eight school counsellors were interviewed. The theoretical approach that was used is the sociology of knowledge. Some of the study’s conclusions are that anxiety disorders are frequent among young girls. School counsellors have different types of education and work experiences which can affect their understanding of anxiety disorders. There are similar opinions among the school counsellors regarding the definition of anxiety and that it is a serious condition where the affected needs some sort of support or help to handle it. The results and conclusions confirm and extend the previous research made on the subject.

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk aktivitet på fritiden. Det uttrycktes likaså en del möjligheter för att kunna utöva fysiskaktivitet. Kompisars deltagande i aktiviteterna var här i fokus för att skapa den motivationsom krävs för att vara fysiskt aktiv. Utifrån studiens folkhälsovetenskapliga relevans drogsslutsatsen att det krävs förståelse för de unga kvinnornas bakgrund, såväl som kunskap omfysisk aktivitet, för att bryta den negativa trend kring inaktivitet som finns. / In order to maintain good health throughout life, physical activity is of great importance.Previous studies have shown that physical activity is low among young women in Swedenwho have a different cultural background than Swedish, but the causes are relativelyunknown. The purpose of this study was to illuminate the prerequisites of young women witha different cultural background than Swedish to practice physical activity at school and atleisure time, and to seek explanations for perceived opportunities and barriers that may formthe basis for continued efforts for health promotion directed to the target group. The methodof data collection was an interview study with eight young women who all had a differentcultural background than Swedish, where one focus group interview and four individualinterviews were conducted. The result, based on a qualitative content analysis, mainly showedthe barriers of physical activity that the young women experienced. The barriers that wereilluminated were cultural factors, alienation, lack of information and lack of interest inphysical activity, which were primarily associated with the school’s Sport classes, but alsowith physical activity in their leisure time. The young women also expressed someopportunities for the pursuit of physical activity, where friends' participation in the activitieswas the focal point for the creation of motivation to be physically active. Based on thescientific study of public health relevance, the conclusion was that an understanding of theyoung women's backgrounds is required, as well as knowledge about physical activity, inorder to break the negative trend that exists around their inactivity.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper. Även om alla patienter ska behandlas på lika villkor, skaomvårdnaden individanpassas. Viktiga delar, exempelvis djupa samtal, upplevs som svåra iomvårdnaden och hänvisas till andra yrkesgrupper. Dock betonar sjuksköterskorna viktenav dessa samtal för att få en relation till patienterna. Diskussion: Vårdrelationen är viktigför att få tillgång till vad patienterna anser vara viktigt i omvårdnaden. Utan den är det intemöjligt att ge patienterna rätt stöd. Vårdandet bör vara individanpassat eftersomupplevelsen av hälsa är subjektiv. Sjuksköterskorna verkar ovana att reflektera över sigsjälva och sina erfarenheter, något som speglas i deras ovilja att diskutera känsliga ämnen. / Background: Being diagnosed with breast cancer is an overwhelming experience,especially for young women of childbearing age, because they often find themselves in acomplex life situation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences ofwhat is important in caring for young women with breast cancer. Method: The data wascollected by semi-structured qualitative interviews according to Kvale and Brinkmann. The transcribed interviews have been analyzed to understand their meaning. Results: Caring ofyoung women with breast cancer do not differ from other patient groups. Although allpatients should be treated on equal terms, caring should be individualized. Importantelements, such as deep conversations, are perceived as difficult in caring and referred toother professionals. However, the nurses stress the importance of these conversations to geta relationship with the patients. Discussion: A caring relationship is important in order toget access to what patients considers important in caring. Without a caring relationship, it isimpossible to give the patients the right support. Caring should be individualized becausethe perception of health is subjective. The nurses seem unfamiliar with self reflection whichshows in their unwillingness to discuss sensitive topics.