Bakgrund Att vara barn och leva med en kronisk sjukdom innefattar återkommande besök inom barnsjukvården. Alla barn med deras familjer hanterar situationen på olika sätt och utifrån deras förutsättningar. Barnsjukvården arbetar utifrån ett förhållningssätt som är familjefokuserat, där trygghet är centralt. De flesta barn med kroniska sjukdomar blir unga vuxna och beräknas återgå till vuxensjukvården vid 18 års ålder. Transitionens utgång kan återspeglas i personernas egna förutsättningar, därför är alla transitioner unika. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter i transitionen från barn- till vuxensjukvård vid kronisk sjukdom. Metod Vald metod var en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i CINAHL samt PubMed. Integrerad analys användes och de 15 utvalda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dessa sammanställdes i en Matris. Resultat I resultatet framkom patienters delade uppfattningar och erfarenheter genom sina transitionsprocesser, många hade upplevt sorg och oro över att lämna en trygg barnsjukvård med en tillåtande miljö. Vidare beskrev patienter vikten av att kunna erhålla individanpassad information. I denna litteraturöversikt framträdde kategorierna: patienters intryck under transitionsprocessen, förberedelse, självständighet och egenvårdsförmåga i samband med transition samt vårdpersonalens betydelse i transition. Slutsats Förberedelse och en individuell utformad informationsåtergivelse ansågs vara viktiga aspekter för en lyckad transitionsprocess. Patienter hade delade upplevelser och erfarenheter gällande sin transition från barn- till vuxensjukvård. För att möjliggöra lyckade transitioner för patienten var ett personcentrerat förhållningssätt hos sjuksköterskan viktigt för att stödja patienten i processen.

Bakgrund  Att ha en upplevd hälsa och en känsla av sammanhang är viktigt för att känna en meningsfullhet livet. Cancer är en sjukdom som drabbar många människor varje år och som kan ge både fysiska och psykiska följder som påverkar individen negativt. Att vara ung vuxen och drabbas av cancer är en sårbar situation och eftervården är därmed av yttersta vikt. Sårbarhet är något som många i en beroendesituation kan känna och som bör försöka motverkas. Syfte  Syftet var att beskriva eftervården hos unga vuxna som överlevt cancer. Metod  I denna studie användes litteraturöversikt som metod. I studien inkluderades 15 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes med hjälp av en integrerad analysmetod. De databaserna som användes i sökningen av artiklar var PubMed och CINAHL. Resultat  I resultatet framkom tre stycken kategorier, vilka var: information och kommunikation i eftervården, hinder i eftervården samt psykisk hälsa. I kategorin kommunikation och information framkom en bristande kvalitet i kommunikationen och flertalet erhöll inte information om eftervården. I kategorin hinder i eftervården framkom vilka hinder som påverkade eftervården och den sistnämnda kategorin visade att det var många som led av psykisk ohälsa. Slutsats  Eftervården är viktig för unga vuxna som överlevt cancer på grund av den sårbarhet som uppstår. I denna studie framkom brist på information, dålig kommunikationskvalitet och hinder som påverkar eftervården. I den yrkesverksamma rollen som sjuksköterska kan dessa brister åtgärdas. Hur det ska ske kan undersökas i vidare studier.

Abstrakt Bakgrund: Studien undersöker specifikt hälsokonsekvenserna av alkoholanvändning hos unga vuxna och belyser sjuksköterskans centrala roll i prevention och hantering av dessa problem. Åldersgruppen 18–25 år utmärks som den mest riskabla konsumerande gruppen, och alkoholens påverkan sträcker sig bortom individnivå till att påverka både närstående och samhället som helhet. Studien syftar till att öka medvetenheten och förståelsen kring alkoholrelaterad ohälsa hos unga vuxna.  Sjuksköterskans roll kan bli viktig i att förebygga och hantera dessa hälsokonsekvenser i denna åldersgrupp. Om sjuksköterskor saknar den nödvändiga kompetensen att identifiera och hantera de hälsoproblem som kan uppstå på grund av alkoholanvändning hos unga vuxna, kan det leda till försummande av potentiellt allvarliga tillstånd. Dessutom spelar patientens egen kunskap en central roll; bristen på medvetenhet om alkoholens konsekvenser kan ge upphov till betydande hälsorisker. Syfte: Syftet är att belysa hälsokonsekvenser av alkoholanvändning hos unga vuxna.  Metod: Studien baseras på en integrerad litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar (en kvalitativ och nio kvantitativa) valdes ut enligt strikta inklusions- och exklusionskriterier från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys upprättades. Resultat: Studien identifierade tre huvudkategorier av hälsokonsekvenser relaterade till alkoholanvändning: förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar, signifikanta beteendeförändringar, samt direkta negativa effekter på hälsan. Slutsatser: Studien visar att ökad alkoholanvändning hos unga vuxna inte bara ger upphov till omedelbara effekter som illamående, utan även långsiktiga hälsorisker, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar. Alkoholanvändningen kan även leda till olika psykisk ohälsa och riskbeteenden som gör att individen fattar sämre beslut och utvecklar hälsokonsekvenser. För att effektivt hantera dessa risker behöver sjuksköterskor fördjupad utbildning i tidig identifiering och förebyggande strategier, samt utveckla en kommunikation som är anpassad och responsiv till patientens behov.   Nyckelord: Alkoholanvändning, unga vuxna, hälsokonsekvenser. Tack till Kristina Tryselius för god handledning genom vårt arbete.

Den psykiska ohälsan har ökat både nationellt och internationellt bland unga vuxna under de senaste åren. Psykisk ohälsa innebär nedsatt välbefinnande och psykisk obalans i människans dagliga liv. Idag lever ungefär 190 000 unga och unga vuxna med någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av depression medför stora kostnader på samhällsnivå men även för individen och den unga vuxnas anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Studien är en litteraturstudie där datainsamlingen gjordes genom vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som söktes i Cinahl och PsycINFO. Nio vetenskapliga artiklar hittades, lästes och granskades. Tre olika huvudteman och sju olika subteman identifierades: att dra sig undan, att vilja ha ett skyddsnät och att uppleva lidande, och sju subteman. Studiens resultat beskriver att unga vuxna upplever sig ensamma, annorlunda samt är rädda och oroliga för stigmatisering. Att leva med depression handlar inte bara om att vara deprimerad, trött, orkeslös, uppleva sömnproblem eller ha en förändrad identitet, utan det handlar även om att känna ensamhet och sårbarhet, att känna sig annorlunda jämfört med samhället, att ha rädsla för sin omgivning samt att inte våga söka hjälp. Sjuksköterskan har en central roll i patienternas välbefinnande. Genom att sjuksköterskan får en ökad kunskap kan hen möta patientens livsvärld och därmed skapa förutsättningar för de unga vuxnas välbefinnande. Sjuksköterskan kan genom sin profession unga patienter med psykisk ohälsa i tidigt skede.

Denna uppsats är resultatet av en undersökning av två verksamheter som valt att använda ett icke-formellt verktyg för att synliggöra, erkänna och dokumentera lärande. Utgångspunkten i undersökningen har varit en önskan att pröva om kunskaper om arbetsliv och erfarenheter från arbetsliv är möjliga att synliggöra, erkänna och dokumentera med liknande status och kvalitetssäkring som inom det formella utbildningssystemet. Studien bygger på intervjuer med elever, deltagare och handledare på ett introduktionsprogram med handelsinriktning på gymnasiet samt på ett program i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd. Gemensamt för målgruppen av ungdomar och unga vuxna i undersökningen var att de hade låg eller bristfällig utbildningsnivå samt att de riskerade att etableras i ett utanförskap. Undersökningen visar att det verktyg som använts visar bygger på en systematik som bidrar till att skapa en tydlig och pedagogisk lärandesituation samt ett arbetssätt som bidrar till en kvalitetssäkrad dokumentation. Den kompetens som deltagarna tillgodogjort sig visade sig även öka matchningsmöjligheterna på arbetsmarknaden. Verktygets etablering i samhället visade sig i undersökningen vara den svagaste länken i användandet. Verktyget upplevdes inte som tillräckligt kommunicerat och känt vilket var till elevernas nackdel. Kvalitetssäkringen visade brister inte minst vad gäller hanteringen av deltagarnas intyg över erhållet lärande. Trots goda resultat visade det sig också vara svårt för ansvariga tjänstemän att motivera kostnaden för användandet. Resultatet bör vara intressant för verksamheter som har tankegångar runt en integrativ syn på lärande samt om formella, icke-formella och informella verktyg för att synliggöra och erkänna lärande kan verka i symbios för att öka tillgången till det livslånga lärandet.

Syfte - Studien syftar till att undersöka om det har skett en förändring angående solning i solarier från 2006/2007 fram till 2015/2016 hos individer i Sverige mellan 18-24 år. Samt att studera om det har någon betydelse till vilket kön, utbildningsnivå och hudtyp man tillhör i förhållandet till hur mycket Minimal Erythemal Dose (MED) man utsätter sig för under 2016. Metod – Metoden som användes var en kvantitativ mätmetod där en webbenkät användes som verktyg. Enkäten skickades ut på en social plattform. Resultat - 193 personer svarade varav 127 passade in i målgruppen, 99 var kvinnor och 28 var män. 76 personer hade läst på universitet eller en högskola, 50 personer angav gymnasie som högsta utbildningsnivå och en person hade grund-/folk-/realskola eller liknande som svar. Vad det gäller hudtyp så var det 96 personer med hudtyp I, 27personer med hudtyp II, 3 personer med hudtyp III och en person med hudtyp IV. Det visade sig att det inte har skett en statistisk signifikant förändring mellan en studie som gjordes åren 2006/2007 och den här studien från 2015/2016 angående solning i solarium (χ2 (5) = 3.902, p < .05). Dock visade det sig att det finns en skillnad mellan könen i deras UV-exponering (p=0,033). Utbildningsnivåer (p= 0,896) och hudtyper (p= 0,117) skiljer sig inte signifikant från varandra. Det fanns heller inget signifikant samband mellan utbildningsnivå och MED (p=0,897) eller mellan hudtyp och MED (p=0,079). Medianvärdet av den totala UV-exponeringen är 61,18 MED där den undre kvartilen ligger på 29,37 MED och den övre kvartilen ligger på 105,54 MED. UV-exponering i solarium har ett medianvärde av 0,0 MED där den undre kvartilen ligger på 0,0 MED och den övre kvartilen ligger på 5,0 MED. Slutsats - Sveriges arbete för att motverka solarium kan utvecklas då det har visat sig att det inte har skett en förändring på 10 år. Framtida studier skulle kunna rikta sig mot varför det inte har förändrats och hur man ska utforma interventioner som människor faktiskt kan ta till sig.

This Bachelor thesis investigates how young feminists seek information related to their political engagement, the sources they use and what they use the information for. The study focuses on feminists aged 16-23 years old who are active in an alternative political movement. Qualitative interviews were carried out with four feminists. Theoretically, the study takes its departure point in the notion of communities of practice developed by Wenger (1998). In this view feminist groups and their circle of like-minded friends are seen as communities of practice where they share information, learn and create a common history together. McKenzie’s (2003) model of information practices was used in the analysis. The findings show that active scanning is the most common method of keeping informed about feminist issues. The informants often scan Internet sources for information about feminism, but seldom search for information on specific questions. It was also found that information was used as a form of resistance in order to meet challenges. It was also used in conversations and discussions with other feminists as a way of creating deeper knowledge on specific issues.

<p>Vänskap har mycket stor betydelse i människors liv, men är än så länge ett outforskat ämne. Vänskapsrelationer utgör ett socialt stöd som är viktigt för psykiskt välmående och mental hälsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förståelsen för hur ”bästisrelationen” mellan två unga vuxna kvinnliga bästa vänner kan gestalta sig. Huvudfrågeställningen var; vilka centrala teman karaktäriserar relationen? En explorativ ansats tillämpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor i åldern 18-25 år som hade en kvinnlig bästa vän. Intervjumaterialet bearbetades sedan enligt induktiv tematisk analys. Resultatet presenteras på gruppnivå. De centrala temana i ”bästisrelationen” var att kvinnorna känner likhet med sina bästa vänner, att de delar en gemensam historia, att relationen är hållbar, att de känner sig förstådda, att de känner sig accepterade samt att de får och erbjuder varandra hjälp och stöd. De centrala temana diskuteras sedan utifrån hur unika de är för relationen, deras förhållande till varandra samt förhållandet till andra centrala aspekter av relationen.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar många unga vuxna. Diabetes typ 1 innebär att kroppen har brist på insulin och behandlingen av sjukdomen är alltid insulin. För den drabbade krävs ansvar för att kunna hantera sjukdomen så optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvården vid diabetes typ 1 ger begränsningar i det vardagligalivet. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                                                                                Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.                                                                                                          Metod: En litteraturstudie av tio kvalitativa artiklar som analyserats i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys.                                                                                               Resultat: I studiens resultat framkommer det tydligt att unga vuxna som lever med diabetes typ 1 upplever diabetessjukdomen som en begränsning i livet. Diabetes typ 1 kan även leda till känslor av oro och osäkerhet. Resultatet belyser även att stödet från vården är betydelsefullt för unga vuxna med diabetes typ 1. Unga vuxna önskar mer emotionellt och individuellt stöd, både från vården och utanför vården. Personer med diabetes typ 1 kan genom kunskap, ansvar och stöd från andra hantera sjukdomen så optimalt som möjligt.                                                                                                                  Slutsatser: Resultatet i studien visar på att diabetes typ 1 ger begränsningar i livet för den unga vuxna.  Det framkom också att vården har en central roll i att stödja den unga vuxna individen som lever med diabetes typ 1. Genom kunskap, eget ansvar och professionellt stöd kan den unga vuxna individen hantera diabetessjukdomen på bästa sätt. Även från andra som lever med sjukdomen kan betydelsefullt stöd fås.

Trots att överskuldsättning bland unga vuxna är ett växande problem är detta ett outforskat område och kunskapen kring problematiken är bristfällig. Det övergripande syftet med studien har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna (18-25 år), studera deras väg in i överskuldsättning, orsakerna bakom problematiken samt hur skulden har hanterats och tankarna bakom deras agerande. Resultatet av intervjuerna har analyserats i bakgrund av valda teorier och begrepp; utvecklingsekologi, det sociala arvet, roll och identitet, intrycksstyrning och idealisering. Studiens resultat visade att det finns flera bakomliggande orsaker till unga vuxnas överskuldsättning. De vanligaste orsakerna bakom överskuldsättningen visade sig vara arbetslöshet/låg inkomst, oförutsedda händelser/sjukdomar och överkonsumtion. Förändrade livsomständigheter till följd av dessa faktorer har medfört lån- och kredittaganden bland intervjupersonerna, vilket i sin tur har resulterat i skulder. Lån och krediter visade sig vara vanligt förekommande hos alla respondenter. Det visade sig även, enligt respondenterna, att den hjälp och de insatser som erbjudits dem är otillräckliga och till viss del olämpliga, vilket framförallt beror på den bristande kunskapen kring problematiken. Respondenterna upplever även brister i samhällets syn på överskuldsatta då de många gånger betraktas som oansvarsfulla och oförmögna att sköta sin ekonomi. Den bristande kunskapen och den otillräckliga hjälpen från samhället har i sin tur resulterat i att många överskuldsatta unga vuxna hamnat utanför samhället.