No description available.

The aim of this Master’s thesis is to examine how six fantasynovels reflects or breaks the heteronormativity in society bylooking at how gender roles and sexuality are described.The theoretical framework is based on Judith Butler's theoryabout the heterosexual matrix which requires two separategenders and a compulsory heterosexuality and YvonneHirdman's two principles about dichotomy and hierarchy.The method used was idea analysis where dimensions basedon the theoretical framework were constructed. Thesedimensions were: behaviour, tasks, relationships and roles.The result shows that all of the books both breaks andreflects the society's values on gender and sexuality. Thereare some stereotypes present, for example that intuition isassociated with femininity and physical strength withmasculinity. However, the books also offer characters ofboth sexes that break the gender stereotypes, such asstrong women and emotional men. This is consistent withwhat previous research has shown. The relationships offersome examples of norm breaking but the nuclear family andheterosexual couple is a clear norm. Some of the writersseem to have a more conscious approach to normssurrounding gender and sexuality and these books also offermore character variation. / Program: Bibliotekarie

No description available.

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och Bjørn Sortlands Kva tåler så lite at det knuser om du seier namnet på det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra romanernas skildringar av döden i fråga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebär för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en närläsning med fokus på bland annat motiv som insikt, känslor, tro, kärlek och sexualitet. Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen är att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sätt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kärlek. De skillnader som kan urskiljas i skildringarna kopplas i viss mån till olikheter i språk och berättarteknik mellan de två romanerna. Insikten om döden kan i båda böckerna tolkas som en påverkan för mognadsprocesser hos personerna i romanerna. I romanerna kan även utläsas ett budskap som förmedlar visst hopp och livsglädje, särskilt beträffande den starka bild av kärleken som skildras. Slutsatsen är att döden skildras relativt komplext i båda de undersökta romanerna, vilket följer ungdomslitteraturens utveckling mot mer komplexa skildringar av svåra ämnen. Det går även att konstatera att båda romanerna passar väl in i genren litteratur för unga vuxna.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar. Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori. I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd. Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i. Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade.

No description available.

No description available.

In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg’s and Sara Bergmark Elfgren’s teenage novel ”Cirkeln”, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text. I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history.

Disputats: Stockholms universitet, 2008.

No description available.