• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 173
  • 9
  • 1
  • Tagged with
  • 183
  • 183
  • 80
  • 77
  • 47
  • 32
  • 28
  • 26
  • 26
  • 24
  • 22
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Unga kvinnors upplevelse av att leva med självskadebeteende

Svensson, Anna, Wedenhall, Christina January 2012 (has links)
Bakgrund: Tidigare studier har visat att självskadebeteende ökar hos unga kvinnor. Självskadebeteende anses vara ett sätt att uppnå tillfällig lättnad vid psykiskt lidande och bakomliggande orsaker anses i huvudsak vara depression och ångest. Forskning har påvisat att vårdmötet är problematiskt. Det finns vårdare som upplever bristande kunskap och förståelse och känner frustration och maktlöshet inför självskadande patienters handlingar. Många unga kvinnor befarar att deras problem ska förvärras av att söka vård samt fruktar att inte bli tagna på allvar. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva unga kvinnors upplevelse av att leva med ett självskadebeteende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys utfördes på tre olika bloggar. Analysen resulterade i fyra olika kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades; Det ändlösa lidandet, Beroendet av att skära, Kampen och Behovet av hjälp och stöd. Slutsats: Att leva med självskadebeteende upplevdes vara en kamp mellan hopp och förtvivlan. De unga kvinnornas upplevde ett stort behov av hjälp och stöd och ansåg vården vara oförstående och otillräcklig. / Background: Previous studies have shown an increase in self-injurious behaviour among women. Self-injurious behaviour is considered to be a way to quickly relieve deep emotional distress and is related to depression and anxiety disorder. Studies show that the encounter with the health professionals is often problematic. Many professional caregivers experience a lack of knowledge and understanding and often become frustrated and feel powerless when encountering the self-injurying patient. Many young women have a fear of not being taken seriously if they were to contact the health care services and if they do establish contact; they fear it will only make their problems worse. Aim: This study aims to describe the experiences of young women living with self-injurious behaviour. Method: A qualitative content analysis was based on three different blogs found on the Internet. Four main categories were identified. Results: The four categories were; The endless suffering, The addiction of cutting, The struggle and The need of help and support. Conclusion: Living with self-injurious behaviour is a struggle between hopefulness and despair. The young women experience a great need of help and support and find the health care unsympathetic and insufficient.
112

Unga kvinnor med diabetes typ 1 upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter : - En analys av bloggar.

Knez, Simon, Önell, Oskar January 2020 (has links)
Bakgrund: Dagliga aktiviteter innefattar en persons förmåga att genomföra handlingar och uppgifter. Vid diabetes typ 1 begränsas personen i dagliga aktiviteter eftersom planering måste genomföras där kost, sömn och insulinintag ligger till grund. Detta resulterar i att sjukdomen påverkar personerna både fysiskt och psykiskt vilket kan bidra till att personen upplever hälsa och välbefinnande i mindre utsträcknig. Kvinnor löper större risk för följdsjukdomar och komplikationer. Upplevelsen av begränsningar i dagliga aktiviteten hos unga kvinnor med diabetes typ 1 är nödvändigt att studera för att säkerställa den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnor med diabetes typ 1 upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem bloggar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: att vara rädd, att vara ofri och att vara i framtiden.Slutsats: Studiens resultat beskriver hur unga kvinnor med diabetes typ 1 upplever begränsningar i dagliga aktiviteter. Erfarenheterna som framgår gör det möjligt för vårdpersonal att förbättra omvårdnaden genom att stärka den personcentrerade vården. Ett stort fynd i studien var att de unga kvinnorna upplevde att de inte hade koll på blodsockret vilket ständigt fanns med dem oavsett daglig aktivitet. När detta inträffade kände de unga kvinnorna sig förvånade eftersom noggrann planering med kost, sömn och insulinintag hade tagit form innan den dagliga aktiviteten för att vara på den säkra sidan. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir mer medvetna om att det finns skillnader mellan de olika könen när upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter studeras.
113

Navigera framtiden med NPF-diagnos : En kvalitativ studie om unga kvinnors med NPF-diagnos förmåga att hantera brytpunkter

Timgren, Hannah, Löfstedt, Nellie January 2023 (has links)
Inom skolans värld har eleverna rätt till att få de anpassningar och stöd som de är i behov av. På arbetsmarknaden finns däremot inte samma möjligheter till anpassningar och stöd, vilket kan påverka unga kvinnor med NPF-diagnos och hur deras studie- och yrkesval ser ut. Denna studie ger en ökad förståelse för och kunskap om hur detta kan påverka handlingshorisonten för unga kvinnor med NPF-diagnos. Metoden som används är kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuar åtta verksamma studie- och yrkesvägledare somarbetar på gymnasiet. Studien resulterade i att det går att se att det finns ett större behov avstöd och studie- och yrkesvägledning för unga kvinnor med NPF-diagnos inom gymnasiet.Dessa elever har ett större behov av stöd än elever utan en NPF-diagnos. Det går även att se att brytpunkten efter gymnasiet för dessa elever är något som kan påverka dem negativt. Slutsatsen som sedan kan dras är att det finns ett större behov av gymnasieskolor som är specialpedagogiskt inriktade då det går att se att dagens utbildningssystem inte är anpassat efter unga kvinnor med NPF-diagnos för att de ska kunna få det stöd de är i behov av. Slutsatsen blir även att respondenterna i studien har för lite kunskap kring hur arbetsmarknaden ser ut för dessa elever efter avslutade gymnasiestudier.
114

"Man har som lärt sig att vi ska vara otrygg" : Unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser - ett sociokulturellt perspektiv / “We have been taught into thenotion of feeling unsafe” : Young women´s perception of unsafety in public places – asociocultural perspective

Vestman, Fanny, Svensson, Jonna January 2022 (has links)
Denna studie syftar till att öka förståelsen för unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser i Örnsköldsvik. Studien synliggör orsaker till att känslan av otrygghet uppstår och belyser dess konsekvenser. Upplevd otrygghet undersöks med hjälp av fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuas tolv unga kvinnor som går andra året på gymnasiet i Örnsköldsviks kommun. Undersökningen utgår från tre forskningsfrågor: Vad är otrygghet? Vad ger upphov till otrygghet på offentliga platser? Hur påverkas unga kvinnors liv av upplevd otrygghet på offentliga platser? Materialet analyseras med en induktiv tematisk analysmetod och diskuteras i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna studie bekräftar tidigare forskning som visar att känslan av otrygghet är ett komplext område, såväl sociala medier, erfarenheter och miljömässiga faktorer har betydelse för upplevd otrygghet. Resultatet i vår studie visar dock att den huvudsakliga orsaken till att känslan av otrygghet uppstår på offentliga platser är mäns gränslösa beteende, vilket har en negativ påverkan på unga kvinnors livskvalité och välmående. / This study aims to increase understanding of young women´s perception of unsafety in publicplaces in Örnsköldsvik. The study raise knowledge about underlying causes of feeling unsafe inpublic places and possible consequences that follow. To examine this, a qualitative semistructured focus group interview is conducted. The interviewees consist of twelve young womenin upper secondary school. This study is based on tree main research questions: What isunsafety? What gives rise to the feeling of being unsafe in public places? How does perceivedunsafety in public places affect young women lives? The collected data material is analyzedusing an inductive thematic analyze method and is discussed in relation to a socioculturalperspective on learning. The result confirms that perceived unsafety is a complex problemcaused by several influencing factors, such as social media, experiences of victimization andenvironmental factors. However, the main reason for the occurrence of perceived unsafetyamong young women appears to be men and their disrespectful behavior. This in turn has anegative effect on wellbeing and quality of life among young women.
115

”Det är väl kanske så att vi inte riktigt är på det klara med vad syftet faktiskt är” : En intervjustudie om unga kvinnors syn på fängelsestraffets syfte

Forsberg, Hanna, Voinier, Denice January 2020 (has links)
Inom den kriminalpolitiska debatten har skärpta straff lyfts fram som en nödvändig brottspreventiv åtgärd med hänvisning till det allmänna rättsmedvetandet. Aktuell forskning om allmänhetens syn på straffet fokuserar främst på straffets utformning och längd samt att den påverkas av bakomliggande faktorer såsom kunskap och känslor. Samtidigt är forskning på allmänheten och straffets syfte bristfällig, framför allt när det gäller den yngre delen av befolkningen. Dessutom besitter just kvinnor en större distans till fängelsestraffet, vilket gör att vi intresserade oss för att undersöka just unga kvinnors syn. Denna studies syfte har därmed varit att undersöka unga kvinnors syn på straffets syfte samt vad denna uppfattning grundar sig på och på så vis fylla en del av den befintliga kunskapsluckan inom ämnet. Studiens material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna varit kvinnor mellan 18-30 år, materialet har sedan analyserat med hjälp av kritisk diskursanalys för att på så vis kunna undersöka deltagarnas språkbruk vid reflektion om straffets syfte och dess bakomliggande faktorer. Utifrån studiens konstruktivistiska utgångspunkt är resultatet därmed en konstruktion av deltagarnas syn på det sociala fenomenet. Studien tar en induktiv ansats och analys av det insamlade materialet kopplas samman med Foucaults och Durkheims straffrättsteorier. Resultatet visar fyra centrala straffsyften; rehabilitering, avskräckning, rättvisa och samhällskyddande där en komplexitet genomsyrar materialet och straffsyftena samspelar med varandra. Detsamma gäller frågan om de bakomliggande faktorerna - känslor, kunskap och omgivning. Dessa anges ha en betydande effekt på de unga kvinnornas konstruktion av straffets syfte, samtidigt som en växelverkan dem emellan identifieras. Resultatet visar därför att det inte finns ett entydigt svar. Straffets syfte och dess bakomliggande faktorer är en komplex interaktion där flera faktorer påverkar vilket syfte man tilldelar straffet samt vad detta baseras på.
116

(O)trygghet i Björns Trädgård : Trygghetsskapande genom CPTED

Wiktorsson, Signe, Obermüller, Louise January 2021 (has links)
Otrygghet är ett komplext fenomen med stor utbredning i samhället. Den mest otrygga gruppen utgörs av unga kvinnor, vilka samtidigt är minst utsatta för brott i det offentliga rummet. Det paradoxala förhållandet benämns som the fear of crime paradox och genomsyrar studien. Syftet med studien är att belysa den upplevda (o)tryggheten hos unga kvinnor i Björns Trädgård i Stockholm, en park som länge präglats av otrygghet och ett negativt rykte. Genom sex kvalitativa intervjuer skapar studien en inblick i huruvida platsers utformning utifrån teorin Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) påverkar (o)tryggheten hos unga kvinnor. Resultatet visar att otryggheten påverkas av den negativa uppfattningen om Björns Trädgård, vilken kvinnornas föräldrar bidrar till att reproducera. Bristande synlighet i form av försämrad belysning, att inte se eller bli sedd samt avsaknaden av andra människor framträder som otryggt. Samtidigt föreslås förbättringar av de nämnda aspekterna som åtgärder med potential att öka tryggheten i parken. Slutsatsen betonar vidare att otryggheten är förenlig med hur kvinnor socialiseras in i att känna sig otrygga ensamma ute på kvällen, vilket resulterar i en ständigt närvarande riskmedvetenhet som i sin tur bidrar till att kvinnor tenderar att undvika otrygga platser.
117

Pornografi och sexuell exponering bland unga män och kvinnor

Nigård, Pernilla January 2012 (has links)
Denna licentiatavhandling rör unga, pornografi och sexuell exponering; närmare bestämt unga mäns användning av pornografi, samt framför allt unga kvinnors sexuella exponering på internet. Sexuella representationer finns närvarande i vardagen och pornografikonsumtionen har ökat med internets utveckling, företrädesvis bland ungdomar. I utvecklingen av sin identitet testar de olika förhållningssätt och vägval, inte minst inom sexualitetens område. Unga män och kvinnor är uppvuxna med idealet om jämställdhet, men sexuella handlingar regleras också av underliggande föreställningar om kön och sexualitet. Unga män förväntas å ena sidan bli sexuellt attraherade av pornografi, å andra sidan förhålla sig kritiska till den. För unga kvinnor är förhållandet på sätt och vis det omvända. Samtidigt som de bör vara sexuellt återhållsamma, så förväntas de ta för sig sexuellt och vara sexuella på samma villkor som unga män. Syftet med licentiatavhandlingen är att undersöka vilka innebörder pornografianvändning och sexuell exponering har för unga vuxna. Den undersöker hur unga män och kvinnor mellan 18 och 25 år resonerar när det gäller erfarenheten av att titta på pornografi och att exponera sig sexuellt för andra och hur deras erfarenheter i dessa avseenden påverkar välbefinnandet, liksom hur de ser på sina egna handlingar i förhållande till de köns- och sexualitetsnormer som råder i omvärlden. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer. Både de unga kvinnorna och männen uttrycker en medvetenhet och ett motstånd gentemot de könsstrukturer som råder när det gäller pornografi och sexuell exponering. Ingen av dem vill betraktas som offer för sådana, utan tvärtom som aktiva subjekt med förmågan att kritiskt granska och ta spjärn mot dominerande normer. De unga männen menar att pornografin inte överensstämmer med verklighetens sexualitet, vilket har att göra med hur relationer och intimitet gestaltas i pornografin. De beskriver att pornografin är avskalad från känslomässig intimitet. Det får konsekvenser för deras egen användning, då denna avsaknad både utgör pornografins styrka och svaghet. Det är pornografins styrka eftersom användningen av pornografi kan innebära att man slipper engagera sig i en kroppslig sexuell samvaro, vilken alltid innebär ett visst mått av beroende av en annan part. Det är också pornografins svaghet då de porträtterade relationerna mellan könen upplevs som ojämlika och ibland svåra att acceptera. Männen upplever sig begränsade av de representationer av sexualitet som finns tillgängliga för dem. De unga kvinnorna som exponerar sig sexuellt för andra kämpar mot att värja sig mot objektifiering och stigmatisering i de fall de får nedsättande kommentarer på sina sexuella bilder. Samtidigt upplever de ett oberoende och känner sig stärkta som individer, när kommentarerna är positiva och personliga. Att använda pornografi och att exponera sig sexuellt får betydelse i de ungas vardag och kan berika denna. För de unga männen kan pornografianvändningen bli en enkel tillflykt i strävandet efter ett oberoende. Den sexuella exponeringen som äger rum inom ett socialt sammanhang, kan likaså sätta guldkant på tillvaron för kvinnorna, om bara kommentarerna är de rätta. Båda könen uppger att de utvecklas i takt med upplevda erfarenheter och att erfarenheterna ligger till grund för kommande handlingar. De lär sig att läsa av olika sammanhang inom pornografin och på olika sexuella exponeringswebbplatser. Efter hand anpassar de sina gränssättningar i dessa avseenden. Det kan gälla vilka bilder man väljer att lägga ut och publicera, eller vilken typ av scener man tar del av i pornografin. De unga männen och kvinnorna beskrivas som reflexiva individer i förhållande till pornografi och sexuell exponering. Skamkänslor och rädsla för stigmatisering reglerar de ungas handlingar. Sexualitet i denna skepnad är inte oladdad, även om en normalisering av fenomenen går att skönja. Inte sällan har de unga synpunkter på andra som exponerar sig sexuellt eller som tar del av pornografiskt material. Att man tror att andra påverkas negativt av att titta på pornografi eller att man tycker att andra personer går utanför normerna när det gäller sexuell exponering är typiskt för de unga i undersökningarna.
118

“Alla ser ut att må toppen men man vet att det finns en annan sida av det också” : Unga kvinnors berättelser om hur de framställer sig själva och sina liv på Instagram. / “Everyone seems to be doing great but you know there is another side to it too” : Young women's stories about how they portray themselves and their lives on Instagram.

Andersson, Sanna, Wallin, Emma January 2023 (has links)
This study examines how young women portray themselves and their lives on Instagram. The platform is today a very popular social network with a lot of power and influence that is used on a daily basis by young women. The purpose of the study is to investigate how young women talk about how they present their lives and how they describe that their self-image is affected by Instagram. A qualitative study has been implemented using focus groups and a thematic analysis to answer the purpose. Four theories have been used that will form the basis of this study, which helps the study to find similarities and differences. Six previous frameworks have also helped the study reach its results. The study shows that there is a connection between how young women present themselves and their lives on Instagram together with how their self-esteem is affected by the platform. The most important result of the study is that there is a great aspiration and mind behind what is published on the platform. The women only show off when they are doing something fun or when they look good. Other results are that the women mainly publish selfies, when they are hanging out with friends and doing fun things such as traveling and on holidays. These are also the messages behind the women's posts and events. The application is a social forum where the women keep in touch with each other, both with friends, acquaintances and families. Other results are that the women never publish pictures they are not happy with and when they think they don't look good. The reason for this depends on uncertainty about how others will perceive them. A final result is that Instagram is used to share news and information. Instagram is one of today's holders of power.
119

Tjejer som sexobjekt : En filmanalys av sexualiseringen i Mean Girls och Clueless

Eriksson, Linnéa, Wendel, Matilda January 2022 (has links)
Uppsatsen undersöker hur sexualisering av kvinnliga karaktärer tydliggörs i tonårsfilmer, mer specifikt filmerna Mean Girls och Clueless. Studien analyserar filmernas kvinnliga karaktärer utifrån fyra huvudkategorier av sexualisering; kläder, utseende, beteende och omgivning. I uppsatsen undersöks även hur sexualiseringen förändras i takt med att de kvinnliga karaktärerna genomgår en karaktärsutveckling. Studien utgår från teoretisk kunskap om bland annat femme fatale, den manliga blicken och stereotyper för att uppnå slutresultatet. Resultatet visar att sexualiseringen dels ligger i hur karaktären klär sig, med exponerande plagg där hud och former betonas. Dels även i hur den kvinnliga karaktären beter sig, hur hon är självkritisk och anpassar sig efter mäns önskan. Utseendet sexualiseras genom tydliga krav på bland annat en smal kroppstyp och omgivningen kommer undan med att behandla de kvinnliga karaktärerna som lustobjekt. Karaktärerna blir mer sexualiserade efter att de genomgått en utveckling och blivit populära, detta eftersom karaktärerna tillåter sig själva att bli sexualiserade för mäns uppmärksamhet och för att upprätthålla populariteten.
120

"Det känns bättre i samvetet när man shoppar secondhand" : En grundad teori om generation Z kvinnors secondhandkonsumtion

Hedberg Franzén, Frida, Lövstål, Emma January 2024 (has links)
Denna studie undersöker generation Z kvinnors konsumtionsbeteende i förhållande till secondhand. Secondhand blir alltmer populärt och uppmärksammas som en större del i unga kvinnors konsumtion. Generation Z och secondhand är ett relativt outforskat område. Genom att undersöka generation Z kvinnor bidrar vi till den sociologiska forskningen genom att tillföra mer kunskap om området, secondhandkonsumtion. I studien tillämpades forskningsansatsen grundad teori. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fem skuggningar och informella intervjuer, tre semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Resultatet visar på huvudangelägenheten om hur generation Z kan konsumera utan dåligt samvete, vilket besvaras av kärnkategorin sköna känslor som täckmantel. Sköna känslor som täckmantel innefattar att generation Z erhåller känslor av tillfredsställelse vid secondhandkonsumtion som tillämpas för att komma undan det dåliga samvetet som konsumtion tenderar att medföra. Resultatet visar tre huvudkategorier, billigare pris som lockar, att göra ett fynd och cirkulär konsumtion vilka är de främsta motiven till att vilja konsumera secondhand. Slutligen framkom fem bakgrundskategorier, varav ändamålsanvändning, noggrannhet, oförutsägbart utbud och fönstershopping betraktas som instrumentella och trendig shopping som kontextuell. Resultatet undersöks med hjälp av Baumans teori om flytande modernitet, konsumtionssamhället och konsumism.

Page generated in 0.0785 seconds