This essay has been conducted in order to increase a greater understanding and knowledge of young adults that interact and hang out on YouTube through the community Booktube. Booktube is a community where a broad mix of people talks about and share their greatest interests; books and reading. The study of this essay was conducted using semi-structured interviews with seven informants via Skype. The interview data was collected to answer questions about why these young adults activate themselves on Booktube, and also to understand how the Booktube community contributes to young adults identity development, both self-identity and social identity. Former studies and theories discussed in this essay to analyze and discuss the informants’ interview replies include: theories of identity development, social identity theory (SIT), social media and reading as an act contributing to a person’s identity development.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården. Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Ungdomarna upplevde svårigheter i att upprätthålla en god egenvård under övergångsperioden mot vuxenlivet. Struktur och rutiner i vardagen beskrevs som en förutsättning för en bra egenvård och minskad risk för komplikationer. Ungdomarna beskrev att rutinerna kring egenvården påverkades av flytt från föräldrarna och aktiviteter med vänner. Strävan efter självständighet och frigörelse från föräldrarna kunde leda till konflikter kring sjukdomsansvaret. Övergången från pediatrisk till vuxenvård beskrevs ibland som problematisk, vilket ungdomarna önskade skulle fungera bättre. Slutsats: Ungdomar som lever med diabetes typ 1 måste varje dag genomföra egenvårdsåtgärder för att upprätthålla en god hälsa. Detta kräver tydliga rutiner och ett stort ansvarstagande, vilket ungdomarna lärde sig att utveckla med tiden och genom erfarenhet. Stöd från familj, vänner och sjuksköterska är av stor vikt i ungdomarnas sjukdomshantering och vardag. Det är viktigt att övergången från pediatrisk till vuxenklinik fungerar bra för att ungdomarna ska känna trygghet och få en fortsatt bra diabetesvård.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien baserades på en tidigare studie av Binder et al. (2008a; 2008b) där terapeuter intervjuats om alliansarbete med tonåringar. Resultatet indelades i fem huvudteman utifrån resultatet i Binder et al.: Förstå problemet, trygg och förstådd, auktoritet och förtroende, motivation samt ambivalens. Att metakommunicera beskrevs som centralt både för att ungdomen ska känna sig trygg och förstådd och för att reparera alliansbrott. Psykologerna beskrev även hur de arbetar med motivation på flera sätt än vad de själva benämner som motivationsarbete. Dessutom beskrivs personkemi som betydelsefullt för att skapa allians. Svårigheten att konkretisera alliansarbete diskuteras, liksom hur resultaten kan förstås utifrån utvecklingspsykologiska teorier. / Mental health problems is common among adolescents and young adults. A lot of research supports the alliance's importance for outcome (Shirk et al. 2011) but there is a lack of knowledge about how alliance in therapy is created with adolescents and young adults (Karver et al. 2008). The purpose of this qualitative study was to investigate psychologists’ descriptions of how they create and re-establish alliance in psychotherapy with adolescents and young adults. Seven semi-structured interviews were executed and analyzed using thematic analysis. The study was based on a previous study by Binder et al. (2008a; 2008b) where therapists were interviewed about working with alliance in therapy with adolescents. The result was divided into five main themes based on the result from Binder et al.: Understanding the problem, secure and understood, authority and trust, motivation and ambivalence. It was described that 'meta-communication' was central for youths to feel both secure and understood, and to re-establish alliance. The psychologists described how they worked with motivation in several ways that they themselves wouldn’t define as motivational work. Furthermore personal chemistry is mentioned as important for creating alliance. The difficulty to find concrete descriptions of alliance work is discussed, as well as how the results can be understood from the perspective of developmental psychology theories.

The purpose of this study is to find out how social workers in one medium and one small municipality in central Sweden perceive the need of financial support for young adults for more than one year and what the causes might be. To answer our research questions a qualitative research method was used and four social workers were interviewed. The result has been analyzed based of social exclusion, stigma, as well as on structural and individual level and linked to previous research. Our results show that although young adults are an exception for long duration for financial support, there are those who lack other means of support for a long time. The results also show that young adults often are recurring in the social services, and they are long-lasting. The reasons for the need have been shown to be similar in the medium and the smaller municipality, even if it appears differences seen to affect the clients. The result shows that the absence of school results, mental illness, security and organization of social services are causes of long- term need for income support. The study shows that the long-standing young adults often lack a secure social network and social workers perceive that they are often a security, a stable contact in the young adults' lives that may be difficult for these young adults to leave.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker.

The main purpose of this study was to determine the self-estimated levels of knowledge about doping for a group of strength training young adults, and also to get an idea of their attitudes regarding the subject. A part of the purpose was also to investigate the potential associations between knowledge and attitude. Method: To collect information a questionnaire was constructed that was inspired by a similar study and in consultation with the tutor. Questions regarding background, doping and training experiences together with self-esteemed attitudes and knowledge about doping were included. Questionnaires were handed out at gym facilities in central Sweden, and were answered by men and women ages 18 to 35 years. The results are represented by completed questionnaires from 36 subjects. The form of this study was quantitative cross-sectional. Materials used, apart from the questionnaires, were mainly literature and scientific articles. Besides this, health related reports were used. The Main Results shows that the majority of respondents stated that they had quite a bit of knowledge on doping. Despite this, most of the respondents stated their knowledge about doping effects and side effects as minimal. It is worth mentioning that none of the respondents felt they had a lot of knowledge on the subject. The knowledge level was considered to be satisfactory by about 44 % response rate among all respondents. Differences existed between sexes as the majority of the women felt they had little knowledge about the subject and wanted to learn more. Of note was that friends and internet accounted for the bulk of sources of knowledge, followed by the school and media. Regarding attitudes, the majority of respondents refrained from most allegations about doping. That doping is a growing problem in society and that it is up to each individual to decide whether to use doping substances, however, most subjects agreed positively to. Thus, there was a prevailing positive attitude towards individual freedom of choice as regards the use of doping. There were significant differences between different age groups which showed that younger had a more positive attitude about doping than older. Conclusions: Considering the lack of knowledge among the respondents and the larger positive approach among the younger group, schools should prioritize the doping topic further. This is particularly important considering internet and friends as the greatest sources of information which could have a negative outcome. Results from the questionnaires also showed a generally positive attitude towards the individual's free choice. The liberal vision has increased in the country in recent years and this area should preferably be studied more deeply in order to avoid danger to the community. How well the results reflect the reality cannot be determined considering shortfall, a relatively low number of participants and risk of socially desirable responses.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna. Metod: En empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamling har skett via Google och 9 bloggar har inkluderats i studien. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Som ung vuxen med cancer uppstod det mycket känslor som de var tvungna att hantera. Informanterna beskrev dessa känslor som en berg och dalbana, ibland var det bra och ibland var det dåligt. Genom bloggandet fick informanterna ett stöd vilket hjälpte dem att hantera sin sjukdomsprocess. Denna studie visade att sjukdomen påverkade informanternas psykiska, sociala och existentiella välmående, upplevelsen mellan hälsa och ohälsa varierade. Informanterna berättade om stödet de fick genom sociala nätverket samt hur de upplevde vårdens bemötande. Slutsats: Unga vuxna med cancer (16-30 år) upplever sin sjukdom som en känslomässig berg och dalbana både på ett psykiskt, socialt och existentiellt plan. Individernas bloggar visade sig ha en stor betydelse under sjukdomsprocessen. För att unga vuxna med cancer ska kunna få bättre omvårdnad idag så är det av vikt att vårdpersonal får en holistisk bild av den drabbade för att den ska få uppleva hälsa och livskvalitet. / Background: Cancer is currently one of the most common diseases in Swedish society and is classified as a national disease. Approximately 800 young adults in Sweden are affected every year, bone tumors, malignant lymphoma and leukemia are the most common cancers in young people today. For many young adults with cancer, it is helpful to gain share their experiences through blogs to more easily manage their condition. Partaking of the disease blogs can also help healthcare current understanding and treatment of young adults with cancer. Aim: To describe individuals' blogs based on experience of having cancer as a young adult and to describe the significance of the blog for the individuals. Method: An empirical qualitative study with inductive approach. Data was collected through Google, and 9 blogs have been included in the study. Data were analyzed by qualitative content analysis. Main Results: As a young adult (16-30 years) with cancer arose a lot of feelings that they had to deal with. The informants described these feelings like a roller coaster, sometimes it was good and sometimes it was bad. Through blogging the informants felt support, which helped them to manage their disease process. This study showed that the disease affected the informants' psychological and existential well-being, the experience of health and illness varied. The informants told us about the support they felt they received through social network and how they experienced healthcare treatment. Conclusion: Young adults with cancer perceive their illness as an emotional roller coaster, from both a psychological, social and existential perspective. The individuals' blogs showed great importance in the disease process. For young adults with cancer to get a better care today, it is very important that the health professionals get a holistic view of the affected for them to experience health and quality of life.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom. Metod: Studien utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys och baseras på fyra biografier. Resultat: I resultatet framkom att unga personer med en cancersjukdom upplever både negativa och positiva känslor. Negativa känslor upplevdes framförallt i samband med att få diagnosen, behandlingar och den livsförändring som sjukdomen för med sig. Positiva känslor beskrevs ofta i relationen till anhöriga och vid tankar på framtiden. Slutsats: De känslor som beskrevs i resultatet var centrerade kring sjukdomen, den förändrade tillvaron, relationer, döden och framtiden. Inom alla områden framkom känslor som kunde relateras till lidande och negativ påverkan. Känslor relaterade till hälsa och positiv påverkan var framträdande inom alla områden förutom i relation till själva sjukdomen. Klinisk betydelse: Resultatet av föreliggande studie kan bidra till ökad förståelse hos blivande vårdpersonal och vårdpersonal som arbetar med unga cancerpatienter. / Background: Cancer is a common public health problem, in Sweden there are 800 new young adult sufferers every year. For young adults experiencing an upheaval time in life a cancer disease results in changing roles and an altered self-image. When life and health is threatened there is a strong need to express feelings. Through the narration experiences are clarified, for themselves and for others. Aim: The aim of the study is to describe young people’s feelings of living with a cancer disease, according to relevant literature. Method: The study was formed by a qualitative content analysis based on four biographies. Results: The results revealed that young people with cancer experience both negative and positive feelings. Negative feelings were experienced primarily during time of diagnosis, treatments, and the life changes that comes with the disease. Positive feelings were often described in relation to families and the thoughts of the future. Conclusion: The feelings described in the results were centered on the disease, the altered life, relationships, death and the future. All areas showed feelings that could be related to suffering and negative impact. Feelings related to health and positive impact was prominent in all areas except in relation to the disease itself. Clinical significance: The results of the present study may contribute to a better understanding of future healthcare professionals and current healthcare professionals who work with young patients with cancer. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2015</p>

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartlägga unga vuxnas (18-24 år) upplevelse av arbetslöshet. Utifrån sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslöshet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation att befinna sig i. Slutsatserna indikerar på att arbetslöshet är en problematisk och utsatt situation. Arbetslösheten hade påverkat individerna djupt, den berörde individernas valmående och självkänsla. Slutsatserna antyder även att bemötande och engagemang från personal är avgörande för individernas trevnad. En aktiv insats ansågs bättre än en passiv insats för deras välmående. Upplevelsen av omgivningens syn kunde vara nedvärderande, medlidsam eller neutral. Hur situationen än såg ut hade intervjupersonerna optimistiska framtidstankar, vilka rörde både den närmaste framtiden och ett långsiktigt perspektiv.