Syftet med denna uppsats är att belysa folkbibliotekens arbete med crossoverlitteratur samt vilka möjligheter begreppet och fenomonet ger biblioteken, främst när det kommer till marknadsföring. De tre forskninsfrågorna rörde definition av crossoverlitteratur, placering och marknadsföring av crossoverlitteratur samt presentation av crossoverlitteratur i bibliotekskatalogen. De besvaras genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med bibliotekarier på sex olika bibliotek samt genom en granskning av några crossovertitlar i bibliotekens kataloger. Slutsatser som drogs var att det är ett svårdefinierat begrepp och att litteraturen fortfarande värderas olika beroende vilken den tilltänkta åldersgruppen är. Det är fortfarande en tydlig indelning mellan ungdom och vuxen på de flesta bibliotek när det gäller placering och marknadsföring, men bibliotekarierna skulle vilja att gränsen blev mindre tydlig.

Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bostadssituationen kan leda till att unga vuxnas kompetens istället nyttjas i en annan stad eller till och med i ett annat land, vilket bland annat kan påverka tillväxt och konkurrenskraft. Det kan därmed, av flera olika skäl, anses behövas förutsättningar för socio-spatial integration genom en bättre, mer flexibel och tryggare bostadsmarknad i Stockholm. / The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm and also Sweden as a country.The difficult housing situation can lead to young adults’ skills being used elsewhere, inanother city or even another country, which can, among other things, affect growth andcompetitiveness. Thus, for several reasons, the conditions for socio-spatial integrationthrough a better, more flexible and safer housing market in Stockholm can be considerednecessary.

Antalet unga vuxna som bor kvar i barndomshemmet har de senaste åren legat på rekordhöga nivåer. Parallellt med denna trend har prisutvecklingen på bostadsmarknaden tills nu närmast skenat i Sverige, i synnerhet i storstäderna. Möjligheterna för unga att köpa egen bostad är väldigt begränsade samtidigt som hyresmarknaden lider av ett underskott på lägenheter. Situationen har medfört att en stor andel unga vuxna idag bor kvar hemma, ofta ofrivilligt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning prisutvecklingen har påverkat denna grupp. Genom en fixed effects-regression med paneldata över Sveriges tre största städer, under åren 1997-2019, visar studien att det finns mycket som indikerar ett samband. Men vi kan inte hävda kausalitet. Största delen av vår data är statistiskt signifikant och sambandet finns onekligen där, men vidare studier måste genomföras för att kunna fastställa en faktisk effekt huvudvariablerna emellan.

Falkenbergs kommun har en låg utbildningsnivå bland invånarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjälp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivån bland invånarna. Utbildningsnivån bland invånarna i Falkenberg är tio procentenheter lägre än i riket i övrigt och när samhället möts av lågkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte är att ta del av vad sex unga vuxna som förvärvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer värdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership samt Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Tidigare forskning menar att unga människor tenderar att följa sina föräldrar fotspår när det gäller utbildning och arbete. Ett av resultaten som denna studie presenterar är att det finns en låg utbildningstradition bland samtliga föräldrar, trots detta har några av de unga vuxnas syskon genomfört eftergymnasiala utbildningar. Det har även visat sig att studiens respondenter påverkas av signifikanta andra i hur de värderar eftergymnasiala utbildningar och arbete. Ett annat resultat i denna studie pekar på att det finns fler möjligheter att uppnå en önskad position på arbetsmarknaden utan att påbörja akademiska studier.

The purpose of this essay has been to monitor the thoughts and feelings of young adults/adults about the physical church as a space for spiritual health. It has been done with the help of three pictures in A3 format depicting three spaces in different churches where the seven informants were asked to grade the potential for existential health in each space on a scale of 1-10 on eight questions. The eight questions were based on WHO:s eight aspects of spiritual health. They were also asked to rank the churches in order of most to least pleasant. The result was that the two pictures that depicted churches belonging to Svenska kyrkan were ranked high in all questions. Bromma kyrka was the church who five informants found most pleasant and two informants found Adolf Fredriks kyrka most pleasant. Kyrkan vid Brommaplan were always picked as the least pleasant. A reason that the results came out the way they did is that most of the informants had experience in churches like Bromma kyrka och Adolf Fredrik and not so much in churches like kyrkan vid Brommaplan. Many of the informants viewed themselves as cultural Christians and had connections to Svenska kyrkan at some point. That could be a reason behind their ability to read and understand the rooms connected to Svenska kyrkan. As a whole the essay made clear that the informants thought of the pictures of spaces as more good than bad in the spiritual health aspect.

Sammanfattning För att ungdomar ska agera hjälpsökande har forskning visat att kunskap om samt attityd och tillit till tillgängliga stödfunktioner är viktiga aspekter. Därför är syftet i denna studie att undersöka hur den självskattade kunskapen om och attityden till socialtjänsten ser ut bland unga vuxna på gymnasiet. Detta för att ge en indikator på hur väl socialtjänsten lyckats med informationsspridande till barn och unga. I Sverige har en desinformationskampanj förts mot socialtjänsten de senaste åren och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bekämpa denna kampanj. Desinformation har ofta i syfte att bryta ner tillit och skapa en negativ attityd mot dess måltavla, vilket i detta fall varit socialtjänsten. Ungdomar har svårare att skilja på sanningsenliga nyheter samt information på internet vilket försätter dem i en riskzon att bli påverkade av ryktesspridning. Utöver denna riskzon finns även en stor risk att ungdomar hamnar i drogmissbruk, kriminalitet och att de drabbas av psykisk ohälsa. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ webbenkät där målgruppen var gymnasieelever som var 18 år eller äldre i Umeå kommun. Den insamlade empirin bestod av 102 svarande, varav två exkluderades på grund av 18 årsgränsen. Enkätsvaren som skickades in fördes automatiskt in i Excel för bearbetning och vidare analys. Empirin analyserades med hjälp av deskriptiv statistik samt korrelationstester och signifikanstester. Resultaten i denna studie visar att den generella attityden till socialtjänsten är mer positiv än negativ och att mer kunskap om socialtjänsten även bidrar till en mer positiv attityd. Det framkommer även att den kunskap som gymnasieelever besitter kommer från andrahandskällor i större utsträckning än från socialtjänsten. I tillägg till dettauppger en klar majoritet av eleverna att de anser att mer information behöver spridas. Slutsatsen blir därför att det finns ett behov av mer information om och av socialtjänsten som anpassats till barn och unga för att öka kunskapen, bidra till än mer positiv attityd samt öka villigheten att söka stöd vid behov.

Cancer är en sjukdom där antalet drabbade unga vuxna ökar mer än någon annan åldersgrupp. Riskfaktorer är oftast kopplade till människans levnadsvanor och behandling kan bland annat ske genom strålning, operation och läkemedel. Att drabbas av en cancersjukdom för att sedan genomgå behandling kan medföra både fysiska och psykiska besvär. Som ung vuxen kan det innebära förändringar i hela tillvaron, där svårigheterna kan prägla vardagen även efter avslutad behandling.  Syftet med denna litteraturöversikt var därmed att belysa unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med cancer vid diagnos och under behandling. Detta för att få en helhetsbild av deras upplevelser under en längre tid av sjukdomen. Efter granskning av återfunna studier inkluderades slutligen nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifierades tre huvudteman: psykosociala och emotionella reaktioner, konsekvenser av den förändrade kroppen och relationer. Resultatet strukturerades sedan upp med totalt sju subteman under dessa huvudteman. Av resultatet framkom det att en cancerdiagnos och efterföljande behandling kan påverka de unga vuxna både psykiskt och fysiskt i form av emotionella känslor och kroppsliga förändringar, samt en oro för framtiden. Upplevelserna kan skilja sig från tiden för diagnos till behandling där även åldern hos unga vuxna kan ha en påverkan. Ett starkt stöd uttrycks vara betydelsefullt för välbefinnandet och det krävs därmed att vården breddar kunskaperna för ett givande bemötande gentemot unga vuxna. Sjuksköterskan utgör en betydelsefull roll för att minska lidande och istället arbeta för ökat välbefinnande.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att unga vuxna i NEET gruppen med tiden blir mer passiva och tappar motivationen i förhållande till att söka arbete (Brynner & Parsons, 2002, 299–307). Chelsom Vogt et al. (2020) forskningsresultat visar att 85 procent av de NEET ungdomar i deras studie som hoppade av sina gymnasiestudier inte har läst in sin gymnasiekompetens vid 26 års ålder (Chelsom Vogt et al. 2020, 399).    I denna uppsats har sju kvalitativa intervjuer genomförts med unga vuxna arbetslösa mellan 15–24 år och författaren har bearbetat empirin utifrån en narrativ analysmetod. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och förutsättningar som unga vuxna långtidsarbetslösa har för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I studien kommer följande frågeställningar att undersökas: Hur beskriver NEET ungdomar sina förutsättningar och möjligheter i förhållande till att de ska kunna etableras på arbetsmarknaden? Hur upplever NEET ungdomar sin förmåga att kunna hantera sin situation samt komma ur sin arbetslöshet?    Centrala begrepp i denna uppsats är: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor. Analysen kommer att utgå från Pierre Bourdieus sociologiska teori och begreppen kapital, fält och habitus samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Resultatet från denna studie visar att NEET ungdomars förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig åt i förhållande till respondenternas habitus och olika sociala påverkansfaktorer. Dessa faktorer är främst erfarenheter av migration, socialt kontaktnät, föräldrarnas utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter, ekonomiska svårigheter, konflikter i familjen, mobbning samt umgänge i kriminella kretsar. När det handlar om ungas möjligheter att etableras på arbetsmarknaden visar studien att ungdomarnas habitus i relation till utbildningserfarenheter spelar en stor roll. Positiva aspekter för NEET ungdomar för att kunna hantera sin situation som arbetssökande är förmågan att coacha och motivera sig själv, att kunna identifiera vilket individuellt behov som finns av stöd och hjälp, förmågan att skapa framtidsplaner, tillgång till socialt nätverk samt ekonomiska resurser.     Nyckelord: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor

No description available.

Unga vuxna befinner sig i ett händelserikt stadie i livet. De utvecklas som människor eftersom de formar en identitet, planerar sin framtid och befinner sig mitt i utbildning och karriär. Att drabbas av cancer, som kan vara en dödlig sjukdom, har en inverkan på livet. Att som ung vuxen drabbas av cancer, samtidigt som de hanterar det händelserika livet, gör dem särskilt sårbara. Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metoden som valdes för arbetet var litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och Medline och resulterade i nio kvalitativa artiklar som besvarade syftet. Resultatet utmynnade i att de unga vuxna med cancer upplevde en förändrad identitet, deras självständighet gick förlorad, relationer påverkades och att livet tog en ny vändning. Diskussionen fördjupar resultatet med ett vårdvetenskapligt perspektiv samt resultatets betydelse för vårdandet med stöd i tidigare forskning. Denna studie var av betydelse att utföra då den ger sjuksköterskan ökad kunskap om hur det är för en ung vuxen att leva med cancer. Den ökade kunskapen skapar i sin tur förutsättningar för att främja hälsa, vilket går i enlighet med det globala målet för hälsa och välbefinnande i Agenda 2030.